2017 det hände just idag i historien från 11 till 17 juni

Det hände just idag i historien mellan 11 och 17 juni:


Flink släpptes på offrens dödsdag 

Den 11 juni 1994 vid tvåtiden på natten kom den 24-årige fänriken Mattias Flink (t v på nutida bild) gående på en parkväg i Falun. Han hade då nyligen hämtat en automatkarbin och en pistol och ammunition till dessa från Dalregementet och sedan tagit sig över ett staket utom synhåll för kasernvakten. Han mötte bl a några deltagare i en lottakurs som var på väg till regementet där de bodde under kursen. Flink öppnade eld mot dem och andra i omgivningen. Fem kvinnor och två män avled medan tre skadades. Något senare på natten upptäckte poliserna Olavi Blomfjord och Berndt Bergström Flink som gick på ett järnvägsspår. De ropade till honom att stanna och släppa sitt vapen. Flink höjde det i stället och poliserna sköt verkanseld med kpist som de utrustats med som förstärkningsvapen. Flink föll och i samband med det drogs en eldskur av där två kulor träffade polisbilen men ingen av poliserna skadades. Flink fördes till sjukhus där man bl a konstaterade att han hade 1.69 promille alkohol i blodet. Flink hade tidigare på kvällen varit i bråk med sin f d flickvän och bl a avvisats från två nöjeslokaler. Han hade en kort tid före händelsen sökt psykiatrisk hjälp bl a för sitt svåra drickande som ökat efter brytningen med flickvännen. Flink dömdes slutligt i Högsta domstolen till ett långt fängelsestraff. Han skötte sig i fängelset och frigavs villkorligt år 2014. De anhöriga till offren reagerade mot att det inträffade just den 11 juni. Det är en okänslighet som möjligen är rätt typisk för Sverige där stor hänsyn oftast tas till förövare medan drabbade sällan bemöts med någon större omtanke.

 

Reagan höll Berlintal om muren trots rådgivarnas avrådan

Den 12 juni 1987 besökte den amerikanske presidenten Ronald Reagan och höll ett tal framför Brandenburger Tor som var stängd av Berlinmuren (bilden t v). Han uppmanade sovjetledaren Michail Gorbatjov att ta den sovjetiska förändringspolitiken med glasnost och perestrojka ytterligare ett steg längre genom att låta öppna Brandenburger Tor och riva Berlinmuren: ”Generalsekreterare Gorbatjov, om ni söker fred, om ni söker välstånd för Sovjetunionen och Östeuropa, om ni söker liberalisering - kom till denna port! Herr Gorbatjov, öppna denna port! Herr Gorbatjov, riv denna mur!” Reagan höll talet trots protester från amerikanska utrikesdepartementet och nationella säkerhetsrådet som avrådde bestämt från det. Som bekant föll muren två och ett halvt år senare. Om tack vare eller trots Reagans tal är svårt att säkert veta.

 

DC-3:an hittad efter nästan precis 50 år i djupet

Den 13 juni 1952  försvann ett svenskt signalspaningsplan av typ Douglas DC-3 över Östersjön. Denna DC-3:a började sina dagar 1943 som C47 – DL i US Army Air Forces i en familj av totalt ca 10.500 (!)  DC-3:or i olika versioner. Till att börja med var planets försvinnande ett mysterium men efter några dagar hittades en räddningsflotte med skottskador och ammunitionssplitter som avslöjade att skotten kommit från en rysk MIG-15. Uppgiften hemlighölls. Affären trappades upp kraftigt tre dagar senare när en militär flygbåt av typ Catalina som spanade efter överlevande från DC-3:an sköts ner av sovjetiskt jaktflyg mitt för ögonen på besättningen på västtyska fraktfartyget Münsterland som räddade de fem flygarna ur Catalinan (bilden nedan t v). Sovjet förnekade fortfarande nedskjutningen av DC-3:an och gjorde så under många år . 1956 medgav Nikita Chrusjtjov då han var kommunistpartiets förste sekreterare vid ett möte med Tage Erlander att Sovjet skjutit ner DC-3:an. Uppgiften hemlighölls - till och med för de efterlevande efter de tre från flygvapnet och fem från FRA som följde med DC-3:an i djupet. Först 1991 erkände Ryssland nedskjutningen officiellt.  Anledningen till nedskjutningen var sannolikt att planet kommit för nära en helt ny kryssare av Sverdlovklassen ute på Östersjön. Det var troligen känsligt för ryssarna som möjligen hade information om vilka resurser som fanns på DC-3:an bl a för att avbilda och mäta högmodern radarutrustning på kryssaren. Det finns nämligen vissa uppgifter som skulle kunna peka mot att en ur DC-3:ans besättning av ideologiska skäl spionerade för Ryssland. 1998 började dykaren och före detta flygvapenpiloten Anders Jallai intressera sig för DC-3:an. Han och kompanjonen Björn Blomberg slog sig ihop med flera specialistföretag och började leta. Den 10 juni 2003 hittade de efter tre års sökande DC-3:an på 125 meters djup, 55 kilometer öster om Fårö, på internationellt vatten men i den svenska ekonomiska zonen. Senare på sommaren fann de även Catalinan på en position 22 kilometer mer ostlig än den rapporterade nedslagsplatsen. Det som fanns kvar av DC-3:an har konserverats och visas numera på Flygvapenmuseum i Malmslätt nära  Linköping (bilden överst t h visar en suggestivt och skickligt gjord utställning!).

