Nättidningen som belyser polisernas vardag.
Blåljus - Logotype
Publicerat 2017-02-22 09:40

Hur stärks polisen i Rinkeby?

Efter de kravalliknande oroligheter med misshandel, vandalisering, bilbränder och plundring som uppstod efter ett polisingripande. Patrullen som grep en efterlyst person och blev attackerad kunde fullfölja gripandet först sedan de avvärjt attacken mot dem med verkanseld. /Som dock inte träffade någon så vitt känt är.

Blåljus finner debatten som nu pågår i kölvattnet av måndagskvällens händelser intressant. Fokus är på brottsoffren, som fick vänta på  att polisen skulle hinna kraftsamla innan polisen tog tillbaka kommandot i området. Kritiken handlar om att polisen inte ingripit tillräckligt kraftfullt och haft tillräckliga resurser för att genomföra snabba gripanden av gärningsmän.

SvD berättar bland annat om Rinkebybor som flytt från krig och oroligheter tidigare i sina liv. De vägrar nu böja sig för våldet, utan kräver kraftfulla åtgärder av den svenska ordningsmakten. Boende är tacksamma över kameraövervakningen, kräver hårdare straff och fler poliser. Men någon tycker att inte ens det räcker. En av dem säger till SvD:

"Polisen borde ha mer befogenheter. Man borde skärpa straffen och utvisa dem som begår grova brott. Inte bara dem, utan även deras familjer. Jag tror ärligt talat att det är enda sättet. De är ju inte rädda för fängelset. Jag kan sätta mitt liv på att det skulle bli lugnt här efter tre utvisningar, säger en av männen och de andra nickar instämmande."

I samma tidning skriver ledarskribenten Ivar Arpi,
som påpekar hur viktiga poliserna är i förorten. Det är inte polisen som triggar igång brottsligheten, menar Arpi och gör parallellen med Brasilien där en polisstrejk visar vad som kan hända om polisen saknas i en region. Eller inte räcker till. På ett liknande sätt gick det när poliserna strejkade i Kanada. Arpi avslutar sin artikel om polisens otillräcklighet på hemmaplan, i Rinkeby. Han skriver:

"Polisen har inga resurser att gripa de som kastar sten och attackerar dem, vilket de kriminella vet. Jag frågar en polis som arbetat länge på Järvafältet varför: ”Kaos. Underläge. Ingen chans att gripa utan bara freda sig från att bli knockad av sten.”

Jag frågar vad en polisstrejk skulle få för konsekvenser för Rinkeby: ”Det skulle kanske bli färre upplopp, men de kriminella skulle nog ta över helt. Länsa butiker. Vapen och knark skulle flöda.” En annan polis som arbetar på Järvafältet säger: ”Om det liknade en krigszon i går så kan du tänka dig.”

Den laglydiga majoriteten som bor i Rinkeby har nog inga svårigheter att tänka sig in i en sådan situation. Frågan är, kan de ansvariga politikerna det?"


Upploppen i måndags har även lett till en debatt i TV4 om hur lokalbefolkningen skall våga vittna mot de kriminella. En lokalpolitiker och den lokalt förankrade polisen Martin Marmgren säger kloka saker, men får inte medhåll från Advokatsamfundet.

 


-Det ställs extremt höga krav på vittnen som vittnar mot grovt kriminella. De borde inte behöva riskera att ge upp sina liv. Martin Marmgren är övertygad om att det går att ordna på ett rättssäkert sätt.


I P1-morgon, diskuterade inrikesministern Anders Ygeman och KD-politikern Andreas Carlsson behovet av alternativa vapen för polisen för att kunna undvika att poliser tvingas använda tjänstevapen. KD-politikern vill se politiska initiativ för att ge poliserna tillgång till exempevis gummikulor. Ygeman påpekar att polisen har möjlighet att köpa in den utrustning som man finner ändamålsenlig. Han påpekar att polisen redan har en vattenkanon, som dock sedan 1950-talet står parkerad på polismuséet.




Polisförbundet har länge krävt kompletterande ickedödlig beväpning. Ett exempel på det är sk elpistoler. Precis just nu pågår uttaget av vilken personal som ska få delta i bärprovet, som kommer att inledas om en månad. Inledningsvis kommer ca 400 poliser att få utbildning och tillgång till det nya vapnet, under en försöksperiod på två år. Införandet som allmän beväpning kan dock ske tidigast år 2021, om bärproven faller väl ut.


Det skall dock sägas, att elpistoler knappast hade hjälpt spanarna som inledningsvis ingrep i Rinkeby. Elpistolernas effekt på avstånd över tio meter är högst osäker. De hade knappast heller haft möjlighet att använda gummikulor. De hade inte något annat alternativ än sina tjänstevapen. Mot kilostunga stenar som träffade dem trängda mot polisbilen. En sådan sten mot huvudet kan så klart vara fatal. Så de tvingades använda sina tjänstevapen.


Blåljus kan föreställa sig hur debatten i media hade sett ut om ett skott hade träffat en gärningsman eller ännu värre en person som inte kunde bevisas vara en gärningsman. Då hade debatten sett lite annorlunda ut och inte precis handlat om att polisen inte ingripit tillräckligt resolut.


En from önskan hade varit att polisens samlade resurser skulle bli ämnet för debatten. Trots satsningen i de särskilt utsatta förorterna, räcker poliserna inte till där heller.


Och förstärkningen i dessa förorter tunnar ur polisleden överallt annars, där det också är för glest i polisleden.


Polisyrket är så dåligt betalt, att det inte ens går att fylla platserna på polishögskolorna. Och allt fler poliser söker sig till bättre betalda yrken. Ändras inte det, kommer det att finnas anledning att tala om hårdare tag, hårdare straff och bättre beväpning även i framtiden. Eftersom polisernas antal inte räcker till.


Är det verkligen de frågorna som politikerna vill se som polisens framtid?


Tommy Hansson


Kanske borde politikerna lyssna på Polisförbundets ordförande Lena Nitz...

Innan det är för sent.





 
Gilla sidan:
Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994

Nu räcker det