Publicerat 2020-10-08 09:00

NTU 2020: Fler personrån mot unga, färre sexualbrott och högre förtroende för polisen

Än en gång har Brå genomfört sin Nationella TrygghetsUndersökning, (NTU) som låter medborgarna beskriva sin utsatthet och oro för brott. Eftersom undersökningen genomförts sedan 2006, finns möjlighet att se hur brottsligheten utvecklas oavsett anmälningsbenägenhet. Dessutom ställs frågan om vilket förtroende medborgarna har för sin polis.

22,6 procent av befolkningen (16–84 år) uppger att de under 2019 utsattes för någon eller några av de brottstyper som i NTU sammantaget kallas för brott mot enskild person: misshandel, hot, sexualbrott, personrån, fickstöld, försäljningsbedrägeri, kort-/kreditbedrägeri eller nätkränkning. Det är en marginell  minskning från 2018, då andelen var 23,1 procent. Sett till utvecklingen över tid sedan 2016, då brottskategorin började mätas i sin nuvarande samman­sättning, syns i stället en ökning av andelen utsatta.

Av de brott mot enskild person som efterfrågas är hot den brottstyp som störst andel uppger att de utsattes för 2019 (9,2 %), medan det är minst vanligt att uppge utsatthet för personrån (1,5 %).

Andelen utsatta för de olika brottstyperna ligger i princip på samma nivå som 2018, förutom vad gäller sexualbrott där andelen utsatta har minskat en aning.

 

När det gäller personrån, är brottsoffren generellt mycket vanligare i den yngsta ålderskategorin, bland män som är mer utsatta än kvinnor. Under 2019 utsattes 1,5 procent av befolkningen (16–84 år) för rån, vilket i princip är på samma nivå som 2018, då andelen var 1,4 procent. Andelen utsatta låg under hela mätperioden på en relativt stabil nivå, men från och med 2015 kan en svagt uppåtgående trend noteras. Utsatthet för personrån är vanligare bland män än kvinnor (2,3 respektive 0,7 %). Bland män är andelen störst i åldersgruppen 16–19 år (5,9 %) medan det bland kvinnor är vanligast att uppge utsatthet i åldersgruppen 20–24 år (1,4 %).

 

16 år-19 år är den yngsta gruppen som ingår i undersökningen så hur utsatta exempelvis tolvåringar eller yngre tonåringar är, framgår inte.

 

Rån är avsevärt mer sällsynta än sexualbrott, där det varit en ganska kraftig ökning mellan 2012- 2018. Efter 2018 har ökningen planat ut, och möjligen minskat något. Det återstår att se om de två senaste årens minskningar är början på en nedåtgående trend. Den totala andelen som utsatts för sexualbrott är 5,6%, men precis som för personrån är siffran avsevärt högre för vissa kategorier svarande. Kvinnor är mångdubbelt mer utsatta, och andelen bland alla kvinnor som utsatts för sexualbrott under ett år är nu 9,4% medan andelen män är 1,4%. Men även bland kvinnor är utsattheten ojämt fördelad, och i åldersgruppen 20–24 år, har hela 31,6 procent av kvinnorna utsatts för sexualbrott under ett enda år...

 

Trots alla fruktansvärda brott som drabbar och oroar befolkningen, ses ett stigande förtroende för rättsväsendet, och då särskilt för polisen. För rättsväsendet i stort har ca 49% stort förtroende, vilket är närmast oförändrat jämfört med året innan. Andelen av befolkningen (16–84 år) som 2020 uppger stort förtroende för polisens sätt att bedriva sitt arbete är 54 procent, vilket är en liten ökning från 2019, då andelen var 52 procent. Nivån låg förhållandevis stabilt fram till och med 2016, följt av en minskning 2017. Från och med 2018 har dock andelen med stort förtroende ökat successivt till 2020 års nivå som är den högsta hittills. och klart högst bland rättsväsendets aktörer. (Åklagarna 40%, Domstolarna, 39%, Kriminalvården 34%) Totalt har det skett en ökning med 12 procentenheter mellan 2017 och 2020 (från 42 till 54%) för polisen. Resultatet är i linje med årets SOM-undersökning där förtroendet för polisen var på den högsta nivån sedan mitten av 1990-talet.


Rikspolischef Anders Thornberg kommenterar polisens förtroende på polisen.se: "–Det är bra att förtroendet för polisen fortsätter öka, men vi ser samtidigt att otryggheten och oron för att bli utsatt för brott aldrig varit högre. Det här visar vikten av att Polismyndigheten fortsätter växa för att stärka vår förmåga att hålla hela Sverige tryggt och säkert."

 

Blåljus ser det som ett kvitto på hur Sveriges poliskår trots bristande resurser och underbemanning, gör sitt yttersta för att skydda medborgarna mot brottslingars attacker. Det är förvisso ett sifysosuppdrag, men efterhand som vi ska bli fler poliser, hoppas vi kunna uppfylla medborgarnas förväntningar på ett ännu bättre sätt.

 

Fotnot: Någon kan ju undra vad ett sexualbrott är för något med hänsyn taget till att svensk lagstiftning på det området varit relativt extensiv under senare år. I NTU används inte de juridiska termerna, för att undvika olika missförstånd. Så här redovisas frågan i NTU:


"För att fånga omfattningen av utsatthet för sexualbrott ställs följande fråga i NTU: Ofredade, tvingade eller angrep någon dig sexuellt under förra året (2019)? Det kan till exempel handla om sexuella kränkande kommentarer i tal eller skrift eller att någon tafsat på dig, tvingat dig till en sexuell handling eller våldtagit dig. Det kan ha hänt hemma, i skolan, på arbetsplatsen, på internet eller på annan plats."

 

Tommy Hansson

Gilla sidan:
TIPSA FRAGA















wwwpolisforbundet.se



Länk till Polistidningen


Krimkassan


Polisveteran
Polisveteranerna i Stockholms län


Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994