Nättidningen som belyser polisernas vardag.
Blåljus - Logotype
Publicerat 2017-05-07 00:10

Det hände just idag i historien 7 – 13 maj:


Viktiga delar av vår svenska historia gick upp i rök 1697

Den 7 maj 1697 kom elden lös på vinden ovanför rikssalen på slottet Tre Kronor i Stockholm (bilden t h: eld har brutit ut, t v nedan: slottet Tre Kronor några årtionden före branden). Elden stod inte att hejda och till slut brann allt brännbart på slottet upp. Större delen av Riksarkivet och cirka två tredjedelar av alla handlingar i Kungliga biblioteket förstördes. Cirka 24 500 tryckta alster och närmare 1 400 manuskript och därmed mängder av andra viktiga dokument om äldre tider i Stockholm och Sverige blev lågornas rov. Däremot lyckades man rädda kvarlevorna efter Karl XI som avlidit en månad tidigare men som ännu inte begravts. Orsaken till branden blev aldrig helt klarlagd men i februari året efter dömdes knekten Mattias Hansson och hans överordnade, brandmästare Sven Lindberg till döden, medan knekten Anders Andersson dömdes till fem

gatlopp. Dödsdomarna ändrades till sju gatlopp och sex års fästning. Anders Andersson avled av skadorna från gatloppen. Kungafamiljen flyttade till Wrangelska palatset på Riddarholmen och vistades där i över 50 år till 1754 medan det nya Stockholms slott uppfördes på samma plats som Tre Kronor.

Torrlagda städer blev rivstart för läsk

Den 8 maj 1886 införde Atlanta och Fulton i den amerikanska delstaten Georgia spritförbud. Detta tvingade den lokale apotekaren John Pemberton att blanda ihop en alkoholfri variant av sin patentmedicin French Wine Coca. Han hade börjat sälja den ett år tidigare med en viss alkoholhalt. Nu kallade han den alkoholfria varianten för Coca Cola och sålde den för fem cent glaset. Det var för övrigt det pris, nu per flaska, som The Coca-Cola Company tog för den här inte alltför hälsosamma drycken av all  stridande amerikansk personal under andra världskriget var de än befann sig på jorden.

 

 

Fynd av koder tros ha förkortat andra världskriget med två år

Den 9 maj 1941 inträffade en dramatisk händelse i farvattnen öster om det som lokalbefolkningen kallar Nunap Isua på Grönland, också känt som Cape Farewell. Många bedömare menar att utgången av sjöstriden där förkortade andra världskriget med omkring två år. Det som hände var att den tyska ubåten U-110 hade varit framgångsrik sedan den lämnade Lorient på franska Atlantkusten den 15 april det här året. Besättningen sänkte ett allierat handelsfartyg i närheten av Irland och fortsatte norrut och gensköt konvojen OB 318 öster om Grönland och sänkte två handelsfartyg ur den. Det finns en obekräftad uppgift att befälhavaren Kapitänleutnant Fritz-Julius Lemp ville få den senaste sänkningen bekräftad och därför höll periskopet uppe något för länge. Det siktades från konvojens eskort med bl a jagaren HMS Bulldog som genast gick till angrepp med sjunkbomber. De skadade ubåten så illa att befälhavaren bedömde att den skulle sjunka och beordrade alla att lämna den. På väg mot konvojens fartyg insåg Lemp att ubåten stabiliserats och förblev flytande. Han började då simma tillbaka med all sannolikhet för att förstöra hemligt material. Hans vidare öde är okänt. HMS Bulldog (bilden t v: HMS Bulldog ankrad i lugnare vatten i april 1945) skickade över en grupp med uppgift att borda ubåten och säkra allt de kunde hitta. Det blev åtskilligt. Enligt en obekräftad uppgift sköt en ur gruppen Lemp i vattnet. Han kan också ha drunknat i det iskalla havet. Viktigaste fyndet på ubåten blev utan tvekan en Enigma kodmaskin av den mer avancerade typ som tyska marinen använde komplett med kodböcker. Så hemligt höll engelsmännen detta fantastiska kap att premiärminister Winston Churchill inte ens informerade USA:s president Franklin D Roosevelt om saken förrän i januari 1942. Man försökte bogsera U-110 till marinbasen Scapa Flow men hon sjönk på vägen. HMS Bulldog överlevde krigets farliga konvojer, avrustades och lämnades över för att skrotas 1946.

