Nättidningen som belyser polisernas vardag.
Blåljus - Logotype
Publicerat 2017-06-04 00:10

Det hände i historien just idag mellan  4 och 10 juni:


Massakern på Himmelska fridens torg fortfarande tabu i Kina

Natten mellan den 3 och 4 juni 1989 ryckte kinesiska Folkets befrielsearmé ut med stridsvagnar och pansarfordon för att undertrycka demonstrationer som pågått sedan i april i Peking. På Himmelska fridens torg sköt armén rakt in i obeväpnade folkmassor med skarp ammunition och både demonstranter och åskådare avled på platsen. Siffrorna på dödstalen är osäkra och varierar från några hundra till över tvåtusen. Under dagarna som följde inträffade flera våldsamma sammanstötningar mellan militären och stadsbefolkningen. Demonstranterna med ett starkt inslag av studenter hade krävt reformer bl a för att minska korruptionen inom den kinesiska staten. Himmelska fridens torg hölls stängt för allmänheten till 1 juli samma år. Ämnet är fortfarande tabu i Kina. All allmän och öppen diskussion om ämnet anses olämplig enligt regeringen. Den enda medierapporteringen i Kina gav kommunistpartiets version. Partiet hävdade att insatsen på Himmelska fridens torg var en nödvändig aktion för att försäkra regimens stabilitet. Det är många kineser, speciellt yngre, som bor långt ifrån Peking, som aldrig ens har hört talas om massakern på grund av kommunistpartiets effektiva mörkläggning av händelsen. I januari 2006 gick även Google med på att censurera den kinesiska versionen av sidan, Google.cn, genom att ta bort sökresultat som visade att massakern ägt rum. 

 

Omfattande ockupation Sexdagarskrigets facit

Den 5 juni 1967 inledde israeliska trupper det s k Sexdagarskriget mot grannstaterna Egypten, Syrien och Jordanien (understödda av Irak, Saudiarabien, Kuwait och Algeriet). Kriget varar, som namnet antyder bara sex dagar (till 10 juni). Det blev en avgörande seger för Israel som ockuperade Västbanken, Gazaremsan, Golanhöjderna och Sinaihalvön. Efter kriget lämnade Israel tillbaka Sinai till Egypten. De övriga områdena ockuperas fortfarande. Egypten har dock inga anspråk på Gaza och Jordanien har sedan 1987 avstått från anspråken på Västbanken. Bilden: Egyptiska krigsfångar på ett flak möter en israelisk militärkolonn i öknen.

 

Svensk Nationaldag fastän kriget inte var  riktigt klart

Den 6 juni 1523 valdes adelsmannen och upprorsledaren Gustav Eriksson (Vasa) till Sveriges kung vid ett riksmöte i Strängnäs. Som ledare för befrielsekriget mot danskarna hade han fram till dess varit Sveriges riksföreståndare. Det valdes han till i augusti 1521 i Vadstena rådhus. Hela Sverige var faktiskt inte i svenska händer ännu – Stockholm intogs t ex först på midsommarafton. Men man har ansett att kungavalet symboliserade slutet på Sveriges medlemskap i Kalmarunionen och därmed början på landets självständighet. Därför firas den 6 juni som Sveriges Nationaldag. Se även 31 maj!

 

Ebbe Carlsson blev justitieministerns fall

Den 7 juni 1988 tvingades den svenska justitieministern Anna-Greta Leijon avgå på grund av den s k  Ebbe Carlsson-affären. Tidningen Expressen hade avslöjat att bokförläggaren Ebbe Carlsson tillåtits medverka i utredningen om Palmemordet. Han undersökte det så kallade PKK-spåret (misstankar om att mordet skulle ha utförts av medlemmar av det kurdiska partiet PKK) . I den verksamheten hade han fått ett rekommendationsbrev från Leijon  (bilden t v: Anna-Greta Leijon och Ebbe Carlsson). Han hade också givits tillgång till hemlig information och olaglig avlyssningsutrustning. Ebbe Carlsson dömdes till böter för varusmuggling i mars 1992. Affären ledde alltså bland annat till att Anna-Greta Leijon tvingades avgå i början av juni 1988. Hennes agerande väckte stark kritik. Sedan samtliga riksdagspartier utom Socialdemokraterna låtit förstå att de ämnade rösta mot henne vid en misstroendeförklaring valde hon att avgå.

 

Kalle Ankas första film i en lång karriär på duken

Den 8 juni 1934 hade den tecknade Silly Symphonies-kortfilmen ”Den kloka hönan” (engelska: ”The Wise Little Hen”) gjord av Walt Disneys studio premiär på amerikanska biografer. I den här filmen dyker figuren Kalle Anka upp för första gången (tidigare har han faktiskt nämnts i en sagobok från 1932). Tillsammans med Musse Pigg och Långben blir Kalle Anka som  bekant en av Disneys mest kända figurer.

 

Illgärningen i Oradour-sur-Glane gör det omöjligt att ärerädda SS

Den 9 juni 1944 mördade tyska SS-trupper 642 obeväpnade och försvarslösa män, kvinnor och barn i byn Oradour-sur-Glane i centrala Frankrike.  Männen stängdes in i lador, kvinnorna och barnen i kyrkan. Där slängde SS-männen först in handgranater och sköt sedan med kulsprutepistoler mot kvinnorna och barnen. Angreppet ledde till att kyrkan började brinna. Männen mördades med kulsprutepistoler och kulsprutor. Ladorna brändes ner. Endast fem män och en kvinna överlevde. Inga barn. Byn har bevarats just som den såg ut på försommaren 1944 och förvandlats till ett monument över SS  framfart i ockuperade länder (bilden t v). En ny by har byggts upp intill den gamla. Dådet i Oradour-sur-Glane  utfördes av tredje kompaniet, fjärde pansargrenadjärregementet i SS-Divisionen ”Das Reich” under ledning av SS-officeren Otto Diekmann. Denne stupade under striderna i Normandie och undkom därmed den rättvisa som skipades efter kriget. Attacken på byn var en hämnd för att den franska motståndsrörelsen försenat SS-divisionens färd  mot invasionsstränderna i Normandie med sabotage. Illdådet i byn är ett tungt bevis för att SS-männen inte var vanliga stridande och att de skilde sig stort från reguljära tyska soldater. Det har gjorts ivriga försök inte minst från gamla SS-veteraner att framställa det som att SS-stridande uppträdde ungefär som vanliga soldater. Verkligheten är att det finns ytterst få, om några, fall där engelska, franska eller amerikanska eller för den delen tyska reguljära soldater under andra världskriget mördat instängda, försvarslösa kvinnor och barn. De hårt indoktrinerade SS-männen var utan tvekan en alldeles särskild sorts människor. Det är inte alls omotiverat att alla som tillhörde SS blev betraktade som krigsförbrytare.


Red Claes Cassel

Gilla sidan:
Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994

Nu räcker det