OSUND KÅRANDA BLAND ÅKLAGARE?

BLÅLJUS 060115. Finns det rättssäkerhet för poliser i Stockholms län som blir anmälda?

Finns det en osund kåranda inom åklagarväsendet där felande åklagare hålls om ryggen av kolleger?

Finns det en samsyn mellan åklagarna som arbetar med polismål om när förundersökning ska inledas?

Det är några av många frågor som tränger sig på när man läser  ”Polisens våldsanvändning, en studie av åklagarbedömningar och domstolsavgöranden i Stockholms län under åren 2002-2004” av Åsa Besserdich och Gela Öhman, Juridiska institutionen, Stockholms universitet. Handledare har varit professor Madeleine Leijonhufvud.

- Vi blev lite skakis när vi fick henne. Hon är väldigt skarp och kritisk. Men hon blev nöjd med oss. Det här är ju inte en doktorsavhandling, det är en liten undersökning så man får vara försiktig när man ser på resultatet. Men visst märker man en tendens, påpekar Gela för Blåljus. Vi talar med henne en lördagsmorgon när hon har fikapaus efter en blåskontroll med utryckningskollegerna i Västerort.

- En knapp timme stod vi och det blev fyra misstänkta rattfyllerister varav en taxichaufför, förklarar Gela. Hon berättar att kamraten i examensarbetet, Åsa, också var på utryckningen i Västerort tidigare men nu har flyttat till ”rave” på Länskrim.

TOLV AV NITTON ÅTALADE FRIADES

Gela är nu färdig jur kand. Åsa har en tids studier kvar. De har redan fått massor av uppmärksamhet för sitt examensarbete. Många kolleger har hört av sig, liksom även Polishögskolan där man är intresserad av att kunna använda de fakta som Gela och Åsa arbetat fram.

De har tittat på polisfall som gått till åtal och plockat ut de 19 stämningsansökningar som rört våldsanvändning. Förstahandsyrkandet från åklagaren har i flertalet fall varit misshandel. Det rör sig bara om manliga poliser och de har oftast längre erfarenhet av yrket.

I ett fall blev det fällande dom där rätten gick på förstahandsyrket.

I fem fall dömde rätten på ett lindrigare brott än förstahandsyrkandet (t ex tjänstefel).

I tolv fall ogillades åtalet helt.

OSUND KÅRANDA INOM ÅKLAGARVÄSENDET?

Man hör genast röster som hävdar att det var så många som friades därför att andra poliser skyddade de åtalade eller därför att rätten helt enkelt drar sig för att fälla poliser. Det visar sig finnas helt andra förklaringar – i flera fall handlar det om att underlaget för åtalet varit så bristfälligt att tingsrätten reagerat i den friande domen. Ett flagrant exempel:

”I en tingsrättsdom från november 2002  friades en polisman som stått åtalad för att ha misshandlat en person genom att ha sparkat denne i ansiktet. Rätten konstaterade att en av åklagaren förd hypotes angående motivet för misshandeln var uppenbart gripen i luften. Vidare konstaterade rätten att rättsintyget inte gav stöd för några av målsägandens skador och att sammantaget ”inte ens de objektiva rekvisiten för misshandel” var styrkta. Den ogillade åtalet bland annat på denna grund.”

När en domstol skriver så menar den faktiskt att åtalet var obefogat. Och obefogat åtal är ett brott. Men det föranledde ingen åtgärd.

Tre poliser har anmält en och samme åklagare för obefogat åtal. Överåklagaren i Umeå som behandlade anmälningarna fann att det fanns anledning att anta att åklagaren begått brott och skickade ärendena till RÅ som fattar beslut i sådana ärenden. Där fanns man inte skäl ens för förundersökning utan avskrev. Osund kåranda? Rädsla för att vara politiskt obekväm? Rädsla för medierna?

Sagda medier borde ta del av det här. Diarienummer och allt finns i examensarbetet. Här ligger en ordentlig hund begraven.

POLIS FICK SJÄLV LETA FRAM

FRIANDE VIDEOFILM UR ARKIV

Åsa och Gela skriver:

”Med tanke på den höga andelen friande domar bygger våra slutsatser ändå på att åklagarnas handläggning av ärendena i viss mån inte skötts på ett helt rättssäkert sätt.  Främst verkar det som om objektiviteten i vissa av ärendena har åsidosatts, både under förundersökningen och huvudförhandlingen.  Det förefaller även som om bedömningen av tillräckliga skäl för åtal varit väl klen i flera fall.  Det är som ovan nämnts i många hänseenden upp till åklagaren att en hög nivå av rättssäkerhet iakttas då åklagaren med sin beslutande funktion som förundersökningsledare har en mycket ansvarsfull position under förundersökningen men också under huvudförhandlingen.”

