Nättidningen som belyser polisernas vardag.
Blåljus - Logotype
Publicerat 2017-07-05 10:00

Dags för en hållbar polisöverenskommelse

Häromdagen höll Polisförbundet ett seminarium i Almedalen där framtidens politiker fick diskutera framtidens polis. Igår var det dags för dagens politiker att diskutera dagens poliskris. Och vad som kan göras för att ge medborgarna den trygghet de har rätt att förvänta sig av sin polis.


Så här refererar Polisförbundet debatten:

"Svensk polis är bra. Det är de politiska partiernas rättstalespersoner överens om. Men läget inom polisen beskrivs som alltifrån ”ansträngt” till att det råder en poliskris. Polisförbundets Lena Nitz vädjar till politikerna om ”en polisöverenskommelse som håller”.


Polisförbundets andra seminarium under Almedalen handlade om hur politikerna vill utveckla svensk polis. Det inleddes med att Polisförbundets kommunikationschef Emma Nilsson beskrev de senaste årens uppmärksamhet kring polisen: Det har varit en stökig omorganisation, utredningsresultaten har fortsatt att vara för dåliga, de utsatta områdena har blivit fler och i glesbygden kan det vara svårt att över huvud taget få fatt i en ledig polispatrull när något händer.

 

Men polisen har också fått mycket beröm. Särskilt efter terrordådet på Drottninggatan den 7 april efter vilket polisen fick enorm uppskattning för sitt arbete.

 

Den första frågan till politikerna var hur de själva ser på situationen för svensk polis. Först ut att svara var ansvarig minister Anders Ygeman (S).

 

– Svensk polis är jäkligt bra. Vi står oss bra i internationella undersökningar. Men vi är också hårt ansträngda, sade Ygeman.


Centerns Johan Hedin lyfte särskilt problemen på landsbygden. Människor som utsatts för brott känner sig rättslösa när de anmäler brott och lämnar uppgifter som är viktiga för utredningen men det ändå inte leder till något.

 

– Man har inte lyckats fylla ut hela organisationen med den resurs som behövs, sade han som förklaring till varför det ser ut som det gör.

 

Adam Marttinen (SD) tycker att regeringen har ”ignorerat de rop på hjälp som hörts från Polismyndigheten” och sade att många poliser känner att de kan göra skillnad och att de vill göra mer men att resurserna saknas.

 

Roger Haddad (L) beskrev polisen som underfinansierad och underbemannad.

– Det största hotet, och det som bekymrar mig mest, är det kompetenstapp som man ser när poliser lämnar yrket, sade han.

 

Linda Snecker (V) tyckte sig ändå se en ljusning.

– Jag tror att vi börjar komma över den värsta puckeln. Det börjar likna mer normalläge, sade hon om situationen efter den stora omorganisationen den 1 januari 2015 då Sverige fick en enda sammanhållen polismyndighet.

 

Annika Hirvonen Falk (MP) tyckte sig också se att man ”börjat landa”.

– Vi pratar mindre och mindre om omorganisationen. Uppklarningen har varit ett sorgebarn under väldigt lång tid, men kanske är ett trendbrott på gång, sade hon och hänvisade till uppklarningssiffror från årets tre första månader.

 

Tomas Tobé (M) hade en mörkare bild av läget.

– Jag anser att man har en nationell trygghets- och poliskris, sade han.

Utredningsresultaten är för dåliga, poliser har inte förtroende för ledningen och för många lämnar yrket.

 

Även Andreas Carlson (KD) använde ordet poliskris.

– Vi måste benämna det med sitt rätta namn. Det är en poliskris men det betyder inte att poliserna gör ett dåligt jobb, sade han.

 

Polisförbundets ordförande Lena Nitz höll med i stora delar av lägesbeskrivningen men tyckte att vissa av politikerna utryckte sig väl försiktigt.

