PHS: Kritiskt stormöte blev genombrott

BLÅLJUS 051228. För ett år sedan jäste det bland eleverna på Polishögskolan, PHS, i Solna. Klagomålen och de kritiska frågorna var många och studerandeföreningen ordnade ett öppet möte för elever, lärare och skolledning där kritiken togs upp. Mötet refererades utförligt i Blåljus. Ett år senare ställde Blåljus frågan till studerandeföreningen och rektor: Hur gick det? Har något ändrats till det bättre på den tid som gått?

”Vi är med överallt

där vi vill och hinner vara med”

- Det var meningen att vi skulle ha ett nytt möte nu i december 2005 men vi har kommit fram till att det behövs faktiskt inte. Vi har inga klagomål från våra kamrater längre, konstaterar Emelie Lagervall, ordförande i studerandeföreningen vid PHS i Solna, i samtal med Blåljus.

Emelie tecknar bilden av mötet i december 2004 som ett genombrott för poliselevernas delaktighet i skolans verksamhet.

- Vi är med överallt där vi vill och hinner vara med, förklarar Emelie. Vi har till och med erbjudits delta i intervjuer med personer som söker anställning som medarbetare på skolan. Vi har betydligt bättre kontakt över hela linjen. Vi har utökat styrelsen i studerandeföreningen för att klara av det större engagemang vi har nu.

Möttes på halva vägen

om avslutning i Blå Hallen

Emelie pekar särskilt på regelbundna möten som elevrepresentanterna har med studieledningen. Hon beskriver också överenskommelsen om elevernas högtidliga avslutning med anhöriga i Blå hallen i Stockholms stadshus som en islossning i relationerna mellan skolledningen och eleverna.

- Vi möttes helt enkelt på halva vägen och det kändes mycket bra. Man kan väl grovt räknat säja att vi delade på kostnaderna sedan vi skalat bort en del utgifter som inte kändes nödvändiga för att nå målet med en värdig och stilfull avslutning på åren här på skolan.

   - I nuläget tycker vi att vi nått så pass långt att vi kan ändra vårt fokus mot framtida frågor. Det är ju en hel del stora saker som väntar. Och det kanske viktigaste är förstås att se till att vi når fram till en verklig högskolestatus med allt vad det för med sig, slutar Emelie.

”Jag upplever att det blivit väldigt tydligt

att vi bryr oss om vad dom tycker”

- Jag tycker att studerandeföreningen på Polishögskolan arbetar väldigt moget, säger skolans rektor Birgit Hansson till Blåljus. Dom inte bara säjer att dom vill vara delaktiga utan dom visar det tydligt också.

Ett år efter det ganska dramatiska mötet på skolan summerar rektorn vad som hänt:

- Eleverna är representerade överallt där dom vill vara med – den utvidgade ledningsgruppen, klassråd, terminsråd, programråd. Dom har regelbundna kontakter med studieledningen och med mej. Jag upplever att det blivit väldigt tydligt att vi bryr oss om vad dom tycker. Dom får inte alltid som dom vill men dom blir avgjort hörda.

- Dom bidrar också i arbetet på PHS bland annat när vi har studiebesök och konferenser –  inte minst internationella.

- Det hade nog en avgörande betydelse att vi tillsammans lyckades knäcka den viktiga symbolfrågan Blå Hallen, fortsätter Birgit Hansson. Vi nådde en kompromiss och jag tror den känns bra för båda parter.

Är läraren lärare

eller äldre kollega?

Birgit Hansson berättar också att studieledningen har arbetat aktivt med de lärarfrågor som togs upp på mötet i december 2004.

- Dessutom fanns flera lärare med på mötet och den sakliga diskussion som började där har fortsatt. Men vi går vidare med dom frågorna. Rollen behöver klargöras – är våra pedagoger lärare eller är dom äldre kolleger? Det måste bli väldigt tydligt att dom är lärare.

Oklarheten kring lärarrollen har också inverkat på debatten om tentorna. Birgit Hansson tror att det lever kvar en tradition från den tid eleverna var anställda. Då var nog idén att eleverna skulle hjälpas att klara tentorna så att säga kolleger emellan. De förväntningar eleverna idag har rätt att ha på lärarna är – förutom undervisningen – att de tydligt formulerar vilka krav som ställs för att klara en tenta. Jobbet måste sedan göras av eleven, menar Birgit Hansson.  Hon anser att eleverna idag har en klarare bild av hur de måste jobba inför tentorna.

