Nättidningen som belyser polisernas vardag.
Blåljus - Logotype
Publicerat 2017-01-22 00:30

DET HÄNDE JUST IDAG - DEN 22 - 28 JANUARI:

 

Första datorn för renodlat hemmabruk

Den 22 jan 1984 var en viktig dag i datorernas historia. Då släppte Apple sin första persondator Macintosh 128k (bilden nedan). Siffrorna syftade på RAM-minnet på 128 kilobyte. Den var den första datorn för renodlat hemmabruk med för tiden lättanvända gränssnitt och inbyggda digitala ljud. 128:an blev en svår konkurrent till IBM PC som kom två år tidigare. Flertalet datorer vid den här tiden hade textbaserade operativsystem, som MS-DOS. Macintosh blev en stor succé hos personer som inte var så hemma på datorer. En viktig nyhet i 128:an var 3.5-disketterna. De var smidigare  och mindre känsliga än 5.25 disketterna som användes i IBM PC och Apple Lisa, föregångaren till 128:an. På minuskontot var 128:an betydligt mer sluten än IBM-datorerna och till exempel svårare att uppgradera.  Idag ser vi tydligt resultatet av det – PC har kommit att ta bredden av privata datoranvändare medan Mac oftast används av finsmakare med särskilda behov.

 


 

Möjligen slutet på andra världskrigets början

Den 23 januari 1943 erövrade britterna den libyska staden Tripoli från axelmakterna (tyskar och italienare). Därmed hade britterna tagit kontroll över hela östra Nordafrika – ett fälttåg som när det såg som mörkast ut innebar att brittiska myndigheter och militära förband i Egypten började bränna alla viktiga handlingar. Tyskarna stod då mycket nära Nilen. Efter segern vid El Alamein, idag en dryg timmes bilfärd från Alexandria, drevs tyskarna stadigt västerut för att till sist efter Tripoli få sin första stridskänning under andra världskriget med amerikanerna i Tunisien. USA-trupperna hade då nyligen landstigit i Afrika under operation Torch. Den brittiska segern vid El Alamein betecknas som en av de viktigaste vändpunkterna under andra världskriget. Churchill sa om den segern att den inte var slutet på kriget, inte ens början på slutet men möjligen slutet på början.

 

 


 

Guldrusch nästan utrotade indianstam

James W Marshall hittade den 24 januari 1848 ”blänkande metallbitar” i dammen under ett vattenhjul vid sågverket Sutters Mill i Coloma, en liten stad i El Dorado County i Kalifornien. Vid den tidenvar San Fransisco inte mer än en samling tält och Kalifornien glest befolkat. Upptäckten av guld fick enorma konsekvenser när nyheten med tiden spreds och lycksökare började strömma till under 1849. Guldgrävarna (bilden nedan) kallades ”miners forty niners” inte minst i folkmusiken.  Man beräknar att minst 300.000 invandrade. Det i sin tur ledde till att Kalifornien gjordes till delstat i USA redan 1850. En förfärande följd av guldrushen var att urbefolkningen – indianerna – somförsökte försvara sina jaktmarker och boplatser mot guldgrävarna utsattes för ett utrotningskrig med alla medel tillåtna. Indianbefolkningen som uppskattades till 150 000 år 1845 hade minskat till 30 000 år 1870. Guldgrävarna kom normalt till Kalifornien rejält beväpnade medan indianerna hade haft få kontakter med andra folk och saknade i stort sett eldvapen. De ekonomiska drivkrafterna var starka för guldgrävarna. Man kunde enligt beräkningar tjäna in sju årslöner på ett halvår  i en bra inmutning .





Den 25 januari 1924 invigdes de första olympiska vinterspelen i franska Chamonix (spelens affisch t h). Då spelen kördes kallades de ”Internationella vintersportveckan” men döptes i efterhand om till olympiska vinterspel. Fram till 1992 hölls de samma år som sommarspelen men sedan dess går de som bekant på de jämna år då sommarspel inte hålls. Skridskobanorna, hoppbacken och bobsleighbanan i Chamonix höll god klass. Betydligt sämre var det för längdskidåkarna. Det spåret hade dragits upp i bergen, delvis över trädgränsen, med isiga och närmast livsfarliga utförslöpor. Norges trupp var väl förberedd. Den kom att helt dominera skidtävlingarna och hastighetsåkningen på skridskor. De svenska skidåkarna var dåligt förberedda och terrängbanornas faror kom som en total överraskning. De svenska skidåkarna blev helt utklassade av norrmännen. Den svenska hockeytruppen hade svaga reserver och de ordinarie tvingades stundtals köra hela matcher utan avbytare. Så var det även i slutspelet om brons mot britterna som dessa vann med 4-3.

 


Englands nya besittning Australien

började som fångkoloni

Delar av den engelska flottan landade den 26 januari 1788 vid Sydney Cove utanför nuvarande Sydney i Australien. Genom att placera militära förband där tog Storbritannien officiellt över kontinenten som sin dåtida besittning. Dagen firas numera som nationaldag i Australien. Australien anses ha varit bebott av urbefolkningen – aborginer – i mellan 42000 och 48000 år. De talade över 200 språk och dialekter och levde i en kultur av väl utvecklade traditioner starkt präglade av jorden och naturen. Den europeiska invandringen har lett till att deras antal minskat kraftigt. Den första europé som, såvitt man vet, nådde Australien var den nederländske upptäcktsresanden Willem Janszoon, år 1606. 1770 steg den brittiske marinofficeren James Cook i land vid Botany Bay (bilden ovan) i närheten av dagens Sydney. Som företrädare för sitt land gjorde han formellt anspråk på kontinentens östra två tredjedelar Australien för Storbritannien. Efter flottans formella övertagande 1788 inleddes 1789 Australiens tid som straffkoloni och fram till 1868 då man upphörde med den verksamheten hade totalt 160 000 män och kvinnor förts till ön som fångar. Efter 1850  kom en betydande invandring av britter som fann sysselsättning bl a i den snabbt växande ullindustrin. Guldrusher fyllde också på med nyanlända.

 

Botany Bay i nutid.

 


 

Auschwitz befriat 27 januari - nu Förintelsens minnesdag

Den 27 januari 1945 befriades förintelselägret Auschwitz i sydvästra Polen inte långt från Krakow av förband ur sovjetiska Röda armén. Den 27 januari börjar högtidlighållas från slutet av 1990-talet och 2005 inrättar FN officiellt datumet som Förintelsens minnesdag. Minnesceremonier har flera gånger på 2000-talet hållits bl a på Raoul Wallenbergs torg i Stockholm.

Sovjetförband inne i Auschwitz.

 



IS förstörde muren runt "världens största stad"

Terroristgruppen ISIS (Islamiska staten) förstörde 28 januari 2015 stora delar av Ninevemuren i den historiska staden Nineve som låg i anslutning till dagens Mosul i Irak på floden Tigris östra strand. Arkeologer bedömer att Ninevemuren byggdes omkring 700 år f.Kr. Den omslöt då ett område på ca sju kvadratkm. Nineve var det forna assyriska rikets huvudstad och var bebodd redan under fjärde årtusendet f.Kr. Staden var omkring 700-600 f.Kr. Främre Orientens centrum och var vid den tiden troligen världens största stad med upp till 200 000 invånare. Nineve förstördes 612 f.Kr. efter att ha belägrats av babylonier och meder i tre år och lades då till stora delar i ruiner. Även delar av den 30 m höga muren förstördes då. Det som var kvar till vår tid ödelas alltså av IS.


 


 
Gilla sidan:
Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994

Nu räcker det