Nättidningen som belyser polisernas vardag.
Blåljus - Logotype
Publicerat 2017-12-14 09:40

Pensionen desarmerad eller dynamit inför valet 2018?

Idag har pensionsgruppen lagt sitt förslag på höjda pensionsåldrar. Vi kan få se poliser i 69-årsåldern inom några år. Däremot kommer möjligheten att gå i pension vid 61 att försvinna, och lägsta möjliga pensionsålder blir 64 år. (så småningom) Om man får leva så länge som en och annan luttrad konstapel kan tänka.

 

Sex politiska partier har idag presenterat en ny pensionsuppgörelse, som ska ersätta den överenskommelse som ledde till dagens 20 år gamla pensionssystem. Föregångaren till dagens system var som bekant ATP, som efter en rejäl politisk debatt, folkomröstning och strid under 1950-talet kom på plats politiskt 1960 med första utbetalning 1963. Fram till nutid har pensionärer kunnat gå med delar av ATP-systemet som grund, men nu har det fasats ut fullkomligt. Anledningen till att ATP avskaffades var helt enkelt att det ansågs vara för generöst. Det byggde på att pensionen var en viss procent på de bäst betalda yrkesåren, med ganska få intjänandeår och ganska hög procent. Så det blev helt enkelt för dyrt för staten.

 

Under de 20 år som det nuvarande systemet har gällt, har medellivslängden ökat med flera år, men pensionsavsättningarna har inte hängt med. Det innebär att pensionsnivåerna i den allmänna pensionen i förhållande till slutlönerna har minskat rejält. Pensionsgruppen beskriver det med orden att medellivslängden ökar med 3,5 timmar varje dygn. För att få pengarna att räcka till allt längre liv som pensionärer, på samma relativa nivåer som tidigare behöver därför pensioneringsåldern öka.

 

Det finns en problematik med synsättet, medellivslängd ger ingen garanti för att just Du ska leva längre. Det beror på ojämlika faktorer som dina gener, dina arbetsuppgifter, ditt levnadssätt och mycket annat. Bland annat har ju årets Nobelpris givits åt forskning som behandlar negativa faktorer kring skiftesarbete, som högt blodtryck, diabetes, cancer, psykisk utsatthet och medicinering eller droganvändning. Något som exempelvis drabbar poliser. Däremot drabbar pensionsgruppens förslag alla ungefär lika.

  • Lägsta åldern för uttag av allmän pension höjs år 2020 från 61 till 62 och därefter till 63 år 2023 och till 64 år 2026.
  • Samtidigt höjs rätten att stanna kvar på arbetsmarknaden för den som vill, den så kallade LAS-åldern, år 2020 från 67 till 68 och till 69 år 2023
  • Åldern för när det går att ta ut garantipension höjs från 65 till 66 år 2023 och 2026 knyts den till den fortsatta medellivslängdsökningen. Ett undantag görs för de med ett långt arbetsliv, 44 år.

Så förändringarna innebär både försämrad möjlighet att gå i pension vid tidig ålder, med allmän pension och större möjlighet att jobba längre för den som orkar och önskar det.

 

Dessutom tas en viss höjd för den som inte orkar men ändå behöver försörja sig: Detta genom att trygghetssystemen som sjukförsäkring och a-kassa följer med upp i åren. Något som inte nämns i uppgörelsen är det faktum att många som inte orkar längre hellre säger upp sig än att bli långtidssjuka. Den kategorin riskerar att hamna helt utanför och dessutom få en rejält usel pension om de lever så länge ens.

 

Det framgår inte av debattartikeln om höjningen av åldern för möjligheten att ta ut pension även ska påverka avtalspensionerna, där ju Polisförbundet har en av de bästa lösningarna på marknaden. Dock finns en uppenbar risk att Staten genom lagstiftning höjer åldersgränserna  för att ta ut även avtalspensionen från 61, vilket är dagens tidigaste möjlighet. Polisförbundet arbetade för den pensionslösningen just mot bakgrund av att många poliser efter ett liv av skiftesarbete, press och stress, dog tidigt. Även de poliserna borde hinna och ha råd att gå i pension innan det var försent, menade Polisförbundet.

