Nättidningen som belyser polisernas vardag.
Blåljus - Logotype
Publicerat 2017-06-25 00:20

Det hände just idag i historien  mellan 25 juni och 1 juli:


Turkisk invasion krävde religiös enighet

Den 25 juni 1530 lästes den augsburgska bekännelsen upp för den församlade riksdagen i Augsburg  , idag den tredje största staden i delstaten Bayern i södra Tyskland (bilden nedan). Dit hade den tysk-romerske kejsaren Karl V har sammankallat riksdagen för att reda ut de religiösa problem som hade uppstått sedan munken Martin Luther har inlett reformationen genom att spika upp sina 95 teser på kyrkporten i Wittenberg 1517. Kejsaren ville få tillbaka den religiösa enigheten i kejsardömet. Det var viktigt eftersom man befarade en turkisk invasion och skulle få annat att tänka på än religiösa tvister. Den augsburgska bekännelsen angav i 28 artiklar hur den protestantiska läran skulle vara uppbyggd och kom att bli ett av de viktigaste dokumenten för hela den luthersk-evangeliska kyrkan. Bland annat antogs den som bekännelseurkund för Svenska kyrkan vid Uppsala möte 1593.

 

7128 flugna ton om dagen satte sovjetisk Berlinblockad ur spel

Den 26 juni 1948 visade de västallierade än en gång upp de enorma resurser de byggt upp under andra världskriget och inledde luftbron till Västberlin. Två dagar tidigare hade Sovjetunionen inlett en blockad mot marktransporter till staden för att tvinga västmakterna att ge upp sina ockupationsområden i Berlin som då låg inbäddat i den sovjetiska ockupationszonen i Tyskland. Under dryga 10 månader fram till den 12 maj 1949 då Sovjet gav upp blockaden flög de västallierade piloterna 55 miljoner km och fraktade varje dag i snitt 7 128 ton med bl a mat, kläder och bränsle till Västberlin. Bilden t h: Berlinbarn vinkar från ruinerna till planen.

 

Rutten mat utlöste myteri på pansarkryssaren Potemkin

Den 27 juni 1905 gjorde manskapet på ryska pansarkryssaren Potemkin i Svarta havet myteri mot sina befäl. Det här hände under 1900-talets första ryska revolution som bröt ut ”den blodiga söndagen” den 22 januari samma år då tsarens soldater sköt mot fredliga demonstranter i St Petersburg och dödade hundratals och skadade betydligt fler. Arbetare strejkade, bönder gjorde uppror och soldater gjorde myteri. Det var nu som sovjeterna, arbetarråden, för första gången bildades. Lev Trotskij blev en ledande talesman för St Petersburgs arbetarråd. I den revolutionära stämningen gjorde Potemkins besättning myteri sedan andrekaptenen Ippolit Giljarovskij hotat bestraffa besättningen när de vägrade äta den ruttna och maskangripna mat de fick. Myteristerna dödade sju av fartygets åtta officerare inklusive kaptenen Jevgenji Golikov. Sedan for de runt på Svarta havet några dagar (bilden ovan). Besättningarna på de ryska fartyg som skickades ut för att stoppa dem vägrade bära hand på myteristerna. Efter en dryg vecka sänkte besättningen fartyget i den rumänska staden Constanțas hamn. Manskapet internerades av de rumänska myndigheterna.  En del lämnades ut till ryska domstolar. Den ryska revolutionen 1905 slogs ner i december samma år. Myteriet och händelserna runt det odödliggjordes i Sergej Eisensteins stumfilm Pansarkryssaren Potemkin från 1925. Bilden ovan t h visar en av filmhistoriens mest kända scener med barnvagnen och offren i trappan i Odessas hamn.

 

