Nättidningen som belyser polisernas vardag.
Blåljus - Logotype
Publicerat 2018-03-07 09:20

Kvaliteten på framtidens poliser

SvD drog igång en debatt genom en artikel där det beskrevs hur vissa polisskoleelever haft problem med att avfyra tjänstevapnet Sig Sauer med doubleaction. Detta skulle ha lett till att de inte blev godkända i skytte. Flera ledarartiklar tog upp problematiken och kopplade den till sänkta krav för att komma in på polishögskolorna.

Bland annat skriver Cecilia Blomberg i flera tidningar under rubriken "Ny bottennivå för polisen" att låg kvalité inte kan åtgärdas med sänkta krav. Det som snarare behövs är att yrket görs mer attraktivt genom högre löner och bättre arbetsvillkor, så att de som är lämpade och känner det nödvändiga kallet söker sig dit även framöver. Sannolikt har även män på landsbygden med militär bakgrund något att bidra med, konstaterar hon. Hon påminner om de propåer om sänkta krav framöver för att fylla platserna på PHS som rests.

Men hon konstaterar:

"Att förmå avfyra ett tjänstevapen borde vara självskrivet för den som vill arbeta som polis. Att nå enkla fyskrav likaså. Den som inte gör det saknar troligen nödvändig motivation och lämplighet. Polisyrket kräver ett stabilt psyke och bra fysik. Det är inte svårare än så."

Agnes Karnaz skriver i bland annat Gotlands tidningar, att när kraven sänks finns risken att lämpliga blivande poliser avstår från att söka, då de inte vill tjänstgöra med felrekryterade kollegor.

Hennes ledare avslutas med orden:

"Problemet med för få polisstudenter har samma lösning som resten av poliskrisen – bättre arbetsvillkor och högre lön gör att fler vill bli poliser. Med fler sökande till utbildningarna kommer också fler att uppfylla kraven vid antagningen. En så enkel lösning borde vara välkommen hos vår regering, som i stället verkar tro att utbildningen är en mirakelkur som kan förvandla vem som helst till en bra polis."

Chefen för polisutbildningen i Växjö, Ola Kronkvist, dementerade för SVT att krav sänkts i närtid. Däremot har flera fystest plockats bort tidigare: Mätning av koordinationsförmåga, mätning av syreupptagning vid löpning och ett styrkestest där en 70-kilosdocka ska släpas ett antal meter. Han framhåller tvärtom att kraven på polisutbildningen är oförändrat höga, och relaterade till yrkets höga krav. Det innebär att skulle kraven vid intagningen sänkas, skulle fler sannolikt inte klara polisutbildningen med godkänt resultat. Om en elev inte förmår att avfyra tjänstevapnet med doubleaktion, får de ett särskilt träningsprogram. Risken är dock att de kan hamna efter i vapenträningen. Det hade ju enkelt kunnat undvikas med ett handstyrketest vid antagningen, som kanske tar trettio sekunder...

Dock är Ola mer tveksam till en del av de frågor som ställs vid psykologintervjuer / webbformulär, frågan är om den som svarar ärligt om tvångstankar eller sömnsvårigheter kommer in, eller om den som förskönar sanningen har bättre möjlighet. Ola säger till SVT: – Jag skulle nog påstå att de flesta någon gång haft en tvångstanke: man går in och kollar kaffebryggaren en extra gång. Nästan alla har väl haft problem att sova. Så den typen av frågor gynnar inte dem som svarar ärligt, och det kanske är just de som vi vill ha som poliser.

På det svarar Rekryteringsmyndigheten följande:

Fråga: Hur kan ni bedöma om en person ska kallas till prövning eller inte genom att ställa frågor om till exempel sömnsvårigheter och tvångstankar?

 

Svar:

"Ansökan till polisutbildningen består av två delar. I den första delen kontrollerar vi att du som söker är 18 år och svensk medborgare. I den andra delen ska du som söker svara på frågor på vår webbplats om bland annat din fysiska och psykiska hälsa, din livsstil och din bakgrund. Där ingår bland annat frågor om skador, sjukdomar och andra hälsotillstånd. Det finns också frågor som rör polisutbildningen och jobbet som polis, till exempel var man vill göra utbildningen om man blir antagen och var man vill göra sin aspirantutbildning och tjänstgöring om man sedan blir godkänd på utbildningen.

 

Ansökan del 2 innehåller både frågor som är selekterande och frågor som våra psykologer, sjuksköterskor och läkare använder som underlag vid den medicinska och psykologiska prövningen på plats hos oss.

