Det hände just idag i världshistorien perioden 24 till 31 december:
En jorduppgång sedd från bana runt månen
På julafton den 24
december 1968 fotograferade astronauten William Anders jorden (bilden) från en omloppsbana
runt månen. Bilden blev internationellt känd och fick namnet Jorduppgång
(Earthrise). Det här skedde under det historiska Apollo 8-uppdraget som innabar
den första bemannade färden till månen. Apollo 8 och William Anders landade
aldrig på månen – det gjorde som bekant månlandaren som utgick från Apollo 8.
Inom parantes går det inte att se en jorduppgång från månen. Den har ju alltid
samma sida vänd mot jorden. Jorden tycks med andra ord stå stilla på månhimlen.
Vapen las ner på första världskrigets första Juldag
Nästa Juldag firades med kraftigt bombardemang
Den 25 december 1914
inträffade under första världskriget en märklig och senare mycket omskriven
händelse på Västfronten. Tyska trupper å ena sidan och franska och brittiska å
andra sidan la spontant ner sina vapen på juldagen under ett tillfälligt
vapenstillestånd som lite osakligt fått namnet ”Julfreden”. Tyska förband
började tända ljus och dekorera julgranar. De olika ländernas soldater sjöng
julpsalmer. Mindre grupper gav sig ut i ingenmansland och julgåvor byttes. De
högre befälen blev bestörta och hotade straffa de avvikare som inte dödat
fiendens soldater. Året efter beordrades bombardemang under julen för att kriget inte skulle störas av spontana vapennedläggelser. Såvitt känt finns inga äkta fotografier från händelsen 1914 men
åtskilliga som påstås vara autentiska. Vi får nöja oss med brittiska mediers
rapportering i efterhand (bilden).
Den såvitt känt dödligaste jordbävningen hittills
Den 26 december 2004
inträffade en jordbävning i Indiska oceanen som ledde till väldiga tsunamivågor (bilden)
som krävde uppskattningsvis 300 000 liv och beräknas ha gjort fem miljoner
människor hemlösa. Skalvet uppmättes till 9,1–9,3 på momentmagnitudskalan vilket
gör det till det tredje kraftigaste kända och därtill det dödligaste
jordskalvet någonsin. Bland de många dödsoffren fanns även tusentals
västerländska turister. Sverige var med 543 dödsoffer varav ett stort antal
barn och cirka 1500 skadade troligen det hårdast drabbade landet utanför Asien
men även bland många andra europeiska nationaliteter krävde katastrofen
hundratals offer. Bland er som läser dessa rader finns säkert poliser som var
med bl a på Arlanda och tog emot de återvändande och där upplevde några av era kanske
svåraste stunder i yrket i mötena med de drabbade. Många av de hemvändande bar
på fruktansvärda upplevelser.
Is slog ut motorerna på SAS-plan
Scandinavian Airlines Flight 751 var en flygning som
startade från Arlanda på morgonen den 27
december 1991 med SAS-flygplan Dana Viking. Destinationen var Warszawa, via
Köpenhamn. Efter 25 sekunders flygning började den ena motorn att
"pumpa" och efter drygt en minuts flygning hade båda motorerna
havererat. Orsaken var att en beläggning av klar-is på ovansidan av vingarna
bröts sönder och for in i motorerna. Efter ett par minuters kontrollerad
glidflygning landades planet på ett öppet fält i skogen. Flygplanskroppen bröts
i tre delar (bilden) vid landningen men ingen brand utbröt och samtliga 129 ombord överlevde.
Ett fåtal personer fick mer eller mindre svåra skador. Den svårast skadade
passageraren blev rullstolsburen för livet.
Första tågen Nynäshamn-Stockholm tog två och en halv timme
Den 28 december 1901
var det premiär för tågtrafiken på Nynäsbanan mellan Älvsjö och Nynäshamn. Från
1 oktober 1909 fortsatte tågen till Stockholm C på Västra stambanan. År 1901
var restiden Älvsjö–Handen 56 minuter. Till Nynäshamn tog det 2 timmar och 21
minuter. Idag är restiden med pendeln Stockholm C–Handen 27 minuter och
Stockholm C–Nynäshamn 69 minuter. Bilden är tagen på Nynäshamns station
vid Stockholm - Nynäs Järnväg, SNJ,
under 1920-talet. Den visar SNJ lok nummer 7 med persontåg. Loket var byggt av
Motala Verkstad 1910. Det skrotades 1954.
