Nättidningen som belyser polisernas vardag.
Blåljus - Logotype
Publicerat 2018-11-29 11:20

Nya polisbudgetar inför den 12 december

Blåljus har berättat om övergångsbudgeten och dess uteblivna polissatsningar. Sedan dess har Moderanterna presenterat sin skuggbudget, och nu kommer Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna med sina alternativ. Problembeskrivningarna är i delar helt korrekt, frågan är om medicinen är den rätta.

Vi börjar med Kristdemokraternas text:

"Svensk polis har en mycket ansträngd situation. Den nya organisationen har inte gett de resultat med effektiviseringar och större lokala resurser som det fanns förhoppningar om och vilket var syftet med omorganisationen. Tvärtom är Polismyndigheten i kris med anställda som säger upp sig på grund av dålig lön och missnöje med arbetsförhållanden. Det är naturligt att omorganisationer är krävande och många gånger ansträngande för de inblandade, men nu måste Polisen få arbetsro att ta tag i de stora och viktiga trygghetsfrågorna.

 

Det krävs stora satsningar under lång tid för att tillföra polisen rätt resurser. Vi föreslår att 10000 fler poliser anställs till 2025.

För att klara detta vill vi införa en ettårig utbildning för hälften av dessa och möjlighet för kommunerna att finansiera lokala poliser.

Det behövs fler poliser, men det räcker inte som lösning på problemen inom svensk polis. Den stora utmaningen är att få de som i dag arbetar som poliser att stanna kvar i yrket.

 

Många poliser känner stor frustration och otillräcklighet i en allt tuffare arbetsmiljö. Det krävs åtgärder som förbättrar arbetssituationen för svensk polis och höjer attraktiviteten för yrket så att inte fler poliser väljer att sluta. Därför avsätter Kristdemokraterna två miljarder över tre år som en särskild satsning på förbättrade arbetsvillkor som exempelvis kan användas för högre löner. Utan kraftigt förbättrade villkor kommer vi inte nå målet om 10 000 fler poliser till 2025. Kristdemokraterna menar att det finns poliser, exempelvis i yttre tjänst, som har halkat efter i löneutvecklingen och därför tillsätter vi medel som skulle räcka till en rejäl lönesatsning för dem med lägst löner. Det är angeläget att en lönesatsning riktar sig till de poliser som arbetar i kärnverksamheten, det vill säga till poliser i yttre tjänst och utredare.

 

Om de medel vi avsätter skulle användas till en lönehöjning för de poliser som halkat efter skulle det räcka till mellan 4 000 och 5 000 kronor extra per månad per polis i yttre tjänst.

 

Dock är lönebildning en fråga för arbetsmarknadens parter, varför vi överlåter en utformning av en lönesatsning till dem. Med vårt tillskott får Polismyndigheten i förhandling med Polisförbundet komma överens om innehållet i en satsning för att förbättra polisers löner och arbetsvillkor.

 

Blåljus kan hålla med om mycket klokt som KD skriver. Bland annat hur många polis känner stor frustration och otillräcklighet i en allt tuffare arbetsmiljö. Hur den insikten kan kombineras med att vissa poliser skulle klara sig med en halverad utbildning, övergår dock vårt förstånd. Vi anar att det är just den hälft av poliserna som ska utföra de allra svåraste arbetsuppgifterna i yttre tjänst som skulle få en otillräcklig utbildning. Som att det skulle få dem att känna sig mindre otillräckliga. En logisk kullerbytta i ett annars i stort sett vettigt budgetförslag.

 

Även Sverigedemokraterna lägger en budgetmotion, som Blåljus återger delar av från polisområdet. Den inleds på polisområdet med orden:

 

"Den svenska polisen är en samhällsbärande yrkesgrupp som upprätthåller lag och ordning och skyddar vanliga medborgare. De förhindrar brott med sin närvaro i utsatta områden, de skyddar befolkningen från otrygghet och de sätter dem som skapar otrygghet bak om lås och bom. När terrordåd inträffar springer polisen mot den punkt som andra flyr från, de riskerar sina liv för att skydda folket från fara. De står upp för vad som är rätt."

 

-Polisen ska finnas tillgänglig i hela samhället, landsbygd som storstad, och under hela året. Medborgare ska mötas av öppna polisstationer, även på sommaren, och korta inställelsetider när de rapporterar in brottslighet. I det moderna folkhemmet är polisen en positiv del av vardagen för laglydiga medborgare.

