Nättidningen som belyser polisernas vardag.
Blåljus - Logotype
Publicerat 2017-12-15 11:30

Hur hantera #metoo-relaterad problematik. Total enighet...

Inom kort lär polisens problem med sexuella trakasserier, ännu värre övergrepp och liknande som samlats in under #nödvärn bli offentliga. Polismyndigheten och samtliga fackföreningar som är verksamma på myndigheten har samlats till ett gemensamt uttalande i anledning av detta.

Så här lyder uttalandet, som även finns att läsa på bland annat polisen.se:

"Som Polismyndighet ska vi stå längst fram när det gäller att värna människors lika värde, både i mötet med varandra och i mötet med medborgarna. Det är centralt för vår legitimitet och grundläggande för vår trovärdighet. Vårt uppdrag och vårt förtroende lämnar inte utrymme för sexuella trakasserier eller kränkningar av något slag.


De som med stort mod har delat med sig av sina berättelser i Metoo-uppropen som även omfattar polisanställda, har satt ljuset på missförhållanden som skett i det fördolda alldeles för länge.

 

Som arbetsgivare, som arbetstagarföreträdare och som skyddsombud kommer vi – på alla nivåer – att säkerställa att de här frågorna stannar kvar i ljuset. Tillsammans vill vi ta ansvar för långsiktiga förändringar där vi går från att hantera symtomen till att åtgärda orsakerna. Nu krävs tydlighet och handlingskraft.

 

I detta står vi helt eniga!


Dan Eliasson, Polismyndigheten

Lena Nitz, Polisförbundet

Karin Svenning, ST inom polisen

Lars Modig, Saco-S

Karna Tillheden, Seko polisen

Emma Cronberg, nationellt huvudskyddsombud

Giesela Swedborg, nationellt huvudskyddsombud"

 

Till det kommer att Polisförbundet har satt samman ett förhållningssätt som både de som är utsatta, chefer inom polisen, de som utreder eventuella brott eller de som hanterar frågorna arbetsrättsligt och de fackliga förtroendemännen kan använda sig av:

 

Sexuella trakasserier på arbetsplatsen är ett allvarligt arbetsmiljöproblem. Så här kan du som är utsatt, förtroendevald eller chef identifiera, hantera och förebygga sexuella trakasserier.


Polisförbundets kärnuppgift är att värna allas lika värde och bidra till en god arbetsmiljö där alla får möjlighet att utvecklas i arbetslivet, oavsett kön eller annan bakgrund.

 

Även om det är arbetsgivaren som har det formella ansvaret för att förebygga och åtgärda sexuella trakasserier på arbetsplatsen så har vi en viktig roll. Polisförbundet arbetar dagligen med att påverka de generella arbetsförhållandena och vi har enligt diskrimineringslagen ett ansvar att företräda medlemmar som anser sig ha blivit utsatta för trakasserier eller annan form av diskriminering.

 

Du som är utsatt för sexuella trakasserier

Du har rätt att känna dig trygg på din arbetsplats. Och det är alltid du som är utsatt som avgör vad som är oönskat eller kränkande beteende.

 

Om du har blivit utsatt för sexuella trakasserier på din arbetsplats: 

  • Markera och säg ifrån när du utsätts för kränkningar eller trakasserier – om du känner att du kan det. Försök att sätta ord på det som hände och hur det kändes för dig. Enligt lagen måste den som trakasserar förstå hur agerandet upplevs för att det ska bli fråga om trakasserier eller sexuella trakasserier.
  • Det är viktigt att våga prata om det som hänt. Prata med någon som du känner förtroende för. Det kan vara ett skyddsombud, ett fackligt ombud, en vän eller en kollega.
  • Du och/eller ditt fackliga ombud bör ta kontakt med din chef. Om det är chefen som trakasserar kan du vända dig till nästa chefsnivå. Det är arbetsgivaren som har ett ansvar för att utreda, förebygga och åtgärda trakasserierna på arbetsplatsen.
  • Om trakasserierna inte upphör är det viktigt att dokumentera. Skriv upp vad som skett och vad du gjorde. Spara sms, lappar eller mejl som känns trakasserande eller olustiga. Har trakasserierna gått för långt utan att chefen agerat, har hen förmodligen brutit mot lagen.
  • Om du har berättat för din arbetsgivare och trakasserierna ändå fortsätter ska du anmäla det som hänt. I första hand ska du vända dig till din chef men om hen inte gör något för att lösa situationen kan du vända dig till Polisförbundet på regional nivå eller Diskrimineringsombudsmannen.