Andra världskriget började egentligen i Versailles 1919

Den 28 juni 1919 på själva årsdagen av skotten i Sarajevo, som ledde till världsbranden, avslutades första världskriget officiellt genom att makterna undertecknade ett fredsavtal i Versailles utanför Paris. Här kan man säga att andra världskriget på sätt och vis började. Vapnen hade redan tystnat   den 11 november 1918  genom vapenstilleståndet i Compiègneskogen. Det var långtifrån någon tillfällighet att Hitler ordnade så att vapenstilleståndet 1940 undertecknades i samma järnvägsvagn i Compiègneskogen. Första världskrigets segrarmakter förhandlade under tiden mellan stilleståndet och fredsavtalet. Tyskland tilläts inte ha synpunkter i någon form. Avtalet innebar hårda villkor för Tyskland med omfattande landförluster, stort krigsskadestånd till segrarmakterna och stark begränsning av industri och krigsmakt. Det här ledde bl a till framväxten av den så kallade ”dolkstötslegenden”. Bakgrunden till legenden var att den tyska armén egentligen fortfarande var teoretiskt "obesegrad i fält" i det läge när förhandlingar om stillestånd togs upp. De inleddes i verkligheten på grund av att möjligheterna att på sikt vinna kriget var närmast obefintliga och fortsatta kostnader i liv och lidande därmed ansågs oförsvarliga. Men att trupperna var ”obesegrade” var grund för att påstå att de skulle fått en dolk i ryggen hemifrån. Adolf Hitler trodde fullt och fast på den legenden och torgförde den hela tiden i sin propaganda där judar och kommunister fick stor skuld bl a i avskyvärda antisemitiska teckningar som den t h. Detta tillsammans med det tyska folkets  stora faktiska svårigheter till följd bl a av de hårda krigsskadestånden banade vägen för nazismen under mellankrigsåren.

 

Pelé och Garrincha blev folkkära i första fotbolls-VM i TV

Den 29 juni 1958 blev Brasilien världsmästare i fotboll genom att besegra Sverige med 5–2 i finalen av årets fotbolls-VM på Råsunda stadion i Solna. Den näst bästa placeringen blev 1994 då Sverige tog brons under VM i USA. Att mästerskapet 1958 spelades i Sverige och att det gick så bra för hemmalaget ledde till ett stort uppsving för försäljningen av TV-apparater. Som kuriosa kan nämnas att bortalagets Pelé (Edison Arantes do Nascimento) och Garrincha (Manoel Francisco dos Santos) blev riktigt folkkära i detta Sveriges första TV-VM (bilden t v: Pelé trixar sig förbi svenska försvaret). Även mittfältaren Didi (Valdir Pereira) bör uppmärksammas. Han var av många ansedd som sitt lands främste spelare och den som med sina passningar möjliggjorde Pelés och Garrinchas finurliga mål.

 

Feminism i modern mening föddes i Sundsvall

Den 30 juni 1903 introducerade författaren och dramatikern Frida Stéenhoff (bilden t v) ordet feminism i Sverige med föredraget ”Feminismens moral” som hon höll i Sundsvall denna dag och lät trycka senare under året. Hon medverkade till att ordet utvecklades mot sin moderna betydelse – kampen för att utjämna skillnader mellan könen. Tidigare hade det använts nedsättande om personer som inte förstod eller inte ville anpassa sig till då rådande könsnormer. Hennes ganske omfattande publicering av böcker och dramatik har annars inte, med få undantag,   överlevt till modern tid. Den 30 juni 1952 hade den amerikanska såpoperan The Guiding Light premiär i TV (bilden t h: scen ur premiärvisningen). Den tilldrog sig i påhittade Springfield i amerikanska mellanvästern . Sedan 1937 hade den sänts i radio (fram till 1956 sändes den i både radio och TV, men därefter enbart i TV). När den lades ner 2009 hade den sänts i 18 000 avsnitt och gått i 72 år. Det är också den tredje längst sända serien i sändningshistorien. Bara norska Lørdagsbarnetimen (1924–2010) och det amerikanska countryprogrammet Grand Ole Opry (sedan 1925) har sänts längre. Där ligger de nu så populära serierna i lä. Tänk att föreställa sig att man sannolikt inte lever för att se sista avsnittet!

 

Saltsjöbanan skulle locka rika badgäster

Stadsgårdens station på Saltsjöbanan. Den var i bruk mellan 23 dec 1893 och 21 dec 1936 då den drogs fram till Slussen. Stationen låg vid Lokattens Trappor. Dessa är som bekant numera stängda men man diskuterar att öppna dem igen på något sätt till nya Slussen.

 

Den 1 juli 1893 invigdes Saltsjöbanan mellan Stadsgården i Stockholm och nybyggda förorten Saltsjöbaden. Knut Agathon Wallenberg ville att Saltsjöbaden ska bli en förnäm badort för välbärgade stockholmare och bekväma resor var viktiga för det syftet. Banan blev lönsam. Godstransporter från Wallenbergs fabriker i Nacka bidrog. 1913 blev banan en av de första i Sverige som elektrifierades. 1936 drogs den ytterligare några hundra meter västerut utmed Stadsgården och anknöt nu till Slussen och möjligheten att komma vidare på Stockholms spår- och bussnät.

 


Red Claes Cassel

 

 


Gilla sidan:
Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994

Nu räcker det