Nättidningen som belyser polisernas vardag.
Blåljus - Logotype
Publicerat 2017-06-29 08:50

De yngsta poliserna mest våldsutsatta

Polisförbundet har tillsammans med Novus undersökt hur poliserna i Sverige blir utsatta för våld och hot. Det visar sig att de flesta upplever att det blivit värre de senaste åren, och att allra värst är det för poliser i yttre tjänst, dvs de poliser som oftast är yngst och har allra sämst betalt.


Sju av tio poliser upplever att utsattheten för hot och våld ökat de senaste två åren.

 
- Det här måste tas på allvar, säger förbundsordförande Lena Nitz om resultatet av Polisförbundets medlemsundersökning om hot och våld, utförd av Novus Opinion.


När Polismyndigheten släppte sin nya rapport om utsatta områden häromveckan framgick att arbetsuppgifter som i vanliga fall bara kräver en polispatrull ibland kräver två-fyra patruller. I vissa området är det i dag ”en del av normalbilden att unga gemensamt går till angrepp mot polis”.

 

Av Polisförbundets undersökning framgår nu att 30 respektive 26 procent av de poliser som utsatts för hot och våld i tjänsten utsatts för sten-/flaskkastning respektive beskjutning med fyrverkerier/pyroteknik de senaste tolv månaderna.

 

– Det här är utstuderade och potentiellt livsfarliga former av våld som tidigare var exceptionella händelser. Nu är det nästan vardag i vissa områden, säger Lena Nitz.

För en förbättrad säkerhet, för såväl poliser som för medborgare, måste poliserna bli fler. Men dåliga arbetsvillkor och låga löner gör att många lämnar polisyrket. Polisförbundet kräver därför en ordentlig polissatsning i höstbudgeten där en lönesatsning ingår som en självklar del.

 

– Poliserna behöver bli fler överallt, inte bara i utsatta områden, säger Lena Nitz.

Undersökningen visar också att hälften av de drygt 2 000 tillfrågade poliserna inte känner till vilka rutiner som gäller på arbetsplatsen vid utsatthet för våld, hot och trakasserier.

 

– Polismyndigheten har anställda som närmast rutinmässigt utsätts för svåra situationer i sitt arbete. Det är faktiskt anmärkningsvärt att myndigheten inte lärt sig att organisera det här bättre, säger Lena Nitz.

 

I den rapport som Polisförbundet nu publicerar listas flera krav mot såväl arbetsgivare som politiker.

 

– Samhället måste markera allvaret i att begå brott mot poliser. Lagen måste skärpas. I dag kan poliser utsättas för allvarliga brott men ändå nekas den kränkningsersättning som andra brottsoffer har rätt till, säger Lena Nitz.


Polisförbundet kommar att arrangera ett seminarium i Almedalen den 5 juli kl 11, med rubriken "hur bemöter vi hot och våld mot poliser". Där kommer bland andra rikspolischefen och riksåklagaren att vara med och  debattera med Lena Nitz och Fredik Brokopp.

 

I rapporten skriver Lena Nitz:

"Hot och våld mot poliser är en arbetsmiljöfråga och samtidigt en attack mot demokratin. En väl fungerande polis är en central del av en rättsstat och en lika viktig del i vårt välfärdsbygge som skola, sjukvård och äldreomsorg.

 

De politiska partierna är överens om att fler poliser behövs. De behövs här och nu. Men nya poliser utbildas inte över en natt. Det är därför viktigare än någonsin tidigare att polisers löner och arbetsvillkor tas på största allvar så att de som är poliser i dag väljer att stanna. I rapporten listar Polisförbundet förbättringar som måste till för att vända en utveckling där allt fler poliser lämnar yrket."

 

Mer ur rapporten:

"För att få den polisnumerär som krävs måste lönerna upp – både för att locka nya till yrket och för att hålla kvar dem som redan är poliser. Pengar måste skjutas till av regeringen om poliserna ska kunna bli tusentals fler.

 

Poliser måste också känna att samhället bättre värnar deras säkerhet. Det kan dels ske genom lagskärpningar för brott mot blåljuspersonal men också genom att brottsutsatta polisers rätt till kränkningsersättning inte slentrianmässigt avskrivs.

 

För att polisyrket ska bli mer attraktivt krävs dessutom ökade ansträngningar från arbets-givaren. En bra början kan vara att se till att alla poliser vet vilka rutiner som gäller på arbetsplatsen vid utsatthet för hot och våld."

 

Blåljus väljer att publicera hela stycket om hur polisens budget styr polisernas löner, eftersom det är grundbulten för att komma tillrätta med polisbristen. Som är akut.

