2017 det hände just idag i historien 9 till 15 juli
Det hände just idag i historien under perioden 9-15 juli:
Drottningholms slottsteater nyrenoverad 1766
Den 9 juli 1766 invigdes nya Drottningholms slottsteater. Då hade den gamla slottsteatern från 1754 brunnit ner 1762. Efter två års byggtid stod den nya teatern klar. Kungaparet Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika inspekterade den 8 juli och nästa kväll invigdes den med pjäsen Rhadamiste et Zénobie av Prosper Jolyot de Crébillon. Psyché av Jean-Baptiste Lully, som sattes upp den 28 oktober samma år blev den första operaföreställningen på teatern. Bilden t v visar scenen, den t h under scenen med det gamla maskineriet för scenväxlingar sådant det såg ut redan på 1700-talet.
Kungen mördad och helgonförklarad
Den 10 juli 1086 mördades den danske kungen Knut IV i träbyggnaden Albanikyrkan nära Odense domkyrka. Han hade kommit ihop sig med de danska stormännen. Han ville återupprätta Knut den stores rike. Denne hade varit kung över bl a Danmark och England. För att uppnå det sammankallade han ledungsflottan år 1085 men ägnade sig sedan åt krig med tyskarna söderöver medan flottan på över 1000 skepp väntade sysslolös. Ovanpå det krävde han ledungsflottans skeppshövdingar på böter för att de åkt hem till sina skördar i stället för att vänta tills han var klar. Det blev en öppen revolt mot hans styre och han flydde till Odense. Där hann upprorsmännen upp honom och han mördades – enligt legenden nedanför högaltaret. Hans bror Erik Ejegod började arbeta för att Knut skulle kanoniseras – helgonförklaras. Det lyckades 1101 och han kom att kallas Knut den helige med festdag 19 januari (utom i Sverige och Finland, där Knutsdagen sedan 1680 firas den 13 januari) och 10 juli. Ovan: målningen som visar mordet vid högaltaret av Christian Albrecht von Benzon 1843.
Nordpolsrenärer havererade efter två dagar
Den 11 juli 1897 startade den svenske upptäcktsresanden Salomon August Andrée en expedition från Danskön på Svalbard. Med honom i luftballongen Örnen följde ingenjören Knut Frænkel och vetenskapsmannen Nils Strindberg i syfte att flyga över Nordpolen. Efter två dagar havererade ballongen på packisen (bilden t h) och deltagarna misslyckades med att ta sig tillbaka över isen till bebodda trakter utan omkom senare under året. Deras kvarlevor hittades först år 1930 på Vitön. Dessa fördes hem till en storslagen begravning i Stockholm. I modern tid har expeditionen omvärderats som illa planerad och genomförd med helt otillräcklig utrustning. Andrée själv anses i bästa fall som offer för en uppblåst heroism som hyllade bragder i otillgängliga trakter – i sämsta fall som skyldig till sina medresenärers för tidiga bortgång i ett från början dödsdömt påhitt.
Amaltheadådet:
Livstidsdömda släpptes efter kort strafftid
Natten den 12 juli 1908 utförde tre arbetslösa ungsocialister Algot Rosberg, Anton Nilson och Alfred Stern det så kallade Amaltheadådet i hamnen i Malmö. Där lät de en bomb detonera vid fartygssidan av Amalthea, ett logementsfartyg för brittiska strejkbrytare. Arbetaren Walter Close omkom och 23 personer skadades i attentatet. Det tilldrog sig mycket stor uppmärksamhet i Sverige. Till och med kung Gustaf V besökte de skadade arbetarna. De tre attentatsmännen greps snart och Rosberg och Nilson dömdes båda till döden medan Stern fick till livstids straffarbete. Rosbergs och Nilsons domar omvandlades också till livstids straffarbete. Före 1910-talets utgång hade dock samtliga tre blivit släppta och Anton Nilson levde sedan till 101 års ålder och avled först 1989. Bilden t v: Anton Nilsson i unga år.
Gula treskillingen dyr - och äkta
Den 13 juli 1857 stämplades en gul treskilling banco på posten i Kopparberg. Ingen tänkte då på att ett treskillingsmärke borde vara grönt. Det gula tre skilling bancomärket upptäcktes först 1886 på Väster Munga gård i Västmanland av den fjortonårige skolpojken Georg Wilhelm Backman. Året därpå sålde han det vid ett besök i Stocholm till frimärkshandlaren Heinrich Lichtenstein för sju kronor. Sedan dess har det sålts och köpts många gånger och betraktas idag som en av de största och dyraste frimärksrariteterna. Äktheten har diskuterats i alla år och i slutet av 1900-talet genomförde en expertgrupp en vetenskaplig undersökning med bl a färg- och pappersanalyser som visade att den gula treskillingen är ett äkta feltryck. Förklaringen anses vara att en treskilling på något okänt sätt smugit sig in på en tryckplåt med åttaskillingar och fått deras färg. Det finns inga uppgifter om felet möjligen upptäcktes och rättades till under tryckperioden. Det kan finnas fler gula treskillingar men hittills har ingen ytterligare upptäckts.
Sparkad finansminister bakom franska revolutionen 14 juli
Den 14 juli 1789 inleddes den franska revolutionen. Den var inte ett vanligt europeiskt bråk om maktpositioner – det var två världsbilder som stod mot varandra och det gav händelsen en enastående betydelse för utvecklingen även i många andra länder. Skulle allt bli vid det gamla med en härskarklass som sög ut massorna eller skulle man ta en ny väg mot ett jämlikare samhälle? Den unga franska revolution gav inte så många svar. Kort sagt ersattes ett gammalt förtryck med ett nytt ännu brutalare. Men frihetens frö var sått och till sist kunde dess tillväxt inte hindras. Händelserna som föregick 14 juli började med att Ludvig XVI efter krav från adeln avsatte sin finansminister Jacques Necker. Denne var försiktigt progressiv. Han ville bl a fördela skatterna rättvisare och införa ett sparprogram. Den 11 juli fick han sparken av kungen. Det föranledde den mycket radikale politikern Camille Desmoulins att uppmana Paris befolkning att ta till vapen och göra revolution. Befolkningen var inte nödbedd. Den 14 juli stormade den Bastiljen, det kungliga fängelset (målning tv av
Jean-Pierre Louis Laurent Houel). Forskningen har visat att angreppet inte bara skedde för att befria det lilla fåtal interner som satt där utan mer för att Bastiljen i sina valv förvarade stora mängder krut. Till minne av stormningen firas 14 juli numera som Frankrikes nationaldag. Revolutionen pågick i flera år och stöpte till sist som bekant om det franska samhället radikalt.
Krigsbyte löste hieroglyfernas gåta
Den 15 juli 1799 hade de franska revolutionskrigen utvidgats till Egypten och i den lilla byn Rashid (Rosette på franska) hittade de franska soldaterna en sten med inskriptioner på inte mindre än tre olika språk. Man la beslag på den, tog hem den till Frankrike och överlämnade den till vetenskapen. En närmare inspektion visade att skriftspråken var egyptiska hieroglyfer, demotisk skrift och antik grekiska. Eftersom han kunde både demotiska och givetvis grekiska lyckades den franske forskaren Jean-François Champollion 1822 lösa hieroglyfernas gåta tack vare att texterna visade sig vara identiska till sitt innehåll. Kuriosa: Rosettestenen i original visas på British Museum i London som den har obetydlig anknytning till. På Historiska museet i Kairo där orginalstenen borde vara står däremot en kopia.
Red Claes Cassel