Polisfacket i region Stockholm och polismyndighetens ledningsgrupp har olika uppfattning om polisyrket är attraktivt!

I samband med Polismyndighetens information om den riktade lönesatsningen till polisen konstaterar rikspolischefen att ”Polismyndigheten är redan idag en mycket attraktiv statlig arbetsgivare enligt externa mätningar, men jag tror och hoppas att utformningen av lönesatsningen kommer att uppvärdera polisyrket ytterligare”.

Innan bildandet av den nationella Polismyndigheten 2015 var arbetsgivaren faktiskt intresserad av medarbetarnas åsikt gällande bland annat anställningsvillkor, arbetsmiljö och ledarskapet. Därför genomfördes interna mätningar inom polisen (NMI) för att kunna dra lärdomar.

Om nu Polismyndigheten vore en mycket attraktiv arbetsgivare med goda anställningsvillkor så skulle det inte vara ett problem med att fylla polishögskolan, särskilt inte när vi har en arbetslöshet i Sverige uppemot tio procent. 

Istället var det förmodligen problemet med bland annat rekryteringen till Polishögskolan som regeringen 2017 gav Polismyndigheten i uppdrag att "för att göra en anställning i Polismyndigheten attraktiv och för att behålla erfarna medarbetare är det nödvändigt att, på ett bättre sätt än i dag, ge medarbetarna möjlighet att ta karriärkliv genom att exempelvis specialisera sig eller på andra sätt kunna utveckla sig inom professionen”.

Även om parterna inom polisen arbetat med karriär- och utvecklingsvägar, KUV, är det långt ifrån färdigt och det tar förmodligen flera år innan det är på plats fullt ut. Så med de extra lönemedel som tillförts Polismyndigheten kan vi konstatera att förutom individuella gratifikationer och smärre justeringar på våra tillägg har lönesättningen av våra senast nyanställda polisassistenter lönesatts enligt följande: 

Polisförbundet uppvaktade Polismyndigheten innan sommaren och påtalade vikten av skyndsam hantering i syfte att nå en överenskommelse. Polisförbundet ville se en kraftig höjning av vår dåliga ob-ersättning. Eftersom Polismyndigheten vill att fler poliser arbetar treskift så skulle även en sådan satsning visa på att arbetsgivare är villig att betala för det. Som grädde på moset skulle en sådan satsning även visa på att Polismyndigheten ledningsgrupp på allvar vill bli en mer attraktiv arbetsgivare.

Polismyndigheten återkom efter sommaren och meddelade att de hade för avsikt att medlen kommer att fördelas enligt 9 § RALS, dvs. vid annat tillfälle än lönerevision. Detta innebär att polisregionerna utifrån de nationella direktiven kommer att fatta beslut om fördelning på individnivå. Samverkansformerna i förhållande till arbetstagarorganisationerna följer av samma paragraf. 

Denna sista vackra meningen om samverkan kan ge ett sken av att vi inom Polisförbundet kommer få ett visst inflytande men i klartext står det i 9§ RALS ” innan överenskommelse om ny lön träffas ska berörd lokal arbetstagarorganisation informeras. Om arbetsgivaren bedömer att verksamheten kräver det får överenskommelse om lön ske före informationen”.

Även om Polismyndigheten har rätt i sak så kanske den gode arbetsgivaren gett medarbetarnas fackliga företrädare inflytande i alla fall. Särskilt då politikerna påtalat ett flertal gånger att parterna ska komma överens. 

Vidare informerar Polismyndigheten under frågor och svar på intrapolis varför alla pengar läggs på lön. Arbetsgivaren svarar med att ”det har pågått flera diskussioner i myndigheten om att exempelvis justera ob-tillägget istället för att lägga pengarna på grundlöner. Frågan är komplicerad och kräver vidare analys”.

Ob-ersättning har Polisemyndigheten betalat ut sedan förstatligandet 1965. Vi ställer oss frågande till vilka analyser Polismyndigheten måste göra. De vet hur mycket Ob-ersättning som betalas ut varje månad. Höjer vi Ob-ersättningen rakt av med 50 procent så kommer kostnaden öka med lika mycket. Med tanke på att vi ska bli fler poliser i skift så kan det bli en större kostnad men vi utgår från att arbetsgivaren har gjort sin verksamhetsanalys så att de vet hur många fler som ska arbeta två- och treskift. Vi tror mer på att Polismyndigheten inte vill dra på sig en ökad kostnad över tid. 

Polismyndigheten har mycket mer att bevisa innan Polisförbundet i region Stockholm skriver under på att Polismyndigheten är en mycket attraktiv statlig arbetsgivare.

Förbundsregionstyrelsen i Stockholm

Blåljus kommentar:

I Polismyndighetens direktiv inför lönesättningen finner vi följande mening, som kanske i någon mån förklarar oviljan att samverka med polisfacket vid lönesättningen:

"I 2019 års lönerevision, som innebar ytterligare ett steg i uppvärderingen av polisyrket, breddades träffbilden för de strukturella satsningarna i förhållande till 2018 års revision. Polismyndigheten anser dock att 2019 års träffbild över strukturella satsningar blev för bred."

Och senare i dokumentet: "Satsningen för 2020 gäller för sådana poliser som uppehåller särskilt kompetensförsörjningskritiska polisiära funktioner i polisregionerna. Här avses polisiära funktioner i basen av kärnverksamheten där personalomsättningen över tid legat högre än vad som ger goda förutsättningar för en robust verksamhet. Syftet är alltså att förändra lönestrukturen för att minska den oönskade interna och externa rörligheten."

Polismyndighetens historiska försök med olika I-lönesatsningar, har allt som oftast mest lett till missnöje, oavsett hur mycket pengar som spenderats. Poliser har traditionellt en viss aversion mot orättvisor och godtycke.

Mer om lönesatsningen, retroaktivitet, utbetalningsplan, Polisförbundets förhandlingschefs kommentar och Polismyndighetens inställning finns att läsa i en intressant artikel i Polistidningen.

Tommy Hansson