Nättidningen som belyser polisernas vardag.
Blåljus - Logotype
Publicerat 2017-01-29 00:30

Det hände just idag 29 januari till 4 februari!


Här låg Stockholms första biograf

Den 29 januari 1904 öppnade Stockholms första fasta biograf i Blancheteatern vid Västra Trädgårdsgatan. Teatern användes senare under seklet bl a för revyer av Gösta Bernhard men las ner 1961. På bilden från 1956 ses fortfarande skylten för teatern mitt över gatan. I fonden skymtar Jakobs kyrka och Operan. Filmen blev snabbt populär i seklets början och 1905 hade Stockholm redan ett 10-tal fasta biografer. Det största antalet salonger i den egentliga stenstaden – 110 – fanns under 1943 . Flest biobesök på ett år i huvudstaden – 16,8 miljoner – noterades 1956.

 

Blancheteaterns skylt skymtar mellan träden och husfasaden. Bild från 1956. Kolonnerna t h om den felparkerade bilen finns kvar.

 


"Nu du bror Fredrik ska vi talas vid på god svenska"

Tidigt på morgonen den 30 januari 1658 beslöt den svenske kungen Karl X att följa den detaljerade plan som upprättats av en av hans befälhavare CG Wrangel (klingar namnet bekant?) och våga en övergång till ön Fyn över den osäkra is som täckte Lilla Bält. Äventyret blev en framgång. Merparten av armén kom över med ett tragiskt undantag. Under en skärmytsling med danskarna kom två skvadroner ut på svag is och försvann i djupet. Senare beslutade kungen om det än större vågspelet att marschera den betydligt längre sträckan över Stora Bält till Själland och lyckades även med det och nådde Köpenhamn. I och med det hade svenskarna skaffat sig ett betydande övertag i striden. Karl X lär då ha sagt ”Nu du bror Fredrik (danske kungen) ska vi talas vid på god svenska”. Det här ledde fram till den för svenskarna gynnsamma Freden i Roskilde. Målningar finns som sägs föreställa tågen över Bält. Men där ser man trupperna rida i slutna, fyrkantiga formeringar. Ögonvittnesskildringar från händelsen berättar om att man gick avsuttna bredvid hästarna glest en och en över isen för att minska riskerna.

 

 


 

Barn ärver föräldrarnas sociala problem

Den 31 januari 1967 gav den svenske barnpsykiatern Gustav Jonsson ut sin banbrytande  doktorsavhandling om barn (framförallt pojkar) i åldrarna 7–15 år. I den förde han fram sin teori om det sociala arvet. Det var en förklaringsmodell som förde fram antagandet att föräldrars sociala problem ”går i arv” till barnen. Gustav Jonsson är också känd för sin verksamhet som läkare och barnpsykiater på Barnbyn i Skå på Färingsö utanför Stockholm. Han tillämpade psykoanalytiska, sociala och familjedynamiska synsätt i behandling av barnen. Många av hans erfarenheter är fortfarande aktuella.

 

 



Startskada förintade rymdfärjan Columbia

Rymdfärjan Columbia lyfte den 16 januari 2003 och besättningen genomförde sitt uppdrag utan några problem. Den 1 februari 2003 började piloten William ”Willie” McCool förbereda sig på att genomföra en rutinmässig landning som var planerad att inträffa kl 9.16 på John F. Kennedy Space Center i Florida. 16 min före landningen då färjan börjat komma in i jordatmosfären försvann den från radarskärmarna. Den bröts sönder på 63 km höjd över Texas i en hastighet på 5,6 km/s. Det framkom efteråt att en bit av isoleringen på bränsletanken lossnade vid starten. Det är i och för sig inte ovanligt och normalt ingen stor sak. Men i det här fallet ledde till en skada på ena vingen så att en del av den var

oskyddad mot värmen i samband med återinträdet. På det här uppdraget medföljde förutom den övriga besättningen den första israeliske astronauten Ilan Ramon och den första kvinnliga astronauten, indiskan Kalpana Chawla. Efter den här olyckan började man filma och undersöka rymdfärjorna efter starten.                                                                                                 

Kraschen filmad.

 

 


 

 

Samma fel bakom två Gripen-haverier

Den 2 februari 1989 havererade en Jas 39 Gripen under landning på Saabs flygfält i Linköping (bilden ovan). Orsaken var att piloten och det datoriserade styrsystemet kom i otakt med varandra. Det här är en avvikelse som kallas PIO – ”pilot induced oscillation”. Styrsystemet var inte programmerat att avbryta en påbörjad manöver om piloten gjorde en annan spakrörelse. Styrsystemet genomförde istället i lugn och ro manövrarna i turordning. Det  resulterade i kraftiga roderutslag som fick flygplanet att rolla till vänster och slå i marken. Pilot vid tillfället var Lars Rådeström. Samme Rådeström råkade ut för samma sak den 8 augusti 1993, då oturligt nog i samband med Vattenfestivalen vid Riddarfjärden i Stockholm. Han kom i otakt med det datoriserade styrsystemet och Gripenplanet slog ner på Långholmen medan Rådeström lyckligtvis överlevde även denna gång. Det kunde ha slutat med en fullskalig katastrof. Mälarstränderna var packade av åskådare som kommit för att se flyguppvisningen. Ingen av dessa skadades allvarligt.

 

Så nära publikhavet var nedslaget!

 


 

Hänsynslöst ubåtskrig drog in USA i första världskriget

Den 3 februari 1917 – två dagar efter att det tyska kejsardömet under det första världskriget återupptagit det oinskränkta ubåtskriget  avbröt USA de diplomatiska förbindelserna med Tyskland. Drygt två månader senare gick USA in i kriget på Englands och Frankrikes (m fl) sida. Det var otaktiskt av Tyskland att inleda ett sådant ubåtskrig utan hänsyn till fartygs nationalitet eller till förluster i människoliv. Amerikanerna hade på intet sätt glömt en tysk ubåts sänkning av det väldiga passagerarfartyget Lusitania 1915. Strax efter den händelsen upphörde Tyskland med oinskränkt ubåtskrig men tog alltså upp det igen 1917. USA hann inte med så mycket av första världskriget men dess insatser hade betydelse. Desto mer avgörande var det när Hitler förklarade USA krig efter Pearl Harbor. Då tog han sig an en motståndare han aldrig kunde besegra – den amerikanska industrin. När denna sattes på krigsfot kunde det bara sluta på ett sätt. USA-soldaternas insats givetvis inte att förglömma. Man kan bara tänka på de 26 000(!) amerikanska bombflygare som förlorade livet över Europa. Men på slagfältet var det som bekant ofta den enorma materiella överlägsenheten som fällde avgörandet.

En tysk ubåt sänker det brittiska fraktfartyget Maplewood i april 1917.

 

 


 

Palme-mordet kunde ha varit löst

Den 4 februari 1987 entledigades länspolismästare Hans Holmér från det självpåtagna uppdraget som spaningsledare i jakten på Olof Palmes mördare. Han tvingades bort efter konflikter med åklagarna och kritik mot hans sätt att leda spaningarna. Och det med all rätt. Hade Holmér, som inte var yrkespolis, lämnat ledningen till någon av kommissarierna på våldsroteln som hade mycket lång erfarenhet av spaningsmord hade gärningsmannen/männen mycket väl kunnat vara gripna innan Holmér hunnit hålla sin sista presskonferens.

Hans Holmér på en av många presskonferenser.

Gilla sidan:
Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994

Annons säkerhetspolisen
Nu räcker det