Polisförbundet hjälper utsatta för trakasserier och övergrepp

Du som är fackligt ombud

Det bemötande den utsatta får är av avgörande betydelse. Att känna förtroende är ett viktigt första steg. Det är därför viktigt att fackliga företrädare inte i något sammanhang uppträder på ett sätt som kan uppfattas som att man bagatelliserar sexuella trakasserier.

 

Kunskap om regler och skyldigheter

Skaffa dig kunskap. Förklara för den utsatte vilka regler som gäller beträffande sexuella trakasserier, vilka skyldigheter arbetsgivaren har och vad den fackliga organisationen kan hjälpa till med. Är du osäker kan du ta hjälp av ombudsmän, förbundsjurister eller andra experter från förbundet centralt eller regionalt.

 

Intressekonflikter

En särskilt svår situation är när både den som blivit utsatt för sexuella trakasserier och den som pekas ut som förövare är medlemmar i samma fackliga organisation. Ett sätt kan vara att låta olika personer eller olika nivåer inom organisationen hantera de två ärendena. Se till att det finns en policy som gäller vid intressekonflikter mellan medlemmar.

 

Checklista vid utredning av sexuella trakasserier

  • Vem har utfört trakasserierna? Tänk på att det finns ett utökat ansvar om trakasserierna utförts av arbetsgivaren själv eller någon i hens ställning. Om trakasserierna utförts av någon utanför arbetsgivarens tillsyn så är det arbetsmiljölagen eller diskrimineringslagens regler om aktiva åtgärder som gäller.
  • När skedde trakasserierna? Tänk på att preskriptionstider kan vara rätt korta, vänta inte, agera snabbt!
  • Om den utsatte inte är medlem i Polisförbundet. Hänvisa till Diskrimineringsombudsmannen som är den som kan utreda och eventuellt stämma en arbetsgivare. Tänk på att preskriptionsregler är särskilt korta för icke fackligt anslutna!
  • Har den utsatte berättat för den som påstås ha trakasserat? Tänk på att de flesta sexuella trakasserier sker i en gråzon, alltså när det inte är uppenbart att en handling är trakasserande. Här finns en upplysningsskyldighet från den utsattes sida.
  • Har den utsatte berättat om trakasserierna för arbetsgivaren? Detta är en förutsättning för att arbetsgivarens ansvar sätts igång. Tänk på att det är den som påstås vara trakasserad som måste bevisa att arbetsgivaren fått kännedom om trakasserierna.
  • Har arbetsgivaren erbjudit den utsatte stöd?
  • Har arbetsgivaren utrett trakasserierna omedelbart?
  • Har arbetsgivaren iakttagit diskretion under utredningen?
  • Har arbetsgivaren lämnat information om vad som kommit fram i utredningen och vad hen har för avsikt att göra?
  • Vilka åtgärder har arbetsgivaren utfört för att få stopp på trakasserierna? Har trakasserierna upphört?
  • Har arbetsgivaren en policy och beredskapsplan för hur hen ska hantera trakasserier på arbetsplatsen?
  • Hur ser det övriga förebyggande arbetet ut? Finns det brister bör du uppmärksamma ditt förbund.

Du som är chef

Så fort du får veta att en arbetstagare anser sig ha blivit utsatt för sexuella trakasserier ska du utreda det. När du utreder kan du komma att behöva fatta beslut om arbetsrättsliga åtgärder. Kom då ihåg att koppla in fackliga företrädare på ett tidigt stadium!

  • Om någon tillfälligt måste omplaceras bör det vara den som anmälts och inte den som blivit kränkt. Det är viktigt att signalera att det är okej och riskfritt att anmäla.
  •  I första hand ska den anställde som trakasserat få en varning. Vid allvarliga fall av trakasserier eller om trakasserierna inte upphör trots varning kan det bli aktuellt med omplacering och löneavdrag. Först då en omplacering inte fungerar eller inte är möjlig kan det bli aktuellt med uppsägning eller ett avsked.

Bryt tystnaden

I boken Bryt tystnaden får du konkreta verktyg för hur man förebygger och hanterar sexuella trakasserier. Boken går igenom lagar, arbetstagarnas rättigheter och arbetsgivarens skyldigheter.
Bryt tystnaden (TCO:s webbplats)


Information från Polisförbundet

 

 
Gilla sidan:
Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994

Nu räcker det