Publicerat 2019-08-20 11:20

Hur påverkas pensionen av tidigare pensionering

Pensionsmyndigheten har kommit med en ny rapport som beskriver hur den allmänna pensionen påverkas av tidigare och senare pensionsavgång. Notera, att rapporten bygger på olika inkomstlägen (från 20 000 till 50 000:-/månad) och att man jobbat från 23 års ålder. Notera även att det bara är det statliga pensionen som rapporten handlar om, tjänstepensionen ska adderas för en hel bild av ekonomin som pensionär.

SR har räknat på rapportens siffror och beräknar att ett års längre arbetsliv kan öka den allmänna pensionen med mellan 1800 och 3300 kronor per månad som pensionär.

På samma sätt får det motsatt effekt att sluta jobba tidigare än vid 65 - då minskar pensionen före skatt med mellan 5 och 6 procentenheter för varje år tidigare man går i pension.

 

Många faktorer påverkar förstås hur pensionen till slut blir - men för de flesta är det just att fortsätta jobba efter 65 år (eller att inte gå i pension tidigare) som får den största positiva effekten, enligt Pensionsmyndigheten.

 

Mot bakgrund av de stora ekonomiska incitamenten som finns att jobba längre upp i ålder, ter det sig märkligt att det finns en bred politisk enighet om att tvångsvis höja pensionsåldrarna i tre steg, från 61 till 64 år...


 

Den som tittar på siffrorna i rapporten, bör ha i åtanke att många poliser haft inkomster även innan 23 år, vilket påverkar den allmänna pensionen positivt. Till det kommer att poliserna har ett av marknadens bästa tjänstepensionsavtal som Polisförbundet förhandlade fram 2008. (vilket i och för sig hade en hög prislapp i andra avseenden) Det kan ge bättre möjligheter att trots den stora skillnaden i pension beroende på pensionsålder, ha råd att gå i relativt tidig pension. För att se hur din totala pension blir vid olika alternativ, loggar du in på minpension.se med bankid.

 

På slutet i rapporten beskrives även hur stor avkastning som krävs för att det ska löna sig att börja ta ut den allmänna pensionen och investera i fonder och fortsätta att jobba. (något som många "pensionsrådgivare" rekommenderar) Det beror i och för sig på hur gammal man beräknar att bli också, i rapporten finns tydliga grafer som visar olika utfall. Intressant läsning för en mogen publik.

 

Skillnaden mellan olika pensionsåldrar blir mindre vid låg allmän pension, exempelvis vid löner under 20.000/ månad. Det beror på att skyddsregler som garantipension och bostadsbidrag kan jämna ut för de som får väldigt låg pension. Detta torde dock inte gälla någon polis som haft orken att arbeta heltid ett helt polisliv.

 

Även tjänstepensionen påverkas positivt om en arbetstagare orkar jobba längre, eftersom mer pengar hinner samlas olika pensionspotterna. Men hur ska en sliten konstapel orka jobba ända till 65 års ålder eller ännu  längre? Det finns faktiskt ett svar på den frågan också, från 61 års ålder kan arbetsgivaren bevilja deltidspension, oftast med 80 % tjänstgöring. Löneminskningen (20%) ersätts med 12% från SPV. (så 80% tjänstgöring ger 92% inkomst)

 

Då görs avsättning till tjänstepensionen beräknat på  100% av grundlönen. Och den allmänna pensionens avsättning beräknas på mellan 80% och 100% på grundlönen beroende på inkomst. Polismyndigheten ger långt ifrån alla som önskar delpension den förmånen, men beviljandeandelen har legat runt 40% de senaste åren.

 

Vi i Polisfacket är ständigt på arbetsgivaren och vill ha en mer generös tillämpning av avtalet, men vi är trots allt medvetna om att andra myndigheter är mer ogina än vår i detta avseende. Och många som har varit runt 63 år har fått ansökan beviljad och därmed orkat bidra till polisverksamheten ett par år till och dessutom få en hyfsad pension.

 

En riktig win-win lösning.


Tommy Hansson, Deltidspensionär och snart på riktigt...

 
Gilla sidan:
TIPSA FRAGA













wwwpolisforbundet.se



Länk till Polistidningen


Polisveteran
Polisveteranerna i Stockholms län


Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994