Inrikesministern i Agenda: Lovar ingen tusenlapp

Vår nye Polisminister, Mikael Damberg blev intervjuad i gårdagens Agenda. Vad ska han göra åt otryggheten, gängkriminalitetet och polisbristen? Eller samhällsutvecklingen med en allt värre segregation som leder till utanförskapsområden som är en grogrund för bland annat kriminalitet?

I gårdagens Agenda, i SVT, noterades att skjutningar bland mängdkriminella nu även drabbar mindre orter, som exemplifierades med orten Värnamo. En fjärdedel av skjutningarna sker nu på mindre orter, vilket å andra sidan innebär att tre färdedelar sker i de vanliga områdena.

 

Programmet redovisade fjolårets dödsskjutningar och andra skottlossningar. Det är idag en verklighet som sprider sig över landet. I Värnamo får polisen förstärkning, men otryggheten bland medborgarna ökar då skjutningar och sprängningar eskalerar. Folk frågar sig vad det är som händer egentligen. Håller man på att vänja sig vid gängkriminalitet även där? Vanligt folk och politiker får uttala sig och reflektera över medborgarnas otrygghet.

 

En del överväger att flytta från Värnamo, men vart ska de flytta?

Inrikesminister Mikael Damberg med ansvar för polisen blir intervjuad och säger att han absolut inte tycker att man ska tvingas flytta från Värnamo av trygghetsskäl. Han är rädd för en debatt i Sverige där skjutningar blir betraktat som det nya normala, så ska vi inte ha det, säger han. Han känner inte igen den här delen av Sverige, så här brukar det inte gå till, nu gör vi kraftfulla satsningar och polisen organiserar sig på ett nytt sätt för att angripa den grova brottsligheten, men det har byggts upp under ett antal år och det kommer att ta tid att vända utvecklingen.

 

Det måste bedrivas ett långsiktigt målmedvetet arbete, våga tala om det här som ett av våra största samhällsproblem. Polisen är medveten om problemet, och satsar målmedvetet med kraftsamling för att bryta utvecklingen. Det här är ett uttryck för att vi har en för svag polisorganisation, vilket vi haft länge.

 

Rekryteringen till polismyndigheten måste bli bättre, även om det nu utbildas fler. Men kommer poliserna att få den extra tusenlapp i löneökning som avsattes i M-KD-budgeten, frågade programledaren och fick till svar att det blir upp till parterna, polisen kommer att få extra resurser, även av den nuvarande regeringen. Polisen kommer att kunna växa, men även jobba med villkorsutveckling och lönefrågorna, men det är myndighetens och fackets sak att lösa. Någon siffra på lönerna ville han inte specificera.

 

Damberg hävdade även att det nu är färre som lämnar polisyrket än exempelvis runt omorganisationen 2015. Peppe Larsson har sifforna på hur många poliser som slutat per år, som lyder:

 

2014: 678, 2015: 832, 2016: 950, 2017: 905, 2018: 885, så Blåljus kan väl inte se något tydligare trendbrott, dessvärre.

 

Kameror var en annan fråga som diskuterades, apropå trygghet, och nu när polisen får lättare att sätta upp övervakningskameror, kan tryggheten öka. Det krävs fler poliser och bättre verktyg för poliserna, men hela samhället måste också mobiliseras mot rekrytering till de kriminella gängen. Snabba insatser mot unga som inleder brottkarriärer är en åtgärd som diskuteras.

 

Vems är ansvaret för att utanförskapsområdena fått växa fram? Det har skett under många år, under olika regeringar. Segregationen är en viktig faktor. Men den utvecklingen kan och ska brytas, enligt Damberg.

 

Blåljus ser fram mot rejäla tag, som lär komma att krävas. Men otryggheten handlar inte bara om skjutningar. YB Södermalm berättar på Twitter följande historia direkt från verkligheten: "Veckans ros till den 20-årige kille som såg en tjuv på byggnadsställning utanför lägenhetens fönster, hur denne tar sig in. Lämnar lägenheten med sina två yngre syskon. Larmar polis. Tjuven grips på taket där han gömmer sig med gods från lägenheten. Godset återlämnat, den misstänkte tjuven gripen. Anhölls men släpptes sedan. 14 tidigare domar med 37 olika åtalspunkter. En vaneförbrytare.

Tillägg. Det var inte åklagaren som hävde anhållandet av den misstänkte vaneförbrytaren som nämndes tidigare. Åklagaren begärde den misstänkte häktad. Det var tingsrätten som kom fram till att det inte förelåg recidivfara, varvid den misstänkte släpptes fri. Ännu ett tillägg: Den misstänkte hade inga färska domar över tillgreppsbrott, varvid tingsrätten då bedömde att recidivfara som påkallade häktning inte förelåg. "

 

Det talas om kraftfulla tag mot brottsligheten. När en inbrottstjuv skrämmer ut en familj från deras bostad och tillgriper deras ägodelar är det ett ganska allvarligt brott, som borde prioriteras därrefter.

 

 Det gjorde polisen, med framgång denna gång, men lagen, som politikerna har makten över, säger att gärningsmannen skall få vistas på fri fot, med möjlighet till nya recidiv och därav följande brottsoffer.  Vi har en viss uppförsbacke.


Tommy Hansson