Nättidningen som belyser polisernas vardag.
Blåljus - Logotype
Publicerat 2018-07-02 12:40

Integration - En polisfråga!

Polisen ska stå för trygghet, demokrati och rättssäkerhet. Poliskåren är beroende av ett högt förtroende från medborgarna för att kunna utföra sitt arbete väl. Men de nationella trygghetsundersökningarna från Brå visar att förtroendet för polisen är lägre i socioekonomiskt utsatta områden med låg integration. Den upplevda otryggheten är också högre i dessa områden.

 

Hur stärker vi polisens arbete på ett sätt som bidrar till att alla människor ska kunna omfattas av våra demokratiska fri- och rättigheter?

 

Medverkande

  • Lena Nitz, ordförande, Polisförbundet
  • Hanif Azizi, polis och föreläsare, Polismyndigheten
  • Jerzy Sarnecki, professor emeritus i kriminologi
  • Boel Godner, kommunalråd (S), Södertälje kommun
  • Camila Salazar Atías, kriminolog och kunskapsområdeschef, Fryshuset
  • Cecilia Garme, moderator
 

Lena Nitz introducerade seminariet, som dessvärre inte verkade väldigt välbesökt, genom att presentera ämnet, Integration – en polisfråga. Utanförskap och lågt förtroende bl a för polisen kan vara en konsekvens av misslyckad integration. Frånvaro av brott är inte liktydigt med lyckad integration, men en viktig förutsättning. Polisen skall genom att förebygga, förhindra och utreda brott och därigenom skapa en grundtrygghet som gagnar både medborgarnas trygghet och möjligheter till integration.

 

Moderatorn Cecilia Garme noterade att Polisen har högre förtroende som riksbanken, staten och kungahuset, och tre gånger så stort som de vanliga bankerna. Dock är förtroendet sämre i de mest utsatta områdena.

 

Hanif Azizi som jobbar i södra Järva berättade om sina erfarenheter som polis. Många behöver polisens hjälp, behovet är stort. Det finns en desperat vilja att se mer av poliser, i skolan, och nära medborgarna. Däremot finns en grupp i riskzon och kriminella, som inte vill veta av polisen. Polisen får ibland kritik för att svenska påföljder upplevs som mesiga. Då får man som polis förklara vilken roll polisen har och vilka andra åtgärder som finns i rättkedjan.

 

Polisen i Rinkeby jobbar med långsiktig närvaro och relationsbyggande. Så när det blir mer kritiska situationer, finns relationer och förtroende att bygga på. Det handlar om att investera tid och förklara sina åtgärder. Behovet av det är särskilt stort i utsatta områden. Statusen som områdespolis är kanske inte det sexigaste polisarbetet, att jobba med ungdomar är inte detsamma som att blåsa runt i en polisbil i blåljus. Men vi har uniformen på oss även när vi fikar med ungdomar i området. Alla poliser vet inte var områdespoliserna sysslar med.

 

Däremot finns ett stort förtroende hos polisledningen, samt att de lokala poliserna får en enorm kunskapsbank som är attraktiv på många enheter. Lönen borde vara sådan, att poliserna kan använda sina kunskaper i området istället.

 

Boel Godner från Södertälje berättade om hur viktigt hon ser på samarbetet med lokalpolisområdet. Det hjälper kommunen att rikta sina insatser. Dessutom behöver kommunen ha information om hur den organiserade brottsligheten utvecklas.

 

Jerzy Sarnecki berättade om en erfarenhet han varit med om när han för en föräldragrupp i Rinkeby. Han ville provocera, och sade att föräldrarna måste se till att barnen får en bra utbildning, det gav kraftiga applåder. Så sade han att föräldrarna borde vakta lite mer på sina söner och lite mindre på sina döttrar, eftersom många söner är i farozonen för kriminalitet, medan döttrarna i allmänhet är väldigt skötsamma. Det möttes med mer ljumma applåder.

 

Slutligen sade han att de måste samarbeta med polisen, eftersom det är era bilar som brinner på torgen och era söner som blir skjutna… Det påståendet möttes av kraftiga buanden. Det finns tydligen starka krafter som menar att det går bra att samarbeta med vem som helst, men absolut inte med polisen. Varför är det på det sättet?

 

Handlar det om dåliga erfarenheter från hemländerna eller diskriminering? Eller handlar det om att det finns en misstro mot polisens effektivitet? Eller att poliserna inte alltid bemött de boende med respekt – särskilt när det kommer utifrån kommande poliser i akuta situationer. De kan rasera ett uppbyggt förtroende med ett enda ingripande.

 

Camila Salazar Atías från Fryshuset betonade det relationsbyggande polisarbetet men även att polisens arbete ger resultat. Ett annat problem är att många ungdomar blir dragna över samma kam – när polisen kommer och frågar vad de gör här – i sitt eget område. Det handlar om bemötande.

 

Lena Nitz noterade att det förebyggande polisarbetet är det som ofta fått stryka på foten först när det varit resursbrist hos polisen. Relationer byggs inte med en myndighet, de byggs med poliser.

 

Hanif noterade att polisbristen gått ut över det förebyggande arbetet. Det finns även starka krafter som inte vill se ett samarbete mellan medborgarna och polisen. Polisen borde vara kvar i området för att inte ge dessa krafter spelrum.

 

Jerzy noterade motsättningen och metodproblemet mellan att samtidigt jobba med samhällets goda krafter och brottsoffer, men även ingripa kraftfullt mot den florerande brottsligheten. Det kräver mycket goda kunskaper om lokalområdet. När det hettar till kommer det ofta förstärkning utifrån – de har ingen aning om vem som är vem…

 

Hanif beskrev hur narkotikabrotten florerar, polisen agerar, men de får fortsätta att begå brott i områdena. Det är som en myrstack, man tar bort en myra, men det bara fortsätter att myllra. Till det kommer problemen med straffimmuna unga lagöverträdare. Det gör också något med förtroendet när polisen får information, men inget upplevs hända, allt fortsätter som förut på torget...

 

Staten kan inte ge polisen obegränsade befogenheter, eftersom det finns andra intressen att skydda, noterade Jerzy.

 

Boel beskrev alla de problem som finns i utsatta områden, där det förekommer en omfattande profitering på bland annat bostäder. Det råder en omfattande oordning kring mantalsskrivning och liknande. Det sätter människor i skuld och social misär, medan andra tjänar grova pengar.

 

Camila noterade att polisen borde ses som en sista instans. Det övriga samhället borde ta ett större och tidigare ansvar. Det borde vara innanförskapets ansvar att ta ansvar för människor i utanförskap.

 

Publiken fick ställa frågor, en handlade om narkotikaförsäljning, varför finns inte poliser på plats hela tiden? Hans erfarenhet var att han tog fram sin mobiltelefon varvid en grupp 13-åringar omringade honom och tyckte att han borde dra därifrån, då de trodde att han var en civilpolis…

 

Hanif avslutade diskussionen med att notera att det borde vara en polis närvarande i områdena hela tiden. Det skulle få bort mycket av problemen. Men det är väldigt resurskrävande och det finns inte sådana resurser hos polisen som det ser ut nu. Det kan idag ta en kvart för polisen att komma till området. Då hinner man bli både medslagen och rånad och gärningsmännen hinner försvinna från platsen…

 

Konklusionen blir att det behövs poliser närvarande såväl i förskolan som vid tunnelbanan. Poliser som inte finns, ens i de särskilt utsatta områdena där det satsats mest på polisen i hela Sverige…



Tommy Hansson
Gilla sidan:
Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994