- Men vi har mycket kvar och nya frågor tränger sig på, förklarar Birgit Hansson. Till sånt som vi måste fortsätta att diskutera är kårandan och frågor som rör diskriminering på olika grunder. Sedan kommer närmandet till universitetsvärlden att bli något vi får jobba mycket med.

Polishögskolan redan medi valrörelsen 2006

Blåljus har inte mycket att tillägga till de här två intervjuerna. Eleverna har tagits på allvar och blivit delaktiga. Möjligen skulle man förnumstigt kunna nämna att den fackliga historien visar att sådana segrar måste vinnas om och om igen – annars är man snart tillbaka på ruta ett.

Polishögskolan och polisutbildningen blir alldeles tydligt ett inslag i valrörelsen. Den borgerliga alliansen slog an tonen redan före jul då de presenterade ett förslag till polispolitik på söndagen. Programmet, som bl a tar upp ledarskapet, polisutbildningen och närpolisen, får både ris och ros av Polisförbundets ordförande Jan Karlsen.

Ett ”förödande” förslag

om polisutbildningen

- Alliansen verkar inse vikten av ett modernt ledarskap om resten av polisverksamheten ska fungera, säger Karlsen som också värdesätter förslagen om aktiva åtgärder för ökad hälsa, bättre verktyg och förslag för att förbättra närpolisen.

Av polisprogrammet framkommer också att alliansen vill se över polisutbildningen; från rekrytering till vidareutbildning. Bland annat överväger man att korta ned dagens två och ett halvt år långa polisutbildning till förmån för vidareutbildning längre fram.

- Det vore förödande. Poliser arbetar med människor. Det är ett komplicerat yrke som kräver en gedigen kunskap, säger Karlsen som poängterar att yrkesgrupper som sjuksköterskor, förskollärare och socionomer också har praktiska yrken samtidigt som deras utbildningar motsvarar minst tre år på högskolenivå.

----------------------------------------------------------------------

NYTT NUMMER

AV TIDNINGEN ”POLISEN”

Ett nytt nummer av tidningen ”Polisen”, utgiven av polisfacket i Stockholms län, har kommit i medlemmarnas brevlådor. Spännande innehåll och mycket användbar information. Vila ut med den efter mellandags- och nyårsfester!

----------------------------------------------------------------------

”Längs E4:an har trafikövervakningskameror

från vägverket övertagit trafikkontrollerna totalt”

”Är hemma igen efter en ljuvligt vit jul i de norrländska lapptrakterna där jag kommer ifrån. Har två gånger per år bilat med familjen dit i alla år. Satt och reflekterade över två saker i bilen på vägarna. Längs E4:an har trafikövervakningskameror från vägverket övertagit trafikkontrollerna totalt. Åtminstone om jag jämför med att jag tidigare år under de 194 milen tur och retur bevittnat och ibland åkt in minst en poliskontroll. I år, i julresedagarna, såg jag inte en enda polis.

Däremot såg jag flera tillfällen som kunnat rendera i stora trafikolyckor med flera svåra personskador till följd. Människor i bilkö som tröttnar, kör om i snömodd och med många mötande fordon räddas av andra förare som väjer eller bromsar. Förare som slänger sig ut utan att bry sig om stop tecken när de kör ut på e4:an utan en tanke på att det är halt och att andra får problem. Drar mig till minnes att man i dagarna diskuterat att en sänkt hastighetsbegränsning på vägarna skulle rädda ca 100 liv under ett år.

Då undrar jag, och jag vill poängtera att jag inte vill ha högre hastigheter på vägarna, är det hastigheterna de stora olyckorna beror på? De jag noterade idag under tolv timmar körde inte om i någon högre hastighet. Kommer övervakningskamerorna åt felbeteenden som renderar i trafikolyckor? Nej, men de som kör för fort på sommarsträckor utan bilköer får böter.Då undrar jag vidare...om vi lägger ut ordningshållningen på andra intressenter, vad händer med beivrandet av felbeteenden i största allmänhet då? Ska vi ha kulisser som går runt och syns men inte kan verka för att det ser bra ut?

När jag började i det här yrket fick jag lära mig fotpatrullering, och för en kunnig representant från regeringen må det se ut som slöhet när poliser sakta rör sig på gator och torg, men för en "riktig" polis är den hastigheten en framräckt hand till allmänheten som säger;" vill ni ha hjälp, finns vi här vad än det gäller".

