Nättidningen som belyser polisernas vardag.
Blåljus - Logotype
Publicerat 2017-12-16 00:10

Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 december:


Ingemar var inte favorit men knep första Världscupssegern

Den 17 december 1974 vann Ingemar Stenmark, född 18 mars 1956 i Joesjö, Västerbottens län, sin första världscupseger i Madonna di Campiglio. Stenmark var knappast någon favorit inför  slalomtävlingen i Madonna di Campiglio den dagen. Han fick startnummer 12 (bilden) men var inte bättre än 22:a efter första åket Han blev slagen av amerikanen Geoff Bruce. I det andra åket däremot utklassade han konkurrenterna med en uppvisning som startade en ny epok. Ingemar var 1,20 sekunder snabbare än Fausto Radici i det andra åket och 0,19 sekunder före tävlingens tvåa, Paolo di Chiesa. En ny stjärna tändes och namnet Stenmark satte känslorna i svall i det nordiska vintermörkret. Han kom som bekant att utvecklas till en av tidernas främsta alpina skidåkare med sammanlagt två OS-guld, fem VM-guld och 86 världscupsegrar i disciplinerna slalom och storslalom. Han tilldelades Svenska Dagbladets guldmedalj åren 1975 och 1978. Hans aktiva karriär varade från 1973 till 1989.

 

Saab grundades 1947 - 2009 var sagan slut

Saab grundades år 1947 i Linköping och försvarskoncernen Saab presenterade sin första personbil - Saab 92001. Företaget hade framgångar under den senare halvan av 1900-talet med modeller som Saab 900 och Saab 9000. År 1990 styckades Saabs personbilsdivision av till ett separat bolag kallat Saab Automobile AB. Detta blev år 2000 helt uppköpt av amerikanska General Motors. Det var under denna tid som modellerna Saab 9-3 (på bilden i versionen "Viggen") och Saab 9-5 introducerades på den globala marknaden. Den 18 december 2009  beslutade GM att lägga ner Saab Automobile. 2010 såldes bolaget till nederländska Spyker som då bedrev småskalig tillverkning av sportbilar.  Två år och en dag efter nedläggningen 2009 begärdes Saab Automobile i konkurs den 19 december 2011. Biltillverkning har senare fortsatt med nya ägare och under andra varumärken.

 

Gaia ska glänta på Vintergatans historia

med katalog över en miljard stjärnor

Gaia (bilden) är ett rymdteleskop som sköts upp av ESA, Europeiska rymdorganisationen, den 19 december 2013. Gaia ska utföra astrometri. Det är en gren av astronomin som har med stjärnors och andra himlakroppars positioner, avstånd sinsemellan och rörelser att göra. Den är en av de äldsta grenarna av astronomin och är känd från greken Hipparchos arbeten. Han författade under antiken den första stjärnkatalogen över de stjärnor som han själv kunde iaktta. Gaia skall under tiden 2014-2019 göra observationer som gör det möjligt att sammanställa en katalog med data för ungefär en miljard stjärnor. Stegen från rådata till slutdata är extremt beräkningskrävande. En slutlig katalog kommer inte att finnas tillgänglig förrän efter 2020. Men för varje stjärna får man då extremt precisa astrometriska data. Det övergripande vetenskapliga målet med Gaia är att studera Vintergatans uppbyggnad och dynamik. På så sätt ska vi bättre kunna förstå dess ursprung och utveckling.

 

Ett väldigt ras startades av slarvig tippning av fyllnadsmassor

Ett ras ägde rum vid 19-tiden den 20 december 2006 i sydligaste delen av Foss församling och Munkedals kommun några kilometer söder om centralorten Munkedal. Raset omfattade ett flera hundra meter långt och brett område längs med Taske å, precis söder om husen i Småröd. Det drabbade nya E6, gamla E6, järnvägen Bohusbanan och järnvägsmuseet Chateau Småröd Museum. Vägarna och järnvägen har återuppbyggts men järnvägsmuseet har rivits. Trots omfattningen av raset blev lyckligtvis ingen allvarligt skadad. De flesta kunde lämna sjukhuset följande dag. En stor utredning lade skulden för mångmiljardraset på Vägverket och entreprenörerna PEAB och Ramböll i Sverige AB. Under det pågående motorvägsbygget i närheten ansågs de ha lagrat för stora mängder av fyllnadsmassor vid det som senare blev rasplatsen. Massorna ska ha satt igång rörelser i  det underliggande lerlagret.