 

– Polisen är hårt ansatt, ganska sliten skulle jag säga, och väldigt utsatta i sin arbetsmiljö, sade hon och påtalade det tärande i att vilja göra ”ett riktigt bra jobb i ett komplext yrke” men inte ha resurserna som krävs.

– Vi behöver ha en bättre och effektivare verksamhet och det tycker jag att Sveriges medborgare har rätt till, sade Nitz.

 

Emma Nilsson, som fungerade som moderator, tog upp att en tuff arbetsmiljö i kombination med låga löner gjort att poliser lämnar i yrket i en utsträckning som de inte gjort tidigare. Hon frågade inrikesminister Anders Ygeman vad han menade med sina återkommande jämförelser med hur hög personalomsättningen är på andra arbetsplatser (den senaste jämförelsen skedde i Almedalen tidigare på dagen då han påpekade att det inte blir löpsedlar när Expressenmedarbetare slutar).

 

– Arbetslivet förändras, svarade Ygeman och menade att det helt enkelt är vanligare i dag att folk byter jobb.

 

Roger Haddad (L) svarade direkt:

– Jag tycker att det är oseriöst att jämföra polisen med Expressen.

Haddad ansåg att Ygemans jämförelser är ett tecken på att regeringen försöker att tona ner problemen med polisbristen.

 

Adam Marttinen (SD) kallade Ygemans jämförelse ”väldigt irrelevant” och kallade hans prat om olika personalomsättningssiffror för ”siffertrixande”.


Lönefrågan dök upp flera gånger i panelsamtalet. Första gången redan när politikerna ombads ge sin bild av nuläget inom polisen. Flera av politikerna var överens om att de låga polislönerna är ett problem.

 

– Om man pratar med poliser, den frustration som kommer fram, den handlar om löner. Hur tror ni att man ska kunna uppnå fler poliser om man inte är beredd att göra satsningar på löner, undrade Tomas Tobé (M).

 

– Polismyndigheten ska givetvis kunna fördela pengarna men det är vi som finansierar svensk polis.

 

Andreas Carlson (KD) menade att om man inte benämner situationen ”poliskris” så kommer man inte heller att vara angelägen om att sätta av pengar i budget för högre löner. När en polis kan få 10000 kronor mer i lön genom att byta till en annan statlig arbetsgivare är det inte konstigt att poliser lämnar polisyrket, enligt Carlson.


Linda Snecker (V) resonerade som Ygeman:

– Det är inte vi politiker som säger hur mycket lönen ska vara, det är arbetsmarknadens parter som gör det, sade hon.

 

Polisförbundets Lena Nitz sammanfattade vad hon hörde från politikerna:

– Alla säger med olika ord att vi är i en ansträngd situation. Det är viktigt att man utgår från det, för först då vidtar man de åtgärder som krävs för att ta sig ur krisen, sade hon.

Nitz lyfte vikten av ett polislönelyft för att inte tappa för många poliser och för att kunna fylla på med nya i tillräckligt hög takt. Hon efterlyste också en ”stabil, stark polispolitik som håller över tid, oavsett vem som sitter i maktposition”.


– Där vädjar jag till er politiker att hitta de frågor där ni kan komma överens, sade Nitz och efterlyste ”en polisöverenskommelse som håller”."

 

Debatten kan ses nedan. På grund av teknikstrul, är den i tre delar.

 

Blåljus citerar Inrikesminister Anders Ygeman: "Alla är överens om riktingen för svensk polis även om det finns lite olika siffror. Det är bra. Men Sverigedemokraterna ljuger, regeringen har skjutit till pengar till polisen varje år, även om oppositionen velat skjuta till mer pengar. Den diskussionen har förts vid varje budgetdebatt." Ygeman konstaterade även att Alliansen inte sköt till pengar för att höja polislönerna när de satt i regeringen under åtta år...

 

(Vilket fick Centerpartisten Johan Hedin att beskriva hans debatteknik som "Svart bälte i retorik")  (Kan höras i sista delen av debatten.)

 

Tommy Hansson

Gilla sidan:
Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994

Nu räcker det