I övrigt önskar jag hela forumet ett riktigt gott nytt 2006!!!

”Anneli”

Tack, ”Anneli”, för dina intressanta synpunkter i ett högaktuellt ämne. Red hoppas att även ditt 2006 för en hel del gott med sig!

Nästa Blåljus tar vi upp individuella löner igen. Vi har en del intressanta insändare på lut! Håll kontakt med oss!

----------------------------------------------------------------------

NY ANSVARIG UTGIVARE

TILLTRÄDER FÖR BLÅLJUS

Hemsidan Blåljus går in i det nya året som en fullvärdig publikation med en registrerad ansvarig utgivare. Samtidigt lämnar Lars Ericson, ordförande i polisfacket i Stockholms län, över uppdraget som ansvarig utgivare för Blåljus till mig, Claes Cassel.

Det känns som att det är läge för en varudeklaration.

Först och främst lyder Blåljus numera under tryckfrihetslagstiftningen med alla skyldigheter och rättigheter som det för med sig. För dig som läsare har det en rent praktisk konsekvens:

Ansvarige utgivaren står ensam för det som publiceras. Om du skriver insändare eller artiklar (under eget namn eller signatur) eller om du kontaktar Blåljus och lämnar upplysningar för publicering till redaktionen kan inget juridiskt ansvar för publiceringen utkrävas av dig. Tänkbara påföljder för denna drabbar bara ansvarige utgivaren. Vill du vara anonym råder efterforskandeförbud för offentliga organ.

Ingenting ändras i fråga om Blåljus inriktning. Hemsidan är och förblir ett organ för polisfacket i Stockholms län och dess beslutande organ. Personskiftet på jobbet som ansvarig utgivare är en rent praktisk åtgärd.

För att vara helt tydlig: Det finns exempel i den polisfackliga tidningshistorien på konflikter mellan ansvarig utgivare och styrelse. Utgivaren har hävdat en självständig ställning och hänvisat till sitt samvete och sina principer. Eftersom ansvarige utgivaren har sista ordet angående vad som ska publiceras har en sådan uppfattning kunnat hävdas – i teorin.

Här i Blåljus kommer det aldrig att hända. Skulle det ytterst osannolika inträffa att det uppstod en konflikt mellan styrelsen och mig i publiceringsfrågor i Blåljus vore mitt enda alternativ att avgå. Att stanna och obstruera mot fackliga demokratiska beslut finns inte i min värld.

Claes Cassel

----------------------------------------------------------------------

Blåljus uppdateras normalt var tredje dag. Särskilda händelser eller viktiga nyheter kan bryta den periodiciteten. Jul och nyår är särskilda händelser och därför dämpas utgivningstakten lite.

HEMSIDAN UPPDATERAD DEN 28 december 2005 kl 2355. Den uppdateras igen den 4 januari 2006.

----------------------------------------------------------------------

MINNS DU?

Pär Lagerkvists pjäs "Bödeln", med Gösta Ekman i huvudrollen, fick sin svenska premiär på Vasateatern i Stockholm den 29 december 1934.

Den 30 december år 533 trädde en lagsamling -  Corpus juris civilis - omfattande 50 böcker i kraft. Vad pysslade vi här på vår horisont med år 533?

Den 31 december 1978 las radioprogrammet ”Frukostklubben” med Sigge Fürst som programledare ner efter ha sänts 680 gånger sedan 1946.

Den 1 januari 1957 drabbades Stockholm för fjärde året i rad av ungdomskravaller. Flera tusen ungdomar mellan 12 och 20 år samlades i stadens centrala delar med omfattande skadegörelse som följd.

Den 2 januari 1942 föll Manila för japanerna. Filippinerna försvarades av amerikanarna under general Douglas McArthur och hans sista ord innan han evakuerade från öarna var ”I will be back”. Japanerna skulle ha lyssnat.

Den 3 jan 1947 anlände de första nylonstrumporna till Sverige från New York. Red kan minnas en populär skröna (?) att de nya plaggen frös fast i huden på benen vid många minusgrader varvid det endast återstod för läkarna att amputera benen.

Den 4 januari 1974 dömdes avslöjarna av IB-affären, Peter Bratt, Jan Guillou och Håkan Isacsson, till ett års fängelse för spioneri.