Nättidningen som belyser polisernas vardag.
Blåljus - Logotype
Publicerat 2017-12-28 09:20

Polisdebatten i mellandagarna

Så här i mellandagarna är det dags för sammanfattningar av läget på olika områden. Media skriver om ny-ord, musiktrender och julvärdar som engagerar. När de inte grottar i kärleksresor till fattiga länder. I det läget kliver Rikspolischefen in på scenen i DN debatt och sammanfattar polisens kamp mot kriminaliteten.

Dan Eliasson och Mats Löfving har i sin DN-artikel spaltat upp en oroande utveckling. De beskriver vad polisen fått ta krafttag mot med exemplen terrordådet på Drottninggatan, NMR-demonstrationen och EU-toppmötet i Göteborg och den kraftiga ökningen av det dödliga skjutvapenvåldet. Men de konstaterar utöver detta att det finns tecken som oroar, som exempelvis att Nationella trygghetsundersökningen från Brå visar att sexualbrott, misshandel, bedrägerier och andra brott ökar i samhället. I flera fall syns redan ökningen i statistiken över polisanmälda brott. Allt kräver sammantaget ökade insatser från samhällets sida.

Ett särskilt allvarligt problem som beskrivs är attackerna mot rättsväsende och polis som exemplifieras med attacken mot Uppsalas polisstation den 27 november, beskjutningen av en polis bostad i Västerås den 28 oktober, sprängningen av Helsingborgs polishus den 18 oktober, knivskärningen av en polis i centrala Stockholm den 31 augusti och sprängningen av en polischefs bil i norra Stockholm den 6 februari. Då är ändå inte de närmast dagliga smärre attackerna mot poliser verbalt, med våld och stenkastning medräknade ens.

Polischeferna beskriver en kraftsamling som redan pågår mot utsatta områden med tekniska hjälpmedel, med fler poliser och mer samarbete. Ändå går utvecklingen åt fel håll. De listar ett antal önskvärda åtgärder, bland annat frihetsberövande åtgärder för unga som är grovt kriminella. De konstaterar att påföljden ska spegla det brott som är begånget. Rådande system möter inte dagens utmaningar. Dessutom förordar de bättre skydd för poliser, både att våld mot poliser måste straffas hårdare och att polisers personuppgifter måste kunna skyddas bättre. De sista orden i artikeln är symtomatiska: "Hot och våld mot de som är satta att hjälpa och skydda allmänheten får aldrig normaliseras.".

Frågan är om de ställs i rättan tid, eller om det redan skett.

I en uppföljande artikel av TT i Expressen, utvecklar Rikspolischefen sitt resonemang. Då handlar resonemanget delvis om att prioritera polisbristen. Han säger enligt TT, att han har ett förslag på att ge de poliser som arbetar i yttre verksamhet, och särskilt de som jobbar i de svåraste områdena, ett extra lönepåslag. Hur mycket vill han inte gå in på. – Men om vi säger så här: Det ska synas tydligt i portmonnän säger han...

Det senast debatterade frikännandet av misstänkta gruppvåldtäktsmän i Fittja kommenteras inte särskilt, däremot påståendet att våldtäktsärenden läggs på hög. Om det säger Rikspolischefen enligt TT:

"Våldtäkterna läggs inte på hög hur som helst, det jobbas väldigt aktivt med dem. Vi inleder förundersökning i 96 procent av alla ärenden som kommer in till oss. Vi gör förstahandsåtgärder i akuta situationer. Sen kan utredningarna ha tagit för lång tid, eftersom vi fått in fler våldtäktsärenden än vi betat av. Men vi har klarat upp tio procent fler våldtäkter än i fjol, säger han.

 

Han är samtidigt självkritisk och säger att polisen kunde ha balanserat mer resurser mot sexualbrotten tidigare.

 

– Då får man väl kanske ta lite folk från mängdbrottsgrupperna. Ett sexualbrott är betydligt allvarligare än en skadegörelse. Då får vi kanske missa några skadegörelser i så fall."


Blåljus håller faktiskt med om en hel del i vad Rikspolischefen skriver och säger.
Problemet med att unga kriminella kan avancera på brottstrappan utan effektiva motmedel är väl känt. Men upptäcktsrisken och möjligheten att utreda handlar om polisens antal också. Vi behöver bli fler. Helst igår, men nu gäller det att behålla erfarna och nya poliser. I yttre tjänst och på utredningavdelningar. Rikspolischefen vill satsa lönemedel på poliser i yttre tjänst och i de svåraste områdena. Poliserna i särskilt utsatta områden har redan fått en lönesatsning. Men det är inte bara de som jobbar med samma klientel. När det exploderar i förorten åker alla tillgängliga poliser dit. Samma klientel beter sig även på innerstadskrogar. Samma klientel som utgör ett hot mot poliser både på gatan och de som ska utreda deras brottslighet.

Det är gott och väl att poliser i yttre tjänst får bättre betalt. Och visst behöver hålen efter en usel polislön fyllas i portmonnän. Snarast. Å andra sidan syns väl då bristen på ekonomisk satsning lika mycket i de hål som kvarstår eller uppstår i de polisportmonnäer som inte blir gynnade...

En annan sak som Rikspolischefen nu tar upp är underbemanningen och arbetsbelastningen på rotlar för grova brott. Den är extrem, och kanske allra extremast i polisområde Syd i region Stockholm. Dit har den senaste tiden poliser från andra delar av landet kommenderats, i tremånadersperioder. Vilket verkar kortsiktigt och väldigt dyrbart. (Arbetsbelastningen har varit väldigt stor i minst ett par år på roteln, vilket lett till arbetsskadeanmälningar, diskussioner i skyddskommittéer och anmälan enligt arbetsmiljölagens §6;6a.)

Å andra sidan, hur ska polisbristen prioriteras? Finns det för många poliser på NOA, Gränspolisen, eller, som Rikspolischefen säger på mängdbrottsrotlarna som grottar i skadegörelseärenden?

Blåljus fick nyss ett ilsket mail från en polis som läst om just detta. Polisen skriver:

"Jag skulle vilja veta vad Dan Eliasson menar med mängdbrottsgrupperna, var finns de och vad utreder de? Jag skulle även vilja få en klar definition av av Dan Eliasson menar med ett mängdbrott. 

 

För mig som arbetat på ett Lpo känns detta uttalande som ett stort hån. Känner Dan Eliasson till vad ett Lpo är (är det det som är mängdbrottsgrupperna), om Dan Eliasson känner till att vi finns vet han då vad vi utreder och hur många brottskoder vi har, vet Dan Eliasson om att Lpo utreder grovt rån, grov misshandel grov stöld bland annat. Vårt Lpo har även fått ta över flertalet våldtäkter, BIN-ärenden och snart även Grooming-ärenden utöver våra "mängdbrott" och frihetsberövade. 

 

Men som sagt vad är en mängdbrottsgrupp och vad gör de?"


I debattartikeln i DN nämns inte vad som skulle kunna få polisen ur det svåra personalläget snabbare än att öppna en polishögskola i Malmö. Det handlar inte om att ge vissa poliser lite högre lön. Det handlar om att alla poliser behöver en marknadsanpassad lönesättning som gör att flykten från polisen vänder. Poliserna behöver ett rejält polislönelyft för att fylla hålen i portmonnäerna.




Sverige behöver polislönelyftet för att behålla sina poliser.


 Tommy Hansson



Gilla sidan:
Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994

Nu räcker det