På flera orter runt om i Sverige förekommer återkommande
angrepp på polis, räddningstjänst och ambulanssjukvård. Poliser möts av
våld när de ska undsätta någon i nöd och ambulanser hindras från att
hjälpa den som blivit akut sjuk eller allvarligt skadad. När centrala
blåljusverksamheter angrips och hindras från att utföra sina uppgifter
blir vanliga människor lidande. Även hot och våld mot tjänstemän som
ägnar sig åt myndighetsutövning är ett allvarligt problem. Risken för
otillbörlig påverkan på myndigheters beslutsfattande måste tas på stort
allvar.
– Lagstiftningen måste vara tydlig med att samhället ser allvarligt
på angrepp mot de som ska hjälpa andra, säger justitie- och
migrationsministern Morgan Johansson.
I lagrådsremissen föreslår regeringen att ett nytt brott införs –
blåljussabotage. Vad som straffbeläggs är att angripa eller på annat
sätt störa polis, räddningstjänst eller ambulanssjukvård, om gärningen
allvarligt försvårar eller hindrar utryckningsverksamhet eller
brottsbekämpande verksamhet.
Dessutom föreslår regeringen att straffskalan för grovt våld eller
hot mot tjänsteman ska skärpas till fängelse i lägst ett och högst sex
år från dagens fängelse i lägst sex månader och högst fyra år
De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2020."
Den som står i vägen, kastar sten eller på annat sätt förstör för den
som arbetar i räddningstjänst eller polis ska i normalfallet kunna få fängelse i upp till fyra år. För brott som bedöms vara av grov karaktär ska
straffen kunna gå ända upp till 18 år eller livstid, men som minst två
års fängelse.
Morgan Johansson poängterade att det är viktigt att markera mot dessa brott.
– Samhället måste se strängt på den typen av kriminalitet, eftersom en utryckning som försenas kan få katastrofala följder.
– Det
här är någonting vi jobbat för under lång tid säger Polisförbundet på sin hemsida.
Sveriges poliser måste
känna att de har samhällets stöd, säger Polisförbundets ordförande Lena
Nitz.
– Äntligen!
Vi har under lång tid jobbat för en tydligare markering från samhällets
sida när det gäller angrepp mot blåljuspersonal och att man försvårar
för viktiga samhällsfunktioner att utföra sitt arbete, säger Lena Nitz.
Regeringen meddelade också att man vill skärpa straffen för våld och hot mot tjänsteman, men bara för de grova brotten.
– Här
vill vi se en straffskärpning även för brott av normalgraden. Vi vet
från våra medlemsundersökningar att den upplevda utsattheten bland
poliser ökat och därför är det olyckligt att samhället inte markerar
genom att även skärpa straffen för våld och hot mot tjänsteman när
brotten är av normalgraden, säger Lena Nitz.
– Den här typen av brott måste tas på allvar. Det är attacker på vårt rättssamhälle och ytterst på vår demokrati.
På pressträffen talade regeringen även om att det brottsförebyggande
arbetet måste stärkas och om det tidigare löftet att polisen ska växa
med 10 000 polisanställda till 2024.
– Här
saknade jag tydliga besked från regeringen om hur det här ska gå till.
För att nå målet om 10 000 fler polisanställda – varav majoriteten
poliser – måste det ske fortsatta satsningar på polisers löner och
villkor, säger Lena Nitz.
Fakta: Hot och våld
I en medlemsundersökning som
Polisförbundet gjorde via Novus 2017 uppgav sex av tio poliser i yttre
tjänst att de det senaste året utsatts för våld, hot eller trakasserier.
Sju av tio upplevde att utsattheten för hot och våld ökat de senaste
två åren.
Blåljus kan bara hålla med. Vid sidan av högre polislöner, rimliga arbetsvillkor avseende arbetstider, arbetsmiljö och personalvård, är påföljderna för angrepp mot poliser en fråga som poliser ofta diskuterar. Det visar även vilket skydd samhället vill ge den sista utposten mot bland annat grovt kriminella personer. Om det fallerar riskerar även poliserna att fallera. Detta är ett steg i riktning mot att ge poliserna en högre status i samhället.
Läs Polismyndighetens och Rikspolischefens kommentar här.
Den som vill kan läsa Aftonbladets Oisin Cantwell syrliga kommentar till politikers och polisutbildares ansträngningar under dagen.
Tommy Hansson