Marie Curie fick två Nobelpris -

olycka ändade Pierres forskning

Den 21 december 1898 gjorde makarna och forskargiganterna Marie och Pierre Curie (bilderna) den banbrytande upptäckten av radium. Marie fick 1903 Nobelpriset i fysik tillsammans med Henri Becquerel och sin make Pierre Curie för forskningen om radioaktivitet. Hon var därmed den första kvinnliga nobelpristagaren. 1911 fick hon sitt andra Nobelpris. Nu var ämnet kemi och upptäckten av grundämnena radium och polonium gav henne priset. Hon fick grundämnet curium (Cm) och måttenheten Curie (Ci) uppkallade efter sig. Hon avled av s k aplastisk anemi 1934. Den var troligen en följd av den joniserande strålning hon varit utsatt för i sitt laboratorium. Pierre Curie fick som sagt dela den ena halvan av Nobelpriset i fysik med sin hustru för deras gemensamma forskning om radioaktivitet och radioaktiva ämnen. Den andra halvan tillföll Henri Becquerel för hans upptäckt av radioaktiviteten som fenomen. Pierre hann aldrig fullfölja sin forskningsbana. Han rycktes bort redan den 19 april 1906 i en för tiden ovanlig bilolycka i Patris. 

 

Antisemitism bakom den stora Dreyfus-skandalen

Den 22 december 1894 inleddes Dreyfusaffären i Frankrike. Den kom att pågå till 1906. Den handlade ursprungligen om den judiske officeren Alfred Dreyfus (bilden) som arresterats 15 oktober 1894. Antisemitism anses bl a ha legat bakom att han då anklagades för att ha lämnat över hemligstämplade handlingar till den tyska krigsmakten. Han dömdes 22 december samma år till degradering och livstids deportation till Djävulsön för högförräderi. Dreyfus kom att hållas fängslad i fångkolonin utanför Franska Guyanas kust norr om Brasilien från 5 januari 1895 till 1899. Under hans vistelse där verkade vänner och officerskolleger för att rentvå honom. Det uppdagades med tiden att hela åtalet byggde på falska vittnesmål och dokument och att i stället den franske majoren Ferdinand Walsin-Esterházy var den som gjort sig skyldig till högförräderi. Flera av dennes vänner lyckades med olika ohederliga metoder fördröja att det verkliga förhållandet blev känt. Men vid det laget hade mycket inflytelserika fransmän med Georges Clemenceau i spetsen hade tagit sig an Dreyfus sak. Clemenceau blev senare konseljpresident och regeringschef i Frankrike. Det hade också stor betydelse för Dreyfus sak att den kände författaren Émile Zola i Clemenceaus tidning L'Aurore skrev ett öppet brev till den franske presidenten under rubriken "J'accuse" (övers:"Jag anklagar"). Den upprörande affären kom nu till allmän kännedom. Efter ytterligare märkliga turer slutade skandalen den 12 juli 1906. Då förkunnade den s k kassationsdomstolen en fullständigt frikännande och rehabiliterande dom. Samtidigt utnämndes Dreyfus till major vid artilleriet. Zolas inlägg får ses som ett tidigt exempel på betydelsen av en fri press om man vill bygga ett lagbundet och rättvist samhälle. Dreyfus tjänstgjorde senare som officer under första världskriget. Han blev överstelöjtnant 1918 och riddare av hederslegionen 1919 (Frankrikes förnämsta statsorden med anor från Napoleon).

 

DN. kom ut första gången den 23 december 1864

Den svenska dagstidningen Dagens Nyheter utkom för första gången den 23 december 1864. Tidningen grundades av Rudolf Wall, tidigare verksam vid Aftonbladet och Göteborgs Handels- och Sjöfarts Tidning. I det första numret skrev Wall på första sidan: ”Tidningen skall söka att meddela intressanta följetonger och egna en synnerlig omsorg åt den afdelning som vanligen kallas ”Blandade ämnen”. Och jämte det att redaktionen söker göra tidningen lättläst, såväl i yttre som inre afseende, emnar den ingalunda låta tidens modstulenhet afhålla sig från att emellanåt låta skämtet spela. Men såväl under som bredvid skämtet är det redaktionens afsigt att med allvar behandla tidens och landets stora frågor, om än i allmänhet i kortare uppsatser. I alla dessa frågor är friheten vår lösen och vårt mål.” Redaktionen låg i början vid Regeringsgatan. Den flyttade 1901 till Klaras tidningskvarter i området nära Tegelbacken. 1888 köpte Albert Bonnier sina första aktier i tidningen och 1909 förvärvade sonen Karl Otto aktiemajoriteten och blev tidningens styrelseordförande. 1944 startades Expressen som ett dotterbolag till Dagens Nyheter. 1964 flyttade redaktionen till det nybyggda höghuset i Marieberg den så kallade DN-skrapan synlig över stora delar av staden (Bilden: DN-huset speglar sig i Riddarfjärden intill Västerbrons bågar). Numera har redaktionen och även övrig personal lämnat höghuset och sitter i ett angränsande hus (DN:s och Expressens gamla tryckeri) med ingång från Gjörwellsgatan.

 

EN RIKTIGT GOD JUL ÖNSKAS

ALLA LÄSARE AV DENNA SPALT!

 


Red: Claes Cassel
Gilla sidan:
Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994

Nu räcker det