 

Att en fråga är selekterande innebär att du kan bli godkänd eller inte, beroende på hur du svarar. Syftet med frågorna i den andra delen av ansökan är att identifiera de sökande som troligtvis inte har förutsättningar att bli godkända på den medicinska och psykologiska prövningen."

 

Även Polismyndigheten har gått i svaromål, och skriver utan att nämna de förslag om sänkta krav som ligger för behandling, följande:


Kraven för att bli polis diskuteras ofta i media och på sociala medier. Tyvärr förekommer en hel del felaktigheter och missuppfattningar. Här svarar vi på några påståenden.


"Få vill bli polis"

Intresset för att bli polis är stort och har ökat senare år. Senaste ansökningsomgångarna sökte närmare 10 000 personer per tillfälle till polisutbildningen och numera påbörjar dubbelt så många utbildningen som år 2015. Många av de som söker hoppar av eller sållas bort i antagningsprocessen. De krav som ställs för att komma in på polisutbildningen är fullt rimliga utifrån vad polisyrket kräver. Vem som helst kan inte bli polis.

 

"Kraven har sänkts löpande"

Senast det gjordes en justering av ett krav var 2016 då godkänt på det så kallade begåvningstestet ändrades från en fyra till en trea på en niogradig skala. Detta ligger inom spannet för normalbegåvning. Dessförinnan fanns inget minimikrav utan det gjordes en helhetsbedömning av den prövandes alla testresultat. Testet mäter personens kognitiva förmåga att tillgodogöra sig de teoretiska delarna i polisutbildningen.

 

"Fyskraven har tagits bort"

Fysiska tester har funnits hela tiden men har sett lite olika ut. Sedan 2014 testas den fysiska förmågan genom ett konditionstest och ett styrketest. Det förstnämnda görs på en motionscykel (ergometercykel) och det andra i en så kallad ISOKAI-maskin.

Styrketestet är det enda där det är skillnad mellan män och kvinnor i vad som krävs för godkänt. Kvinnor behöver få en trea på en niogradig skala och män måste få en sexa för att gå vidare i prövningen.

 

"Psykologintervjun är godtycklig"

Under psykologintervjun, som är det enskilda test som flest misslyckas på, bedöms om den sökande har de egenskaper som efterfrågas enligt kravprofilen för polis. Psykologen följer under samtalet en noggrant utformad och standardiserad mall. Psykologerna vid Rekryteringsmyndigheten stämmer löpande av sinsemellan att de gör liknande bedömningar av de intervjuades svar.

Alla psykologer är legitimerade och genomgår dessutom en tre veckors utbildning innan de blir anställda på Rekryteringsmyndigheten. Efter det följer en lång period under handledning innan psykologen får göra intervjuer av sökande till polisutbildningen.

 

"Det krävs inte längre B-körkort"

Man måste inte ha körkort när man söker till polisutbildningen. Däremot måste man ha det när utbildningen börjar, annars antas man inte.

 

"Gymnasiebetyg är viktigare än högskoleexamen"

Den grundläggande och särskilda behörigheten utgår från gymnasiebetygen. Från och med antagningen till polisutbildningen som börjar hösten 2018 uppfyller man de särskilda behörighetskraven om man har en svensk kandidatexamen (gäller ej konstnärliga kandidatexamen).

 

"Det förekommer kvotering"

Det är inte lättare för någon viss grupp att bli antagen. Alla ska uppfylla samma krav. Den enda skillnaden är på styrketestet där män måste få minst en sexa på en niogradig skala och kvinnor minst en trea.

 

"Det är enkelt att ljuga vid ansökan"

Är man inte ärlig vid ansökan, till exempel genom att välja att inte berätta om skador eller sjukdomar, kan det ge konsekvenser både för den sökande och för andra. Polisutbildningen är tuff och därför ställs det särskilda krav på den som söker. Man måste vara frisk och inte heller ha några skador, sjukdomar eller andra hälsotillstånd som kan förvärras under utbildningen eller som kan innebära att du utsätter andra för fara."

 

Blåljus välkomnar debatten. Det förtjänar dock att framhålla att även en del befintliga poliser har haft besvär med tjänstevapnet sedan avtryckets motstånd ökats på grund av tekniska problem med en fjäder som då bytts mot en styvare fjäder. Icke desto mindre, måste mycket höga krav ställas på framtidens poliser. För de utmaningar som de kommer att möta, i storstad som i glesbygd, lär inte minska. Och Polisen är lika stark som den svagaste länken...

 

Nedan nyhet i repris från 2013...

 

 

Tommy Hansson

 



Gilla sidan:
Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994