Nättidningen som belyser polisernas vardag.
Blåljus - Logotype
Publicerat 2019-03-04 09:50

Gränspolisen får nya miljoner?

Eller, Polismyndighten begär pengar för att förbättra personalsituationen, utbildningen och IT-stödet. Gränspolisens problem har, som Blåljus berättat om, varit ett återkommande tema och personal har larmat förutom att Shengeninpektioner återkommande skarpt kritiserat verksamheten för allvarliga brister.

Nu begär Polismyndigheten medel för att förstärka gränspolisen, med en ökning på 100 miljoner kronor för vardera åren 2020. 2021 och 2022.  (dvs 100, 200 och 300 miljoner för varje år) Dessa medel ska sannolikt räcka till för att bland annat täcka de 508 nya personer som behövs i verksamheten, men även för att anordna utbildningar och uppdatera IT-system.

Någon kan undra varför det blir så dyrt för en relativt liten verksamhet. Men orsaken är gamla försyndelser. Gränspolisen har varit lågt prioriterad under många år, både av politiker och polisledning. Blåljus har skrivit om Gränspolisen under 2012 och framåt med anledning av tidningskriverier och politikers forskares och andras kritik mot att Gränspolisen ingripit mot smärre brott för att finna personer som uppehållit sig olagligt i Sverige. Till det kom sedan den infekterade REVA-debatten. Allt detta kan tillsammans med synsättet att den fria rörligheten inom EU löst frågan ha bidragit till en ovilja att satsa på gränspolisen.

Gränspolisens chef, Patrik Engström noterade sedan debatten svängt det senaste året, att det med rejäla satsningar ändå lär ta ett halvt decennium att komma tillrätta med de problem som tidigare försummelser lett till...

Och, som SVT noterar, är det inte bara gränspolisen som är eftersatt, samtidigt som satsningen där, behöver hela Sveriges polis en rejäl resursförstärkning.

Både polisledningen och Polisförbundet välkomnar satsningen, även om Lena Nitz noterar politikens saktfärdighet. Hon beskriver även övriga polisens brister, som bland annat beror på bristen på långsiktig polispolitik. Det har aldrig slutat så många poliser som det har gjort de senaste åren. Det har även drabbat gränspolisen...

Ställföreträdande rikspolischef Mats Löfving, är också självkritisk och noterar att gränspolisen borde ha prioriterats bättre redan vid omorganisationen 2015.



SVT skriver att för att klara personalmålet på närmare 10 000 fler polisanställda 2024 begär myndigheten motsvarande tillskott som det var för perioden fram till och med 2021. Det rör sig om ytterligare drygt 1,3 miljarder kronor.

Men att äska pengar är en sak. En annan fråga är hur polisen prioriteras jämfört med statens alla andra kostnader. Det närmaste ett svar på det är inrikesminister Mikael Dambergs skriftliga kommentar till TTs frågor:

 

”Polisen har precis inkommit med sitt budgetäskande. Det kommer vi självklart att analysera. Hur regeringens budget ser ut återkommer vi till, det är för tidigt at svara på”.

”Regeringen har dock varit tydlig – Polisen ska få 10 000 fler anställda till 2024, något som också fastslås i Januariavtalet”

 

Så, gränspolisens bristande resurser och polismyndighetens behov av pengar för att klara målen inför 2024 ska analyseras. (Vilket Schengen ju redan gjort avseende Gränspolisen och Polismyndighetens brister torde vara uppenbara för envar...)

 

För att polisen ska bli 10 000 fler anställda till 2024 krävs dessutom rejält förbättrade anställningsvillkor. Många poliser flyr fortfarande yrket. Färre kommer tillbaka. Och många platser på Polishögskolorna står tomma. Andelen civilanställda som lämnar Polismyndigheten är ännu större än andelen poliser. Blåljus förutsätter att de parametrarna tas med i analysen...


Tommy Hansson

 

 

 


Gilla sidan:
Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994