Publicerat 2002-07-03 16:49Inför höstens val diskuteras mest vård, skola och omsorg men undersökningar visar att allmänheten också är oroad av brottsligheten. Frågan är vilken som är den rätta bilden av den svenska brottsligheten och hur vår polis lyckas bekämpa den.

Svenska folket uppskattar sin polis och har stort förtroende för den men tror att den inte alltid kommer när man kallar på den. Det finns också en ganska allmän uppfattning att brottsligheten i Sverige hela tiden ökar.

Det totala antalet anmälda brott har ökat från omkring 200 000 år 1950 (då vi började föra nationell rättsstatistik i Sverige) till 1,2 miljoner i dag. Brottsförebyggande rådet anser att den huvudsakliga förklaringen är våra förbättrade levnadsvillkor som inneburit ökad tillgång till stöldbegärliga varor kombinerat med minskad social kontroll människor emellan. Normsystemen har förändrats liksom familjens och kyrkans roll. Stöldobjekten är mer oskyddade än förr samt möjligheterna att vandalisera och bedra är mångdubbelt större än tidigare. 1970 polisanmäldes drygt 656 000 brott och 1980 var siffran 928 000 anmälda brott . Den högsta brottsnivån uppnåddes 1990 då polisanmäldes 1 220 000 brott.

  Under 1990-talet har antalet polisanmälda brott legat relativt konstant med svaga upp- och nedgångar under vissa år. En ökning med 21 000 (2%) anmälda brott mellan åren 1999 och 2000 förklaras av Brottsförebyggande rådet nästan helt med förändrade statistikrutiner. Under första halvåret 2001 hade antalet anmälda brott minskat med 4 %. Statistiken är ofta svårtolkad eftersom det enbart rör de brott som anmälts. Mörkertalet är stort. För några år sedan ökade de anmälda våldtäkterna kraftigt och det visade sig bero på att en kvinna anmält sin sambo för 100 våldtäkter - 100 brott. Avgörande är ofta allmänhetens anmälningsbenägenhet.

  Viktigt är också uppklaringsprocenten. Brottsförebyggande rådet kom i februari 2002 med en rapport som visade att uppklaringsprocenten var störst med 41 % år 1982. Därefter minskade den successivt till som lägst 23 % är 1996. År 2000 var den 26 %. Enligt BRÅ är det en rimlig hypotes att nedgången beror på de stora omorganisationer som ägt rum inom polisväsendet i kombination med besparingskraven. Särskilt nämns de personalminskningar som skett genom uppsägning av civil personal, tidigarelagda pensionsavgångar, ombildningen från mindre polismyndigheter till länsmyndigheter samt genomförandet av närpolisreformen.

  I polisens budgetunderlag för de tre kommande åren uppger man att "förmögenhetsbrott utan interaktion mellan gärningsmän och offer minskar medan våldsbrott och andra interaktionsbrott ökar samtidigt som det totala antalet anmälda brott minskar".

  I Budgetpropositionen för i år slås fast att "antalet våldsbrott har ökat. Däremot har andelen till åklagare redovisade våldsbrottsärenden minskat från 34% till 28 % sedan 1998. Samtidigt har polisens utredningskostnad för våldsbrottsligheten stigit med 227 miljoner kronor eller 23 %".     Polisen noterar också en minskning av antalet anmälda brott mellan åren 2000 och 2001 med 1,8 %. Men antalet anmälda våldsbrott ökade med 5,7 procent. Frågan är sedan om vi kan tolka statistiken. Nya bestämmelse för cykelförsäkring hos försäkringsbolagen kan göra det olönsamt att anmäla en cykelstöld. Eller vad ska man tro när det enligt statistiken polisanmäldes 122 341 cyklar stulna år 1995 medan bara 76 714 år 2001.

Det står helt klart att man får vara mycket försiktig när man ska dra slutsatser av polisens statistik men det är ändå intressant att de anmälda brotten ökade så kraftigt fram till 1990 men sedan dess legat relativt konstant. Regeringen vill att Sverige ska vara ett land med låg brottslighet; att polisen ska föryngras; att närpolisreformen ska säkras; att det kunskapsbaserade polisarbetet ska utvecklas; att handläggningstiderna för bottsutredningar ska kortas; fler poliser ska utbildas. För detta får polisen under 2002 drygt 13,1 miljarder kronor vilket är en höjning med 605 miljoner kronor från 2001. De borgerliga partierna ville ge mer. Moderaterna vill öka med 802 miljoner kr, kristdemokraterna med 380 milj. Centern med 219,5 milj och folkpartier ville öka med 300 miljoner.

