Nättidningen som belyser polisernas vardag.
Blåljus - Logotype
Publicerat 2018-09-28 12:20

Polisens omorganisation nådde inte uppsatta mål

Efter tre och ett halvt års omorganisation av svensk polis, kommer nu Statskontorets utvärdering av reformen. Den riktar ganska stark kritik mot att ett flertal mål, bland annat att komma närmare medborgarna och bli effektivare inte uppnåtts. IT, beskrivs som en hämmande faktor, men även otillräckliga resurser och motstånd bland personalen...

Så här presenteras Statskontorets slutrapport:

"Omorganiseringen av Polisen har förbättrat förutsättningarna för att bedriva en effektiv verksamhet. Men målen för reformen har trots detta inte uppnåtts. Polisens förmåga att ingripa mot brott är oförändrad och utredningsverksamhetens resultat har fortsatt att försämras. Polisens tillgänglighet och kontakterna med medborgarna har heller inte förbättrats på något entydigt sätt. Det visar Statskontorets utvärdering av ombildningen av Polisen.

 

Målsättningen med att ombilda Polisen till en sammanhållen myndighet var att uppnå bättre verksamhetsresultat och högre kvalitet i Polisens arbete. Statskontoret bedömer att de hinder som fanns för samverkan och flexibel resursanvändning i stor utsträckning är borta. Det betyder bland annat att det blivit lättare att kraftsamla vid allvarliga och omfattande händelser.

 

Trots detta har många av de åtgärder som Polisen har genomfört som en del av omorganisationen inte gett de förväntade resultaten. Det handlar till exempel om flera insatser för att höja kvaliteten och effektiviteten inom utredningsverksamheten.

 

Bristande styrning och otillräckliga resurser

En förklaring till varför målen inte har nåtts är att styrningen inte är tillräckligt utvecklad. Beslut som avser hela organisationen får inte alltid genomslag, trots att detta borde vara lättare efter ombildningen till en myndighet. Till exempel har åtgärder för att höja kvaliteten på förundersökningsledningen och förbättra samordningen av ärenden inte genomförts i hela landet.

 

En andra förklaring som Statskontoret lyfter fram är att det inte har funnits tillräckligt med resurser för att infria flera av målen med omorganiseringen, bland annat när det gäller att förstärka den lokala polisverksamheten. Utvärderingen visar också att sammanslagningen av länspolismyndigheterna inte har lett till så stora besparingar och stordriftsfördelar som förväntades. Samtidigt har beräkningar av resursbehoven i hög grad saknats under såväl förberedelserna som genomförandet av omorganiseringen.

 

I rapporten ger Statskontoret även flera rekommendationer om hur Polisen på sikt ska kunna nå målen för reformen.

Polismyndigheten behöver bli bättre på att styra och planera. Mer resurser räcker inte, utan Polisen behöver också se till att de kvalitetshöjande åtgärderna får genomslag, säger Statskontorets generaldirektör Annelie Roswall Ljunggren."

 

En alltigenom sorglig läsning, enligt Blåljus, även om det även finns andra förklaringar, som grova terrorbrott, migrationsvåg och grov gängbrottslighet. Men det ska heller inte glömmas bort, att Genomförandekommittén, innan reformen, påpekade att det måste tillskjutas minst två miljarder kronor extra, för att de förväntade resultaten av reformen inte skulle omintetgöras.

 

Sällan har så sanna ord klingat för så döva öron, som skedde inför valet 2014...

 

Vi får se vad den kommande regeringen gör åt saken...

 

Polisförbundet nationellt kommenterar rapporten på följande sätt:

 

"– Rapporten bekräftar de synpunkter och den kritik vi har fört fram under flera år. Resursbrist och brister i styrningen gör att polisens tillgänglighet för medborgarna inte blivit bättre och att utredningsresultaten fortsätter att försämras, vilket är mycket allvarligt, säger Lena Nitz, Polisförbundets ordförande.