 

Högertrafiken: 82,9 röstade emot, 294 i Riksdagen röstade för

Den 10 maj 1963 beslutade Riksdagen med 294 röster mot 50 att Sverige skulle övergå från vänster- till högertrafik 1967. Det skedde också den 3 september 1967 trots att 82,9 procent av de röstande ville behålla vänstertrafiken vid folkomröstningen i frågan 1955. Klockan 04.50 söndagsmorgonen den 3 september 1967 stannade alla fordon upp på vänster sida av vägen. Efter ett kort stopp körde alla trafikanter försiktigt över till höger sida av vägen. Nedräkningen till klockan 05.00 skedde via radion (bilden nedan: disciplinerad röra kl 0500 på Kungsgatan i Stockholm). Den första allvarligare olyckan efter omläggningen inträffade på eftermiddagen den söndagen i Gagnef i Borlänge polisdistrikt. Det var en misstänkt rattfyllerist som körde på fel sida och frontalkrockade med en mötande bilist. Den misstänkte rattfylleristen skadades svårt. Kuriosa: I området kring byn Björkvattnet i nordvästra Jämtland fanns en sträcka med högertrafik redan innan den infördes i övriga Sverige. Det rörde sig om vägen mellan Kvelia och Tunnsjø i Nord-Trøndelag som av praktiska skäl drogs en bit över svensk mark. För att norrmännen skulle slippa köra vänstertrafik under en relativt kort sträcka hade vägen och några av dess avstickare dispens för högertrafik.

 

Första svenskarna på högsta toppen

Den 11 maj 1990 lyckades, som första svenskar, Mikael Reuterswärd och Oskar Kihlborg, då 25 respektive 26 år, bestiga världens högsta berg Mount Everest, 37 år efter världens första kända lyckade bestigning av toppen. Mount Everest topp nåddes nämligen såvitt vi vet första gången den 29 maj 1953 av Sir Edmund Hillary och Tenzing Norgay. Bilden: Mount Everest från Nepal.

 

Svårighet att få fram tusentals poliser avgjorde Almstriden

Den 12 maj 1971 var den sk Almstriden i Kungsträdgården i Stockholm över. Den hade haft inslag av gatukravaller (bilden t v), operasång, raggarbråk och framträdanden av diverse kändisar. Aktivister från Alternativ stad hade sovit i almarna som hotades av fällning för att ge plats åt en tunnelbanestation. Polisledningen hade meddelat stadens politiker att för att genomföra en fällning under säkra former skulle det krävas tusentals poliser – en styrka som man hade mycket stora svårigheter att få fram. Inom parantes var detta omkring ett år före en ökänd omorganisation i Stockholms polisdistrikt beordrad av Rikspolisstyrelsen och polisflykten från huvudstaden hade nått förfärande omfattning. Politikerna backade alltså 12 maj och blåste av fällningen. Almarna står kvar än idag – det visade sig att tunnelbanestationen rent praktiskt låg bättre på en annan plats än vad som var tänkt i ursprungsplanen.

 

Påven förlät attentatsmannen

Den 13 maj 1981 utsattes påven Johannes Paulus II, polske Karol Józef Wojtyła (bilden nedan), för ett mordförsök på Petersplatsen i Vatikanstaten. Förövaren, den turkiske Mehmet Ali Ağca som drevs av grumliga motiv, greps på platsen. Påven träffades av ett skott i buken men räddades till livet trots svåra inre skador. Han besökte attentatsmannen i fängelset och förlät honom 1983. Mehmet Ali Ağca begick andra grova brott och kom att tillbringa drygt 30 år i fängelse i Italien och Turkiet. Johannes Paulus II avled av sjukdom 84 år gammal den 2 april 2005 i Vatikanen efter att ha innehaft sitt höga ämbete i drygt 26 år. Han helgonförklarades den 27 april 2014.

 

 


Red Claes Cassel

 

Gilla sidan:
Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994

Nu räcker det