Publicerat 2019-11-04 08:30

Gängskjutningar och rapmusik olika delar av liknande kultur

Martin Marmgren, som jobbar som lokalpolis i Rinkeby, har skrivit några tänkvärda rader på facebook, om vad som kan ligga bakom den olyckliga utvecklingen. Det är inte bara segregation, utanförskap, skola och socialtjänstens tillkortakommanden som förklarar att unga människor kan överväga en kriminell identitet. Det finns kultur också.

"Problemen med "gängskjutningar" och annan grov kriminalitet kopplad till utsatta förorter är mångfacetterade och komplexa och beror på ett antal olika samverkande faktorer. Segregation i kombination med utanförskap. Brister i hur samhällets grundläggande sociala pelare, som skola och socialtjänst, har fungerat de senaste decennierna. Ett rättssystem som inte har varit fullt rustat för att hantera trygghetsfrågorna, och speciellt inte det grova våldet i gängmiljöer. Och mycket annat.


En faktor som dock har diskuterats relativt lite är kultur, och specifikt då den extrema machokultur som genomsyrar de kriminella gängen. Åklagare Lisa dos Santos lyfte nyligen hur den även syns hos en del brottsmålsadvokater som inriktar sig på den här målgruppen.

 

Jag kan delvis känna igen det ifrån min tid som utredare, när en del unga misstänkta svängde ifrån att vara beredda att prata om en händelse (och därigenom också se andra perspektiv, exempelvis brottsoffrets, familjens med mera) till att sluta sig som musslor efter att ha pratat med sin advokat. Knappast gynnsamt för den unges utveckling.

 

Jag rekommenderar alla att läsa Ulrika Bys text där hon bland annat har intervjuat en före detta gängkriminell som på ett mycket insiktsfullt och träffsäkert sätt ger uttryck för ungefär samma tankar som Lisa dos Santos.

 

https://www.dn.se/…/fore-detta-kriminell-advokaterna-blir-…/

Förhoppningsvis resulterar den här debatten i att delar av advokatkåren styrs upp betydligt hårdare.

 

En annan sak som den före detta gängkriminelle i Ulrikas artikel tar upp är den förortsrelaterade "gangsterrapp" som verkar bli allt populärare. Jag stöter själv också betydligt oftare på personer, främst vuxna som arbetar med unga i våra förorter, som uttrycker djup frustration över låtar där personer som ofta själva har en kriminell bakgrund och identitet glorifierar våld, narkotika, samhälls- och polishat. Dessutom inte sällan kombinerat med en väldigt unken kvinnosyn. Jag minns speciellt hur en man som själv hade en stökig ungdom beskrev vilket inflytande den här musiken har på en del av "ortens" unga och hur han såg den som en av de viktigaste faktorerna till varför det var så lätt att rekrytera till kriminalitet och till att våldet idag hade blivit så mycket grövre än när han växte upp.

 

Samtidigt jobbar en massa tunga aktörer inom medie- och eventbranscherna hårt för att få så stor spridning som möjligt på de här produkterna.

 

Jag har inga svar på vad vi kan göra åt det här problemet. Flera jag pratar med i tjänsten som bor och verkar i förorterna på Järvafältet börjar efterfråga förbud. Det vore så klart varken möjligt eller önskvärt. Kulturen måste få vara fri en en demokrati. Men man kunde i alla fall önska att det reflekterades lite mer kring vad de toxiska machovärderingar som gangstersubkulturen bär på egentligen innebär, och vad effekten blir när man bidrar till att sprida dem till barn och unga, varav många i utsatta och lätt påverkningsbara situationer."


Text från Martin Marmgrens facebooksida.

Gilla sidan:
TIPSA FRAGA














wwwpolisforbundet.se



Länk till Polistidningen


Polisveteran
Polisveteranerna i Stockholms län


Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994