Vad sägs om fallet nedan? Det går inte att skaka sig fri från en väldigt obehaglig känsla här! Har denne åklagare varit objektiv under förundersökningen?

VEM KAN UNDRA ÖVER

ATT POLISER BLIR FRIADE

NÄR DET GÅR TILL SÅ HÄR:

”I en tingsrättsdom från maj 2004  friades en polisman som stått åtalad för misshandel. Enligt en åtalspunkt i stämningsansökan hade han tilldelat en man ett batongslag på armen, två batongslag på benet samt, när denne låg ned, ytterligare ett batongslag på kroppen. Polismannen bestred ansvar för brott och menade att han med laga befogenhet utdelat endast ett batongslag, vilket träffat benet på målsäganden när denne angrep andra poliser under ett våldsamt upplopp. Det åtalade händelseförloppet fanns dokumenterat på en av de videofilmer som spelats in under ifrågavarande upplopp. Denna film bedömdes vara utan betydelse för utredningen. Istället för att ingå i förundersökningen kom filmen därför att arkiveras vid polisens godsrotel. När den åtalade polismannen fick reda på att videofilmer hade spelats in under upploppet, utverkade han tillstånd att få titta på dessa. Efter att på så vis ha hittat den relevanta filmsekvensen åberopade han denna till styrkande av sin version av det åtalade skeendet. Tingsrätten konstaterade att videoupptagningen stöder polismannens uppgifter och motsäger målsägandens påståenden om vad som förevarit vid det åtalade tillfället. Åtalet ogillades på denna grund.”

Gela och Åsa citerar Niccolo Machiavelli (1469-1527) : ”Liksom det finns lagar för att upprätthålla en hög moral, behövs det en hög moral för att upprätthålla lagarna”.

Det gäller för poliser. Ska det inte gälla även åklagare?

POLISER PÅ FÄLTET FÅR SÄLLAN

VARA MED I ETIKGRUPPER

I examensarbetet kritiseras också svårigheten för poliser att få svar på den viktiga frågan om vilken våldsanvändning som egentligen är befogad. Gela och Åsa skriver:

”Något annat vi diskuterat i detta arbete inom ramen för polisens våldsanvändning är etiska riktlinjer för polisarbetet och polisingripanden.  I dag finns det som ovan nämnts arbetsgrupper inom polismyndigheten som arbetar med etiska förhållningssätt och etiska riktlinjer för polisarbetet.  Något mindre bra är att dessa arbetsgrupper ofta tillsätts på högre chefsnivå, utan möjlighet till insyn eller inflytande för personal på lägre nivå.  Det kan vara olyckligt då de riktlinjer som utarbetas riskerar att bli pappersprodukter från ovan som inte tas på allvar.  Det finns också en risk att det blir svårt att motivera och engagera personalen i dessa frågeställningar, om besluten endast fattas på chefsnivå utan möjlighet för personalen att medverka.  Vi tror att en förutsättning för att nå goda resultat och få personalen att reflektera över etik i det egna förhållningssättet är att delegera uppdraget om etiska riktlinjer till personalen själva.  Delaktighet och närvaro i en process av förändring skapar goda förutsättningar till förankring.  Beslut som fått mogna under inflytande av den egna arbetsgruppen blir sannolikt lättare att efterleva.  Ett annat sätt att öka det etiska förhållningssättet förutom delaktighet är regelbunden handledning samt utbildning i kommunikation och feedback, något vi tror skulle bidra till en ökad etisk och moralisk medvetenhet bland personalen.”

Examensarbetet rekommenderas som läsning – förutom för poliser – för journalister som får en utmärkt saklig genomgång av allt som styr polisens våldsanvändning, hantering av anmälningar mot poliser och mycket annat matnyttigt. Dessutom finns en del uppslag till intressanta artiklar om rättsosäkerhet.

Tyvärr har tekniska problem omöjliggjort publicering av hela examensarbetet på söndagskvällen. Vi hoppas ha löst dem till måndag morgon och lägger då in hela texten under ”Notiser” här till vänster.

Måndag morgon: Nej, bäste läsare, det där gick inget vidare. Blåljusred har inte tekniken att, som det heter, html-koda hela examensarbetet. Så här gör vi: Du som vill läsa examensarbetet i sin helhet e-postar till redaktion@blaljus.nu så skickar jag ett word-dokument.

----------------------------------------------------------------------

Blåljus uppdateras normalt var tredje dag. Särskilda händelser eller viktiga nyheter kan bryta den periodiciteten.

HEMSIDAN UPPDATERAD DEN 16 januari 2006 kl 0715. Den uppdateras igen den 19 januari.

----------------------------------------------------------------------

Av tekniska skäl uteblir tyvärr ”MINNS DU” en kort tid.