Václav Havel gick från fängelse till presidentämbetet
Den 29 december 1989
blev Václav Havel president i Tjeckoslovakien. Havel var Tjeckoslovakiens
president 1989-1992 och Tjeckiens president 1993-2003. Hans intresse för
politik hade väckts under Pragvåren 1968. Han lyssnade i hemlighet på Radio
Free Europe och andra radiostationer i väst. Under 1970- och 1980-talen
fängslades Havel ofta för sina politiska åsikter. Bland annat satt han i
fängelse 1978–1981. 1989 svepte reformvindar över Östeuropa och Havel blev en
frontfigur för oppositionen inom rörelsen Medborgarforum som samlade medlemmar alltifrån
reformerade kommunister till traditionella nationalister. Medborgarforum utsåg
Havel till sin politiska ledare. Den 17 november 1989 störtades den
kommunistiska regimen i den oblodiga Sammetsrevolutionen. Havel valdes som sagt
1989 till Tjeckoslovakiens första demokratiskt valda president sedan 1946. 1990
fick Medborgarforum strax över 80 procent av rösterna i valet till parlamentet.
Havel fick under sitt politiska liv en lång rad internationella utmärkelser och
priser för sin kamp för demokrati och mänskliga rättigheter. På bilden hyllas han av folkmassor i centrala Prag några dagar innan han tillträdde som president.
Teaterdirektörer höll för öronen när Glada änkan spelades
Den 30 december 1905
hade operetten Glada änkan (på tyska Die lustige Witwe) urpremiär i Wien. Den är
en operett i tre akter av Franz Lehár (musik) och Victor Léon och Leo Stein
(libretton). Glada änkan hade det inte lätt i starten. Franz Lehár berättade
själv att när musiken provspelades för teaterdirektörerna i Wien for de upp, höll för
öronen och hävdade att detta inte var musik. Efter en del bråk sattes operetten
ändå upp men gjorde inte succé i Wien. Det var när den spelades i Berlin som
publiken strömmade till och Glada änkan började sitt segertåg över Europa och
Amerika. I London kom den upp 1907 och framfördes där 728 gånger. Samma år gick
den 242 gånger i New York och i t ex Buenos Aires spelades den på fem teatrar
samtidigt och på fem olika språk. Till Stockholm kom den 1907 och gick då
upp på Oscarsteatern med 178 föreställningar i följd. Senare gavs den på
Oscarsteatern 1909, 1912, 1918, 1923, 1937, 1954 och 1984-85. Exempel på
berömda svenska uppsättningar är Ingmar Bergmans på Malmö stadsteater med Per
Grundén och Gaby Stenberg som greve Danilo respektive Hanna Glawari (1954) och
Mimi Pollaks uppsättning på Oscarsteatern (1967) där Jarl Kulle och Berit
Carlberg spelade i huvudrollerna samt Gösta Ekman d.ä:s på Stockholms
konserthus (1931) med honom själv och Zarah Leander som greven och änkan.
Bilden: Reklam för en uppsättning på Operan nyligen med Henrik Dorsin (även manus) och Elin Rombo i ledande roller. Den visades också på storbild på biografer runt om i Sverige.
Högsröstade reportrar spred tidiga TT-nyheter med megafon
Den 31 december 1995
sände Sveriges radio TT-nyheter (TT – Tidningarnas Telegrambyrå) för sista
gången. Lite symboliskt att det hände just när den digitala nyhetsförmedlingen
var på mycket god väg att för gott ta över stafettpinnen från ”gammelmedia”.
För att riktigt stryka under det här kan det passa med en ögonblicksbild från
TT:s första överföring av nyheter 1922: Telegrammet lästes med hög röst in i en
telefonlur med extra stor, megafonliknande muntratt och togs emot av en stenograf på tidningen i
andra änden. När stenografen på den tidningen hade uppfattat hela telegrammet
ringdes nästa tidning upp o s v. Ungefär tio år senare kom teleprintern och nyheterna
rullade ut på en lång, gul perforerad remsa. Den kunde listigt nog läsas av
sättmaskiner av fabrikatet Linotype som producerade texter på metallfot för
dåtida tryckning. Under 1960-talet kom så de första datorerna. Idag är som bekant
en stor del av journalistiken och nyhetsrapporteringen beroende av modern,
digital teknologi. Men TT finns kvar och har en stor del av svenska medier som
nyhets- och bildkunder. Bilden: MC-bud redo att köra ut TT-nyheter på 1930-talet. Förstorar man bilden ser man att det står "Tidningarnas Telegrambyrå" på små skyltar bl a på en del framstänkskärmar.
Alla läsare av denna spalt tillönskas
en God Jul, en God Fortsättning
och ett Gott Nytt År!