Publicerat 2020-02-21 11:00

Kroppskameror ger tryggare poliser och färre sexuella trakasserier

Brottsförebyggande Rådet, Brå har utvärderat Polisen i Stockholms försök med ökad användning av kroppsburna kameror, som pågått i ganska exakt ett år. En del förväntade effekter har uteblivit, fulla och narkotikapåverkade personer vill exempelvis slåss även om konstaplarna bär kamera.

Brås utvärdering handlar om en pilotverksamhet där 300 kroppsburna kameror under våren 2018, fördelades till poliser i Botkyrka, Rinkeby och Södertälje. Syftet med satsningen var att minska polisernas utsatthet för hot, våld och trakasserier i dessa områden och förbättra arbetsmiljön för poliser i yttre tjänst.

 

Polisens användning av kroppsburna kameror i region Stockholm gör att poliserna känner sig mer trygga, och sexuella trakasserier mot kvinnliga poliser har minskat markant. Men det filmade materialet används sällan som bevisning i domstol. Det visar en ny rapport som Brottsförebyggande rådet (Brå) publicerar idag.

 

Bland de intervjuade poliserna uppger både kvinnor och män att de kroppsburna kamerorna ökat deras känsla av trygghet. Brås kartläggning av angrepp mot poliser visar också att attacker med sten, laser och så kallade bangers samt sexuella trakasserier mot kvinnliga poliser, har minskat markant under den period då kamerorna används.

 

– Det är positivt att polisernas arbetsmiljö förbättras, inte minst genom att färre utsätts för hot och trakasserier. Men kamerorna tycks inte ha några större effekter när det gäller att minska våld i form av knuffar, slag och sparkar mot poliserna. Det beror antagligen på att berusade och sjuka personer inte anpassar sitt beteende utifrån att de blir filmade, säger Fredrik Marklund, utredare, Brå.

 

Brås utvärdering visar även att polisernas sätt att använda kamerorna varierar, bland annat till följd av att det saknas tydliga anvisningar om vilka situationer som bör spelas in. Det är ofta upp till den enskilde polisen att avgöra om en händelse ska filmas eller inte. Återkoppling på om det filmade materialet går att använda är ofta bristfällig. Flertalet av de filmer som begärts ut till förundersökning, har inte använts som stöd för åtal. Polisen förväntade sig att vissa typer av filmer skulle vara användbara i domstol, medan åklagaren återkommande valt bort filmerna till förmån för annan typ av bevisning.

 

– Om filmerna ska kunna användas som bevismaterial i domstol annat än i enstaka fall, behöver polisen utforma tydliga riktlinjer för hur, när och var det ska filmas. Polisen behöver också fundera på hur de vill använda kamerorna och ta fram strategier och riktlinjer, dels baserat på lagstiftningen men även utifrån lokala behov och villkor, säger Fredrik Marklund.

 

Innehåller text från Brås hemsida.

 

Tommy Hansson

Gilla sidan:
TIPSA FRAGA













wwwpolisforbundet.se



Länk till Polistidningen


Polisveteran
Polisveteranerna i Stockholms län


Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994