Publicerat 2019-09-04 12:50

Barn rånar barn, vad kan polisen göra åt det?

Ett problem som funnits ett tag men som dessvärre tycks bli allt vanligare och grövre än när barn och ungdomar rånar andra barn. Ofta är rånbytet löjligt litet, medan kränkningen och skräcken hos ett utsatt barn (och dess familj) kan vara oerhört. Det förekommer dessbättre att polisen löser en del av dessa övergrepp, men vad händer sedan?

Det förekommer även att offret tvingas skaffa fram kontanter via föräldrar, eller att bankomatkoder tvingas av offret under råntvång och frihetsberövande. Men även om det "bara" handlar om märkeskläder, hörlurar eller smarta telefoner, känns det som att samhällets reaktioner är otillräckliga, särskilt när även gärningsmännen är underåriga.

Regionpolischefen i Mitt, Carin Götblad beskriver väldigt väl vad polisen gör och hur svårt det är att få samhällets reaktioner att bli adekvata. Det sker i en intervju i SvD, där även intervjuaren Tove Lifvendahl har skrivit en starkt berörande krönika om hur en familj drabbats av barnvåldet. Intervjun är 22 minuter väl använd tid.

I DN har en insändare tagit upp samma problematik, hur barnet/familjen/brottsoffrets intressen nästan helt hamnar i skuggan av en ung gärningsmans rättigheter. Insändaren avslutas med orden:

"Vi är inte de enda i denna situation – långt därifrån. Vår övergripande bedömning är att regeringen måste initiera en samlad analys av situationen för brottsoffer till underåriga gärningsmän. Även om gärningsmannen är underårig finns där traumatiserade oskyldiga offer i en utsatt situation, vilka behöver snabb och korrekt hjälp och stöd från samhället."
 
I Radio Tyresö kommer inom kort ett program som även det bland annat berör brottsoffrens utsatthet och svårigheten att få till adekvata sanktioner mot unga gärningsmän. Det programmet är hela 52 minuter långt, men ska man ändå ha något på i hörlurarna så...
 
Tommy Hansson
Gilla sidan:
Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994