 

"Polismyndigheten gick in i den stora omorganisationen den första januari 2015 utan de extramiljarder som den oberoende Genomförandekommittén begärt. Omorganisationen i sig slukade både energi och resurser. De extremt resurskrävande skjutningarna ökade och polisens arbetsbörda påverkades också av de stora migrationsströmmarna.

 

Polismyndighetens rapport om utsatta områden (juni 2017) visar också tydligt på de polisiära konsekvenserna av en negativ samhällsutveckling i vissa geografiskt begränsade områden. Ett ingripande som i ett annat område bara kräver en polispatrull kan här kräva mellan två och fyra patruller för att kunna utföras på ett säkert sätt. Fordon kan inte lämnas obevakade på grund av risk för skadegörelse. Enkla ingripanden kan resultera i hotfulla folksamlingar och i värsta fall angrepp och våldsamma upplopp. Annan blåljuspersonal hotas och attackeras och behöver polisens skydd.

 

De pengatillskott som skett sedan omorganisationen har varit mycket blygsamma i förhållande till behoven. Siffror för de första fem månaderna 2017 visar att samtliga polisregioner nu ligger på minus ekonomiskt. Man har helt enkelt inte fått de budgeterade pengarna för perioden att räcka till. För samma tidsperiod visar siffror från Polismyndigheten att man inte fått bukt med det höga övertidsuttaget. Ambitionen i budget var att ligga lägre än under 2016, men de ackumulerade siffrorna för 2017 visar att uttaget av övertid istället blivit högre.

 

Polisförbundet kräver ett rejält resurstillskott till Polismyndigheten i höstbudgeten. Det

behövs för att klara myndighetens löpande verksamhet och för att höja lönerna.

 

Polisförbundets lönekrav grundar sig i att polisyrket är undervärderat. En kombination av låg lön och dåliga arbetsvillkor får poliser att lämna Polismyndigheten för arbetsgivare med bättre villkor och högre löner. Myndighetens egna statistik visar klart och tydligt att det blivit allt vanligare att poliser väljer att avsluta sin anställning. För att lappa igen de hål som uppstår i bemanningen krävs stora uttag av dyr övertid för att få verksamheten att gå runt.

 

Inflödet av nya poliser sker inte heller i den hastighet som politiker och polisledning önskat.

Antalet platser på polisutbildningarna har utökats kraftigt men platserna har inte fyllts.

Menar politikerna allvar med sina löften om tusentals fler poliser måste fler känna att det är värt att stanna kvar i yrket samtidigt som fler lockas att söka sig dit. Där är lönen en viktig del."


Blåljus har bara en sak att tillägga. Nu måste politikerna lyssna.

 

Vi har kanske inte så stora förhoppningar, när vi i Uppsala Nya Tidning läser om Sara, 10 år vars högsta önskan är att bli polis. Hon skriver till Statsministern så här:

 "Jag vill bli polis när jag blir stor. Jag vill att poliser ska få högre lön för de räddar andra människor.
Jag tycker det är mycket viktigare än fotboll, där man bara sparkar på en boll".

 Statsministern svarade att myndigheten ska få mer pengar till sin verksamhet. Men att löner bestäms i diskussioner mellan arbetsgivare och arbetstagaren. Dessutom önskade han Sara lycka till i framtida karriären.

Blåljus hoppas att ett polislönelyft blir verklighet innan Sara blir polis...

Polisförbundets rapport har uppmärksammats i media, bland annat här .


Anders Ygeman säger att han ser det om upprörande att man ger sig på dem som ska skydda andra. Det är allvarligt att så många känner sig hotade. Han vill och tror att polisen är beslutna ska stå upp, fortsätta jaga och inte vika ned sig utan snarare öka sina ansträngningar mot kriminella.


Ygeman vill förbättra skyddet för polisen, hårdare straff, fler upptäckta (genom bland annat kameraövervakning) och fler poliser. Regeringen kommer att skjuta till mycket pengar till polisen de närmaste åren, även om lönerna kanske inte är avgörande för om man blir utsatt för hot eller våld. Det är svårare att kasta sten på polisen om man sitter på anstalt... Det är självklart att Polisförbundet ska driva frågan om högre löner, men det ska framför allt drivas mot arbetsgivaren... Högre löner skulle absolut få fler att söka sig till polisen.


Blåljus kan dock konstatera, att om vår arbetsgivare Polismyndigheten bara har ett underskott att fördela, blir polislönelyftet därefter, oavsett hur väl den högsta polisledningen talar om vikten av en uppvärdering av polisyrket.


Där ligger det politiska ansvaret!


Tommy Hansson

 

 

 

 

Gilla sidan:
Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994

Nu räcker det