Nättidningen som belyser polisernas vardag.
Blåljus - Logotype
Publicerat 2018-04-23 16:40

Fler poliser gör skillnad. Skillnad på polissatsningar

Nu kommer nyheten att brottsligheten i Järva minskar, efter en kraftig upprustning av polisen. Kriminologer har tvivlat och en del politiker också om vad rätta medicinen mot ökande brott är, men nu tycks en realitetsanpassning ha inställt sig, på många håll...

Det är Sveriges Radio P4 som uppmärksammar en dramatisk minskning
av attacker på poliser i Järva. Som av en slump, har minskningen uppenbarligen sammanfallit med en rejäl numerär upprustning av polisen i området. Dessutom berättar poliserna att de gripit tongivande kriminella, vilket även det tycks ha gett effekt, oavsett vad kriminologer tycker om det.



Blåljus gläds åt utvecklingen, som uppenbarligen går åt rätt håll, oavsett exempelvis exempelvis skillnader i migrationsnivåer. Det handlar uppenbarligen mer om att polisen har rimliga resurser i förhållande till uppdraget.

I Stockholm, berättar Anders Ygeman om hur Socialdemokraterna ser på en ökad polisnärvaro i SvD. Han säger till tidningen att kriminalitet aldrig får bli en möjlighet till karriär. Vi har redan lyckats få ner brottsligheten med riktade insatser. Som i Botkyrka med 50 procent. Men den kampen måste fortsätta på flera håll. Alla kommuner ska ha en plan för att hjälpa de som vill lämna brottets bana, säger han.

 

2 000 fler poliser i Stockholmsregionen ska se till att ambitionen efterlevs. Den tidigare inrikesministern säger sig också vara positiv till ökad kamerabevakning – med tydlig skyltning – men Ygeman betonar att det är fler poliser som främst behövs.

– Det är bara tuffare tag som råder bot på kriminalitet och den otrygghet den för med sig, säger Anders Ygeman till SvD.

 

Vad är prislappen, frågar reportern och får svaret:

– På nationell nivå kräver partiet 10 000 nya poliser till en kostnad av 7,2 miljarder kronor...

Men som om det inte vore nog, går Moderaterna nu ut med förslag om satsningar på polisen i sin skuggbudget. Partiet har uppenbarligen lyssnat på poliser och Polisförbundet som beskrivit hur platser står tomma på polishögskolorna, samtidigt som polisen nu måste rekrytera som aldrig förr. Moderanterna vill göra yrket mer attraktivt genom högre löner, i snitt 3000:- per månad, men inte nog med det. Som bekant finansierar framtidens poliser sina studier till yrket med studielån. Lån som ska betalas tillbaka med ränta av en mager polislön. Så moderaterna föreslår att den polis som orkar med jobbet i fem år, ska få lånet avskrivet. En kreativ och utmärkt idé. Eller varför inte ge polisstudenter lön, som det var förr i tiden? (då det också var problem med rekryteringen)


Dock vill partiet dessutom göra olika spår i polisutbildningen, något som dels skulle riskera att skapa motsättningar och mindre allsidiga poliser, än idag, som Polisförbundet framhåller.

Så här skriver Förbundet om Moderatförslaget:

Moderaterna föreslår idag höjda anslag till Polismyndigheten med sammanlagt 5,6 miljarder kronor, vilket Polisförbundet välkomnar. Att de vill se en riktad lönesatsning till poliser är positivt och förslaget att studenter ska få sina lån avskrivna efter fem år är välkommet. Däremot är Polisförbundet starkt kritiskt till förslaget om att dela upp polisutbildningen i två grenar.

 

– En uppvärdering av polisyrket med högre löner är helt nödvändigt för att mota polisbristen och locka fler till yrket. Men att dela upp utbildningen i två spår kommer att splittra kåren och leder till sämre möjlighet för polisen att genomföra sitt uppdrag, säger Lena Nitz, Polisförbundets ordförande.

 

– Vad vi behöver är en stark, sammanhållen och välutbildad poliskår. Poliser måste kunna styras till de uppgifter som för närvarande gör mest nytta för allmänheten, säger hon.

 

I höstas var exempelvis utredningsläget så akut i Malmö att poliser som jobbar ute fick hjälpa till med utredningarna istället för att patrullera. Den flexibiliteten kommer att gå förlorad om inte alla poliser har samma utbildning och befogenheter. Sverige är ett för litet land för att ha en splittrad poliskår, menar Polisförbundet.

 

– De insatser som poliser i ingripandeverksamheten genomför kan vara helt avgörande för det fortsatta utredningsarbetet och möjligheten att väcka åtal. Uppdelningen mellan inre – och yttre tjänst är därför till viss del förlegad, säger hon.

 

Dessutom riskera förslaget att ännu fler poliser lämnar Polismyndigheten.

– Om poliser i yttre tjänst inte kan utföra andra arbeten när de av olika skäl inte längre kan jobba ute riskerar avhoppen från myndigheten att öka. Det innebär att vi riskerar att bli färre poliser framöver. Att splittra poliskåren är inte att göra yrket attraktivare, säger Lena Nitz, och Blåljus kan bara hålla med. Det vore inte fel om politiker av alla färger insåg, att det finns inga genvägar till en bra polis. Rimliga resurser, rimliga anställningsvillkor och bra utbildning, är vägen framåt. Det finns som någon sade inga genvägar. Som inte har allvarliga bieffekter.

 

Tommy Hansson

 
Gilla sidan:
Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994