Rikspolischefen Sten Heckscher kunde glädjas åt ett förhållandevis gott bokslut 2001 men menade att det var en tillfällig ljuspunkt. "Statsmakten säger till oss dels att vi ska bli fler, dels att vi inte får full kompensation för kostnadsutvecklingen av priser och löner. Den ekvationen går inte ihop med ekonomin i balans", skriver Sten Heckscher. För kommande år begär också polisen mer pengar. För år 2005 totalt 15, 2 miljarder. Det ser också ut att bli ordentliga överdrag i årets budget. Problemet för polisen är att när andra rationaliserar genom att bli färre ska polisen bli fler.  -Vi är ensamma om det dubbla kravet att öka antalet anställda och inte få full kompensation för löneökningarna, säger Staffan Kellerborg, informationsdirektör vid rikspolisstyrelsen. Han tycker också att antalet poliser blivit en symbolfråga. Det viktiga är polisens effektivitet.

       Ingen poliskår i Västeuropa har så hög pensionsålder som den svenska polisen, 65 år. Medelåldern är 46 år. 39 % är över 50 år. Medelåldern stiger inte längre men problemen med äldre poliser som inte kan jobba natt kvarstår. Personalomsättningen inom polisen är bara 1,2%. Men polisen räknar men nya problem. Internationaliseringen leder till fler brott med internationella inslag. EU:s utvidgning placerar länder från Öst-och Centraleuropa i Schengensamarbetet. Inflyttningen till storstäder och högskoleorter ökar, färre vuxna lever i parrelationer vilket, enligt polisens anslagsframställning, påverkar de sociala nätverken. Segregationen ökar liksom alkoholkonsumtionen. En trend visar på mer liberal inställning till narkotika och polis och åklagare och polis upplever att brottsaktiva personers spärrar mot att använda våld har sänkts över tiden. Och kraven på polisen ökar genom att medierna koncentrerar sig på brott. Den IT-relaterade brottsligheten ökar.

           Samtidigt som brottsligheten blir alltmer komplicerad att utreda försöker polisen modernisera sin organisation. För omkring 10 år sedan fanns det 117 polismyndigheter i landet, nu finns det 21. Polisledningen undersöker nu om det går att slå samman den stödjande verksamheten, alltså administration och teknik, för hela landet. -Då skulle man vinna folk till kärnverksamheten, säger Staffan Kellerborg, informationsdirektör. Det gäller också att utveckla utredningsarbetet så allt färre anmälningar blir liggande. Det gäller också att få fram nästa generations polischefer.

Det står klart att polisen vill ha mer pengar för att bekämpa brottsligheten. Statsmakterna ger också lite mer, men kräver betydligt bättre insatser av polisen på många områden. Allmänheten vill ha trygghet men vet egentligen inte hur stor brottsligheten är. Men det känns som om brotten ökar. De äldre är mest oroliga men minst drabbade. För att få mer pengar måste polisen visa att den är effektiv. Få vill ge mer pengar till någon som misslyckas. Som alltid blir det fråga om avvägningar. Avgörande blir som vanligt hur regering och riksdag uppfattar behoven. Och hur behoven uppfattas beror på hur allmänheten reagerar, till exempel hur mycket brottsligheten diskuteras i valrörelsen. Försöker vi jämföra med andra länder fastnar vi i statstiken. I Sverige registrerar vi försök till brott tillsammans med fullbordade brott vilket andra länder inte gör. Många länder registrerar också bara det grövsta brottet även om flera brott begås vid samma tillfälle. I Sverige registrerar vi samtliga brott. I andra länder statistikförs inte brott där det inte finns tillräckliga bevis, vilket vi gör.

  Med tanke på svårigheterna med brottsstatistiken är det kanske inte så förvånande att antalet svenska poliser blivit så viktigt. Det går i alla fall att mäta.

Ovan artikel är författad av  Arvid Lagercrantz  och har varit införd i Riksdag&Departement nr 19.
Gilla sidan:
TIPSA FRAGA















wwwpolisforbundet.se



Länk till Polistidningen


Krimkassan


Polisveteran
Polisveteranerna i Stockholms län


Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994