Publicerat 2019-10-01 10:00

Mycket snack och lite lagbok

Blåljus noterar en dom i polisregion Syd, där en polis fått skadestånd sedan en "klient" upptäckt polisen på en fridag och förföljt och tacklat konstapeln. "Klienten" blev dömd för brottet förgripelse mot tjänsteman till 100 dagsböter a 130 kr, totalt 13 000:-. Dessutom fick polisen 5000:- i skadestånd. Om klienten hade förmåga att betala enligt domen framgår dock inte.

Det hela hade sin bakgrund i att polisen var gruppchef och hade träffat gärningsmannen ett par dagar tidigare vid ett förhör om Olaga hot. Gm var då utåtagerande och hade svårt att ta till sig rättegångsbalkens regler om hämtning till förhör när han fick dem förklarade för sig. I stället krävde gm högljutt och påstridigt att poliserna skulle visa honom respekt.

Enligt Sydsvenskan, inleddes brottet med att gärningsmannen armbågade polismannen i njurtrakten i en trappa vid Lunds Central. Därefter följde gm efter polisen varvid polisen kände igenom honom från det tidigare förhöret. Polisen tillkallade kollegor som grep gärningsmannen.

Sydsvenskan intervjuar Polisförbundets förste vice ordförande Tomas Stjernfeldt som berättar att poliser upplever att våld och hot mot dem ökat under de sista tio åren. Däremot hör hot eller våld på fritiden fortfarande dessbättre inte till vanligheterna, även om det märks en ökning även av detta.
 
Tomas konstaterar att politiker signalerat att de vill skydda poliserna, men att detta inte har fått genomslag i domar. Han noterar att skadeståndet som polisen fick i Lundfallet dömdes ut med motiveringen att polisen inte var i tjänst vid tillfället, men det borde enligt Polisförbundet vara lika allvarligt att angripa en polis i tjänsten.

Tingsrätter dömer olika, beträffande skadestånd till poliser och praxis är spretig.
Tomas Stjernfeldt,  foto Andreas Hylthen
 
Tomas säger till Sydsvenskan;

"-Det är vanligt att tingsrät­ter menar att poliser ska ha både fysisk och mental be­redskap. Det känns som att poliser ska tåla allt mer av okvädingsord, spottloskor, hot och fysiskt våld". Han tycker inte att staten backar upp sina poliser tillräckligt. Det är en sak att "Blåljussabotage" införts som brottsrubricering för de allra grövsta attackerna, men de vanligare brotten på lägre nivå borde också beivras mer kraftfullt.

 

Sydsvenskan frågar Tomas Stjernfeldt om han känner att politikerna ägnar sig åt "mycket snack och lite lagbok", och Tomas svarar:

 

"– Ja, så är det. Rubrice­ringen blåljussabotage kan säkert hjälpa till i de skar­paste lägena, men det fö­rekommer mycket annat innan dess som man borde försöka stävja, till exempel subtila hot och trakasserier.


Att man allt oftare blir spot­tad på."


Artiklarna ovan i Sydsvenskan ligger dessvärre bakom betalvägg. För den som har tillgång, är de dock högst läs- och tänkvärda.


Tommy Hansson

 

  
Gilla sidan:
Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994