 

Pensionsgruppen hoppas på att arbetsmiljön ska underlätta ett längre arbetsliv och att arbetsmarknadens parter skall verka i samma anda. TCO är kritiska till uppgörelsen i vissa delar, och skriver i ett pressmeddelande att övergångsreglerna som föreslagits är alldeles för snäva. Det är inte rimligt att den som planerat att gå i pension om drygt två år över en natt får veta att målsnöret flyttats fram ett år. Här måste politikerna ta ansvar och tänka om. Det handlar trots allt om livsplanerna för människor som arbetat ett helt liv, säger Eva Nordmark, TCOs ordförande.

 

TCO har undersökt vad deras medlemmar, som ofta jobbar i vården, näringslivet, staten eller kommuner, tänker om sin pension. Det visar sig att:

 

85 procent tror att de skulle ha möjlighet att jobba längre än planerat - men bara fyra av tio är beredda att göra det.

 

Nästan varannan kvinna och var tredje man tycker att jobbet är så psykiskt påfrestande och stressigt att de inte är beredda att förlänga arbetslivet mer än planerat.

35 procent av både kvinnorna och männen kan tänka sig att komplettera sin utbildning för att jobba några år längre än planerat.

 

Sex av tio kvinnor och sju av tio män ser fram emot att gå i pension.

 

Enligt politiska analytiker är bakgrunden till att pensionsgruppen lägger sitt förslag just nu att det inte ska hamna högt på den politiska agendan inför valet 2018. Måhända är det även därför förslaget kommer tio dagar före julafton, när julmys är mer viktigt än tankar på hälsa och ålderdom. Om den taktiken kommer att hålla, eller om väljare kommer att låta pensionsfrågan styra deras röster, återstår att se. Det finns ju inte så många partier att väljautanför pensionsgruppen. Men en omröstning i Expressen om pensionsuppgörelsen kan antyda en oroande signal: 66% tycker att uppgörelsen inte är bra, 25% tycker att den är bra, och 9% är tveksamma till uppgörelsens innehåll. När detta skrivs, har 17.000 röstat på Expressen.se.

 

Pensionsgruppen skriver allmänt om att arbetslivet behöver bli mer hållbart, samtidigt som många verksamheter i verkligheten blir alltmer slimmade och ställer allt högre krav på den anställde.

 

”Åtgärder för ett hållbart arbetsliv. Långsiktigt hållbara och trygga pensioner förutsätter ett hållbart arbetsliv. Det krävs därför fler förändringar än justeringar i pensionssystemet. Arbetslivet måste bli mer jämställt, hållbart, flexibelt och modernt. Det är nödvändigt att människor inte slits ut utan orkar hela vägen. Möjligheten att ställa om under arbetslivet är central och även tidpunkten för inträdet på arbetsmarknaden är viktig.

 

Dessa områden ligger utanför Pensionsgruppens mandat, men partierna bakom pensionsöverenskommelsen är överens om att intensifiera arbetet med ytterligare arbetsmiljö- och utbildningsrelaterade åtgärder för ett hållbart arbetsliv.”

 

DVS, pensionsgruppen överlåter till fackföreningar och arbetsgivare att vända utvecklingen. Hittills har det gått sådär, kraven på arbetsplatserna är sällan anpassade för äldre om den äldre inte är väldigt högpresterande, frisk och förändringsbenägen. En annan möjlighet som inte nämns i uppgörelsen är den möjlighet till omställning som redan finns i avtal i både stat och kommun, nämligen delpension. I kommunerna är det en dröm som knappt någon tröttkörd lärare eller socionom någonsin kommer i åtnjutande av. I Staten är det också en liten minoritet som får den möjligheten att förlänga sitt arbetsliv genom att trappa ned en aning inför pensionen. Runt var femte som sökt delpension hos polisen i höst, har fått sin ansökan beviljad. En del poliser som fått avslag har hängt in uniformen för gott av just den anledningen.

 

Se där en möjlighet som staten som arbetsgivare att kunna gå före och visa på sin goda vilja i enlighet med politikernas intentioner. För det kan väl inte bara vara ord utan värde?

 

Tommy Hansson


PS. Jag vill framhålla att dessa förändringar inte berör mig. Just idag har jag två år kvar till den nominella pensionsåldern, 65 år. Tack vare Polisförbundets avtalspension, kommer jag om jag har förmånen att ha kvar medlemmarnas förtroende och hälsan så länge, att få en rimlig pension. Men det finns poliser som valt att gå i pension redan vid 61 års ålder och som är nöjda med det valet. (Blåljus framhåller att varje år tidigare som man går i pension å andra sidan innebär runt 1500:-/ månad lägre pensionsnivå livet ut - och vice versa)


DS

Gilla sidan:
Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994

Nu räcker det