Nättidningen som belyser polisernas vardag.
Blåljus - Logotype
Publicerat 2018-02-26 08:30

Poliserna och justitieministern om polisbristen

DN har två mycket läsvärda artiklar som behandlar situationen i Stockholms län och hur polisbristen påverkar verksamheten. Det är Ted Eriksson från Citypolisen och Amir Zujovic från Rinkebypolisen som berättar om hur polisbristen står bode mot arbetsförhållanden och framför allt mot långsiktigt förebyggande arbete.

Ted berättar hur citypoliserna blivit färre bara under de senste två-tre åren. Omsättningen på personal är hög och vi blir färre i stort. När vi ska planera scheman och få ihop semestrar. Vi får anpassa oss mycket för att det ska lösa sig säger Ted till DN.

Ted fortsätter att berätta att bristen på folk går framför allt ut över det långsiktiga, brottsförebyggande arbetet. Man får hela tiden prioritera bort planerat arbete. Det kan handla om så enkla men viktiga saker som att vi ofta får ställa in nykterhetskontroller.

Amir berättar att i Rinkeby, som ju är ett av Sveriges mest prioriterade områden för polisen, då det är ett såkallat särskilt utsatt områden, har det blivit fler poliser. Det innebär att polisen i Rinkeby har möjlighet att satsa på brottsförebyggande insatser men att resten av regionen får stå tillbaka till förmån för dem, säger han till DN. Det långsiktiga arbetet står i princip still i vissa områden i närheten av Rinkeby, fortsätter han.

Amir berättar vidare att den brottsförebyggande verksamheten i Rinkeby tar sikte på att kartlägga narkotikahandel, att synas i området. I Rinkeby är vi glada att vi kan göra det. Samtidigt, sett till den brottslighet vi har, så borde vi vara många fler också i Rinkeby, konstaterar han.

Amir beskriver hur erfarna poliser lämnar den hårda yttre tjänsten efter en kort tid, fjärran är den tid då poliser jobbade tio-femton år i yttre tjänst, nu lämnar många redan efter ett par år. Det är mycket polisiär kunskap som försvinner på det sätter, konstaterar han, och noterar att även i Rinkeby skulle poliserna behöva vara många fler för att kunna göra skillnad på riktigt.

Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson får i en separat artikel i DN kommentera polisernas situation. DN noterar att från december 2011 till februari 2018 har antalet poliser i så kallad yttre tjänst minskat från 10.255 till 9.092. Det är en nedgång med 11 procent. Som andel av den stigande folkmängden motsvarar det en nedgång med 17 procent, berättar DN.

Regeringen har ju lovat fler poliser och utbildar också fler nu än tidigare, även om det är svårt att fylla platserna på polishögskolorna när yrket inte attraherar tillräckligt många lämpliga sökande. Justitieminiser Morgan Johansson vill rekrytera fler civilanställda för att underlätta för poliserna och fylla luckorna, som en övergångslösning, för att få ut fler poliser till den yttre verksamheten. Han för även resonemang med den nye rikspolischefen Anders Thornberg om hur polismyndigheten ska klara perioden fram tills det kommer ut fler poliser.

Polisförbundets ordförande Lena Nitz konstaterar att Polisreformen bland annat hade just det syftet, att få ut fler poliser närmare medborgarna. Så frågan är hur många poliser som kan frigöras ytterligare. Och det är ju inte så, att det finns ett överskott av poliser på utredningsenheterna. Till det kommer att arbetsvillkoren i yttre tjänst snarare avskräcker än lockar. Om poliser som valt att lämna den yttre tjänsten skulle tvingas ut igen är risken snarare att vi förlorar ännu fler poliser än vi redan gjort, konstaterar Lena.

Lena och justitieministern är eniga om att polisyrket måste bli konkurrenskraftigt jämfört med alternativa yrken, både i säkerhetsbranschen och i exempelvis kommuner. Det snabbaste sättet att få fram fler poliser är att locka tillbaka dem som slutat som poliser. De är ju färdigutbildadepoliser som kan vara operativa från dag ett. Lena berättar om Polisförbundets undersökningar som visar att poliser inte slutar för att de inte vill vara polis, utan på grund av lönen och arbetsvillkoren. Men visst skulle de polisverksamheten underlättas om poliserna avlastades en del pappersarbete, poliser i yttre tjänst kan lägga 25% av arbetstiden på avrapportering och liknande.

Blåljus rekommenderar alla att läsa dessa verklighetsbeskrivningar av DN. Som överkurs, och för att ge en liten aning av en annan sida av polisverksamheten, kan två notiser på Polisen.se läsas. Den första handlar om hur ett antal unga flickor på olika platser, bussar och tåg i södra Stockholm blev utsatta för en man som onanerade i deras åsyn. Polisen prioriterade ärendet, och genom inre spaning fick polisen fram namnet på en man som greps och anhölls.

Vad folk än tror, känns det väldigt bra i de flesta polishjärtan när en person som upprepar det slagets beteende blir bortplockad av polisen, så att kvinnor och flickor kan vistas på allmänna platser utan att bli sexuellt ofredade. Avsikten i utredningen var även att försöka knyta mannen till flera andra liknande händelser. Som en kvinnlig polisanställd skrev på Intrapolis: "Hurra".

Tre dagar senare kommer nästa notis på Polisen.se.

Trots att återfallsrisken (eller recidivfaran som poliser säger) bedömdes som avsevärd, ansåg Tingsrätten att det skulle vara oproportionerligt att häkta mannen för brotten. Så glädjen för poliser och brottsoffer blev kortvarig. – Polisen har jobbat hårt med detta ärende och tagit det på stort allvar för att denna brottslighet ska upphöra. Domstolen beslutade dock att släppa honom, säger Palle Nilsson, biträdande polisområdeschef för polisen i region Stockholm Syd.

Det finns många skäl till att det behövs fler poliser...

Tommy Hansson




Gilla sidan:
Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994