Publicerat 2019-01-11 14:00

Nu blir LOB en vårdlag i Stockholm

Som bekant har det inte varit kriminellt att vara berusad på allmän plats sedan 1970-talet i Sverige, då fyllerilagstiftningen ersattes med lagen om berusade personer (LOB). Tanken med lagen var att berusade personer i första hand skulle få vård, helst på en vårdenhet men om sådan saknades eller skäl fanns i en fyllericell. Genom åren har tillnyktringsenheter funnits på olika sjukhus i Stockholm, lagts ned och återuppstått. Reglerna har ändrats med en viss regelbundenhet.

Göteborgsposten berättar att i rikets andra stad lägger Sahlgrenska sjukhuset ned sin tillnyktringsenhet, vilket gör att poliserna tvingas lämna berusade eller narkotikapåverkade personer i arrest eller akutmottagning - Vilka båda ofta är högst ansträngda av reguljära klienter eller patienter.
 
Desto mer glädjande att kunna berätta hur vi gör i Region Stockholm enligt www.polisen.se:
 

Robert Kindroth, kommunpolis på lokalpolisområde Södermalm och Victor Lindfors, specialistläkare på Beroendeakuten i Stockholm. Fotograf Stockholms läns landsting.


Omkring tre tusen fler personer som blir omhändertagna årligen enligt lagen om omhändertagande av berusade (LOB), ska till vården istället för till arresten. Det beräknas resultatet bli av ett förändrat arbetssätt inom polisregion Stockholm.

 

– I de allra flesta fallen behöver de omhändertagna enligt LOB komma till vård och därför är det viktigt att vi samverkar så att fler kommer till vård, säger Robert Kindroth, kommunpolis inom Lokalpolisområde Södermalm.

 

2015 upprättades ett regionalt samverkansprojekt med andra samhällsaktörer för att fler omhändertagna enligt LOB ska erbjudas vård. Utifrån detta planeras olika insatser och några insatser är redan igång.

 

– Personer som omhändertagits enligt LOB befinner sig ofta i en medicinskt riskfylld situation och därför är sjukvården ett säkrare alternativ. Och det kan i förlängningen vara livsavgörande, säger Victor Lindfors, specialistläkare på Beroendeakuten Stockholm.

Inför pilotverksamheten har man tagit fram ett screeninginstrument i form av en checklista för bedömning av vårdbehov, som poliser i yttre tjänst har utbildats inom.

 

– Screeninginstrumentet hjälper polisen att bedöma om de omhändertagna behöver komma till vården eller inte och utbilningsinsatsen inom polisen genomförs i takt med att vården har möjlighet att ta emot fler personer, säger Robert Kindroth. Även ordningsvakter har utbildats i screeningsinstrumentet.

 

Läs mer om samverkansprojektet

Ett bra exempel på hur olika myndigheter tar sitt ansvar!
 
Tommy Hansson
Gilla sidan:


 


Tidningen POLISEN


Brandfacket
Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994