 

Då blev norrmännen stenrika på olja

Den 14 juni 1971  började norska staten utvinna olja i Nordsjön. Oljefälten utvidgades senare i Nordsjön och Atlanten och de har gjort Norge till världens åttonde största oljeproducent och tredje största oljeexportör.  En annan effekt är att landets ekonomi hör till de stabilare i världen.

 

 

3,5 ton sprängämnen i IRA-bomb mitt i Manchester

Den 15 juni 1996 utförde den irländska gruppen Provisoriska IRA ett bombdåd i centrala Manchester i Storbritannien (bilden nedan). Bomben bestod av tre och ett halvt ton sprängämnen som placerats på ett lastbilsflak. Enligt var som var vanligt på den tiden förvarnade IRA. Ingen omkom men 212 personer skadades och materiell ödeläggelse för runt en miljard åstadkoms. Detta var det största bombdådet någonsin i Storbritannien. Det fördömdes både av de brittiska och irländska regeringarna samt den dåvarande amerikanske presidenten Bill Clinton. Fem dagar senare tog IRA på sig ansvaret för dådet. Man beklagade samtidigt att oskyldiga kommit till skada. Man lyckades inte gripa de skyldiga och än idag är ingen person dömd för dådet.

 

Första kvinnan i rymden var en ryska

Den 16 juni 1963 blev ryskan Valentina Teresjkova (bilden tagen 2014)) den första kvinnan som genomförde en rymdfärd. Hon var ute i rymden i drygt 70 timmar på Vostok 6. Då var hon inte militär utan hedersmedlem i det sovjetiska flygvapnet vilket även gör henne till den första civilisten i rymden. I samband med Teresjkovas färd fanns planer på att vetenskapligt undersöka om kvinnans kropp reagerar annorlunda än männens i rymden. En rad kvinnor skulle skickas ut. Men det blev inte av. Det dröjde ytterligare 19 år innan nästan kvinna - ryskan Svetlana Savitskaja – gjorde om bravaden.

 

Watergate ger eko in i nutiden

Den 17 juni 1972 togs fem personer på bar gärning när de gjorde inbrott i det demokratiska partiets högkvarter i kontorskomplexet Watergate i den amerikanska huvudstaden Washington, D.C. Det visar sig senare att syftet med inbrottet är att republikanerna vill skaffa sig information om motståndarpartiet inför presidentvalet senare samma år. Det särskilt bekymmersamma är att kännedom om inbrottet och dess syfte finns bland republikaner ända upp till sittande presidenten Richard Nixon. Skandalen exploderade inte direkt och Nixon blev omvald (på bilden t h under sin andra presidentvalskampanj). Men i början av hans andra presidentperiod 1973 rullades den upp så mycket kraftfullare. Journalisterna Carl Bernstein och Bob Woodward på Washington Post lyckades genom hårt arbete avslöja att Vita huset var inblandat i inbrottet och förmodligen även presidenten själv. Avslöjandet skedde med hjälp av en centralt placerad källa som gavs täcknamnet Deep Throat. Dess identitet var okänd fram till den 31 maj 2005 då den tidigare FBI-tjänstemannen Mark Felt avslöjade att han var den mystiska källan. Då Nixon stod inför ett nästan säkert riksrättsåtal i representanthuset och ett lika säkert åtal av senaten avgick han som president den 9 augusti 1974. Hans efterträdare, Gerald Ford, benådade honom den 8 september 1974. Watergate ger anledning till en del reflektioner. Först och främst att det amerikanska rättssystemet håller för att i praktiken avlägsna en president från ämbetet. Vidare att det var av central betydelse att utredningen drevs av en särskild, oberoende åklagare tillsatt av justitieministern. Och därtill att Bernstein och Woodward jobbade med en kvalitet på sin rapportering som inte hör till vanligheterna bland medierna. De uppgav att de aldrig publicerade någon uppgift i affären innan den bekräftats av minst två, av varandra oberoende, källor. De gick helt enkelt inte att vifta bort.

 


Red Claes Cassel