 

Syftet med omorganisationen var att polisen skulle komma närmare medborgarna och att polisens resultat skulle förbättras. Drygt tre och ett halvt år efter införandet av den nya organisationen har detta inte skett. Även om Statskontoret konstaterar att den sammanhållna myndigheten är mer enhetlig och flexibel och att den nationella och regionala ledningen är tydligare har få verksamhetsresultat förbättrats. Enligt Statskontoret har det exempelvis inte funnits tillräckligt med resurser för att infria flera av målen, bland annat när det gäller att förstärka den lokala polisverksamheten.

 

– Att tro att det var möjligt att genomföra myndighetssveriges största omorganisation utan extra resurser var både naivt och fel. Tyvärr har mina medlemmar fått betala priset i form av en försämrad arbetsmiljö, stora mängder övertid och en frustration över att inte kunna göra ett bra jobb, säger Lena Nitz.

 

 Statskontoret har i tidigare rapporter lyft fram att styrningen inte är tillräckligt utvecklad. I slutrapporten skriver man att dessa utmaningar fortfarande finns kvar.

 

–  Även vi har påpekat att styrningen inom den nya polisorganisationen inte fungerar tillfredställande. Det måste bli tydligt vilket ansvar och mandat chefer ute i organisationen har. Den otydligheten vi ser idag skapar osäkerhet, brist på handlingskraft och ibland alldeles för långa beslutsprocesser som i sin tur påverkar polisens effektivitet, säger Lena Nitz.

 

– Precis som Statskontoret skriver så är det svårt och tidskrävande att genomföra den matrisorganisation som nu finns inom Polismyndigheten, om inte helt omöjligt. Många av de problem vi ser bottnar i det val man gjort av styrmodell, säger hon.

 

Statskontoret ger nu flera rekommendationer för det fortsatta arbetet som Polisförbundet välkomnar. De skriver bland annat att Polismyndigheten bör utveckla sin verksamhetsuppföljning och fortsätta arbetet med att stärka det lokala polisarbetet.

 

– Polisbristen är idag en av de största utmaningarna som Polismyndigheten står inför för att kunna uppfylla målet med omorganisationen. För att övervinna det krävs både uthållighet, långsiktighet och inte minst mer resurser så Polismyndigheten kan möta de förväntningar som finns från både allmänhet och politiker, säger Lena Nitz."


Inte heller Rikspolischefen, Anders Thornberg tycks överraskad av resultaten i rapporten:


"− Rapporten bekräftar mycket av det vi själva har identifierat och arbetar med att åtgärda. Vi behöver fortsätta utveckla styrnings- och effektiviseringsarbetet och här blir Statskontorets rapport ett viktigt underlag. Omorganisationen var nödvändig och ger bättre förutsättningar för polisen på lång sikt. Den underlättar i samband med stora insatser som vid sommarens bränder och vid arbetet mot terrorism. Polisens medarbetare har gjort stora insatser för att få detta på plats, trots att trycket på verksamheten har varit stort, säger rikspolischef Anders Thornberg på polisen.se.

 

Ny långsiktig strategi 

Polisen beslutade i början av sommaren om en ny långsiktig strategi till år 2024. Målen i strategin är att utveckla brottsbekämpning och uppklaring, stärka polisens lokala närvaro och att polisen arbetar för att vara en attraktiv arbetsplats och samarbetspartner.

 

− För att nå målen i strategin och uppfylla omorganisationens intentioner krävs både att polisen fortsätter att utveckla verksamheten och får mer resurser. Det krävs också att arbetet med att renodla polisens uppdrag fortsätter att drivas med full kraft. Här måste både regeringen och andra myndigheter fortsätta att bidra, säger rikspolischefen.

 

Statskontoret har följt resultatutvecklingen av andelen uppklarade brott åren 2015-2017. Enligt Statskontoret har resultatet i polisens utredningsverksamhet fortsatt att försämras.

 

− Vi fick som förväntat en resultatnedgång i början av omorganisationen, men det har nu vänt upp igen. Sedan 2017 har antalet uppklarade brott börjat öka, en trend som fortsätter även i år. Ett utvecklingsarbete pågår för att förbättra utredningsresultaten ytterligare, säger rikspolischefen.

 

Tommy Hansson

 

 

Gilla sidan:
Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994