---

Sverigedemokraternas målsättning är att ytterligare 7000 poliser, utöver Polismyndighetens tidigare utbildningsprogram, ska utbildas fram till 2025 samt att ytterligare 1500 civilanställda ska anställas fram till 2021. För detta ändamål krävs att Polismyndigheten tillförs 640 miljoner kronor år 2019. Satsningen utökas ytterligare år 2020 och år 2021 till 1445 miljoner kronor respektive 3015 miljoner kronor.

---

Antalet poliser har minskat sedan 2010, i absoluta tal men framförallt i förhållande till befolkningen. Sedan Polismyndigheten genomförde omorganisationen 2015 har i genomsnitt fler än två poliser lämnat yrket varje dag. Ingripandeverksamheten, de som rycker ut på 112-larm, är särskilt drabbade av avhoppen.

 

Samtidigt har befolkningen ökat och fortsätter att öka vilket har resulterat i att det relativa antalet poliser minskar kraftigt.

 

För att säkerställa att dagens situation, med en kraftigt sjunkande polistäthet, inte ska återupprepas föreslår vi att det upprättas ett relativt rikttal om 250 poliser per hundratusen invånare.

 

Poliser ska utbildas i den takt som krävs för att upprätthålla det relativa antalet. Fördelen med en sådan referensnivå är det medför en långsiktig stabilitet för polisväsendet som därmed garanterat bibehåller sitt relativa antal även när befolkningsmängden ökar. Krav på lokal minimibemanning bör också utredas för att invånare på landsbygden inte ska mötas av stängda polisstationer och långa inställelsetider.

 

Utöver arbetet med mängdbrott, organiserad brottslighet, våldsamheter i förorterna och ökad närvaro på landsbygden bör fokus även ligga på förstärkning av gränspolisen och arbetet för att hitta och avvisa eller utvisa illegala invandrare.

 

I en undersökning av Novus, beställd av Polisförbundet, från maj 2017, framgår att polisersjälva upplever bristen på personal som den främsta orsaken till att uppklarningen av brott inte är högre, följt av organisationsförändringar och brist på personalresurser. Samtidigt är det allt fler poliser som slutar i förtid för att arbeta inom branscher där villkoren är bättre. Polisernas löner har släpat efter andra offentlighetsanställdas och detta är oundvikligen en av orsakerna till att många slutar parallellt med att yrkets status urholkas.

 

I ett första led föreslår vi att Polismyndigheten tillförs 1 475 miljoner kronor år 2019 för en riktad lönesatsning. Medan det är upp till arbetsmarknadens parter att exakt avgöra hur resurserna ska fördelas är syftet att denna satsning primärt ska gynna poliser i yttre tjänst, där lönerna är som lägst, samt för de som arbetar under obekväma arbetstider.

 

En förstärkning av arbetsvillkoren och arbetsmiljön ökar inte bara incitamenten för fler kompetenta människor att söka till polisutbildningen, det medför även ett incitament för erfarna poliser som tidigare sagt upp sig att återvända till yrket. Återanställning av poliser utgör en viktig del i vår ambition att utöka antalet poliser, då nyanställda poliser är i behov av kollegor med erfarenhet från den dagliga polisverksamheten.

 

Partiet vill även förstärka polisens utrustning och ge polisen lagstöd för andra åtgärder än idag, som undantagstillstånd och utegångsförbud. Dessutom vill partiet återinföra beredskapspolisen som enligt dem skulle kunna användas i samband med upplopp och terrorhändelser.

 

Blåljus menar att även om problemen i vårt samhälle är stora och riskerar att växa, finns det inslag i SDs motion som skulle riskera att öka motsättningarna mellan de laglydiga människor som är i majoritet och polisen. Snarare än kravallpoliser, beredskapspoliser med automatvapen eller utegångsförbud, behövs en närvarande polis i våra utanförskapsområden som får möjighet att arbeta långsiktigt, repressivt och förebyggande. Då vinner polisen i förtroende och våldsnivån kan dämpas i stället för att eskaleras. Men då behövs fler poliser.


Vi har tidigare skrivit om övergångsbudgeten, Moderaternas budget och ser fram mot Socialdemokraternas eget budgetförslag som lär komma inom kort.


 Tommy Hansson

Gilla sidan:
Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994