Nättidningen som belyser polisernas vardag.
Blåljus - Logotype
Publicerat 2017-07-05 12:10

Polisers utsatthet för hot och våld


Polisförbundets tredje seminarium under Almedalsveckan handlade om polisers utsatthet för hot och våld.

 

Dan Eliasson betonade att det inte finns någon intressekonflikt mellan polisernas och skyddsorganisationen och Polismyndighetens intresse av att ge poliserna en trygg arbetsmiljö. Det är en fråga där arbetsgivaren och polisfacket ska arbeta tillsammans. Det är viktigt att chefer och skyddsombud bidrar för att poliser som utsätts för våld ska få ledning att göra korrekta åtgärder.

 

Fryshusets Camila Salazar Atias beklagade att polisen står ensam som samhällets företrädare i många utsatta områden. Det behövs erfarna, trygga poliser i just den typen av områden, det värsta som finns är rädda poliser utan relation till ungdomarna. Om ungdomar är sysslolösa, blir det lite action om man kastar sten på polisen…


RÅ Anders Perklev är ordförande för blåljusutredningen, som ska se över straffen för blåljusattacker. Han bekräftar Polisförbundets bild av den allvarliga situationen för blåljus personal på många håll i Sverige. Orsakerna är svårare att vara säker på, även om det ligger mycket i vad Camilla sagt. Attackerna är mer som sabotage mot samhällets möjligheter att ingripa eller hjälpa människor. De drabbade blir inte bara poliser eller räddningstjänst, utan även de som skall hjälpas, så det finns många brottsoffer. Kanske skulle en ny brottsrubricering kunna bli blåljussabotage med rejäla straffsatser. Det måste dock tänkas igenom hur det skall fungera i förhållande till andra brottsrubriceringar, det kan bli överlappningar.

Dan Eliasson välkomnar förlagen fullt ut.

Polisen Fredrik Brokopp bekräftade den oroväckande utvecklingen att det blir allt grövre angrepp mot poliser. Han betonade att arbetsgivaren tar sitt ansvar för skyddsfrågorna, på samma sätt som polisfacket gör.

 

Lena Nitz påpekade att det inte bara handlar om antalet brott, utan om attackernas karaktär. Mycket talar för att attackerna har blivit grövre. Det behövs kraftfullare påföljder, men även bättre möjligheter för poliser att få kränkningsersättning. Annars ges signalen att det är OK att attackera poliser.

 

Dan Eliasson betonade att detta är otroligt centrala frågor, arbetsgivaren tar det på största allvar. Men visst kan vi bli bättre och tydligare. Polisbristen gör att varje polis på gatan känner sig mer utsatt. Det håller även rikspolischefen med om. Det är bland annat därför resurserna stärks i de särskilt utsatta områdena.

 

Camila höll med om att resursen är viktig, särskilt för att skapa relationer. Dessutom leder polisbrist till en oro för våld bland ungdomar när polisen inte förmår skydda dem.

Ungdomar från Fryshuset lyfte upp att det är för lite kommunikation mellan poliser och ungdomar – Polisen är inte här för att hjälpa utan för att sätta dit oss. Även när polisen inte förmår att utreda mord i förorter, väcker det misstro. Poliserna borde vara bättre utbildade, menade ungdomarna. Med fler och rätt poliser, kan det bli bättre.

 

Fredrik beskrev att poliserna behöver tid för att kunna jobba proaktivt. Men det är en ständig brist, när poliserna inte räcker till. Polisen kommer till utsatta orter med synlighet efter grova brott, det borde polisen ha resurser att göra innan i stället.

 

Det uppstod en animerad diskussion mellan en av fryshusungdomarna och Dan Eliasson om övergrepp som en del ungdomar upplevt sig utsatta för. Enligt ungdomen var det en normalitet, medan Dan ville att polisers felbeteenden skulle anmälas omedelbart. Dan påpekade att han brukar åka med poliser i utsatta förorter och prata med ungdomar.

 

En annan fråga som diskuterades, var om polisers tunga skyddsutrustning kan upplevas som provocerade. Camila förstår att poliser kan behöva skydd, men det finns även ett signalvärde. Exempelvis har Lugna Gatan ofta en lugnande effekt, medan väktare eller poliser kan trigga en situation. Olika poliser (med olika uppdrag) ger olika signaler.

 

Dan Eliasson betonade att poliser helst skulle vilja uppträda utan skyddsutrustning, men det är situationen som måste styra. Frågan är hur våldsspiralen kan brytas.

 

Camila vänder också åt att kriminella grips klockan fyra på morgonen, så att hela familjer påverkas av kanske våldsamma ingripanden. De kriminellas familjer känner sig utpekade och dåligt bemötta av polisen. Camila håller med om att lindriga påföljder inte är avhållande för brottslighet mot blåljuspersonal. Det gäller särskilt unga. Hon ser dock blåljusattacker som ett rop på hjälp.

 

Anders vill ha en straffrättslig lagstiftning, men visst måste ungdomar snarare hjälpas bort från brott än straffas.

 

Lena ser positivt på Anders Perklevs Blåljusutredning, men det stora problemet nu är resursbristen. Då kan vi inte göra vårt jobb på det sätt som vi skulle vilja göra. Det var även glädjande att höra fryshusungdomarnas önskemål om bättre utbildade poliser. Den frågan har Polisförbundet drivit länge.

 

Rikspolischefen lyfte avslutningsvis både resurserna, polisernas försäkringsskydd, utbildning, utrustning och att poliser får stöd när de drabbas i tjänsten, eller privat på grund av tjänsten, i allt detta måste vi bli en bättre arbetsgivare. Dessutom satsar myndigheten pengar på att få poliser att vilja stanna i utsatta områden, bland annat genom att ge en något högre lön.

 

Fryshuset tyckte att det var väldigt mycket prat om hur man ska hjälpa polisen – man borde prata mer om hur man ska hjälpa ungdomarna… Och Fryshuset har även de en begränsad budget.

 

Blåljus känner igen talet om erfarna, kunniga och långsiktiga poliser som skapar relationer med ungdomar. Hjulet är uppfunnet, och sedermera punkterat vid upprepade tillfällen. Det har haft olika namn genom åren. Kvarterspoliser, områdespoliser, närpoliser, poliskontorspoliser, alla har det uppstått som svaret på ungefär samma problem. Och efter några få år saligen insomnat på grund av resursbrist. Gång på gång, samma sak. Nu satsas i särskilt utsatta områden, genom att poliser flyttas från morgondagens särskilt utsatta områden till dagens. Tänk om hjulen med lokala poliser fått fortsätta att snurra utan punktering - Då hade vi möjligen haft en annan situation.

 

Tommy Hansson, fd kvarterspolis, områdespolis, närpolis.

Gilla sidan:
Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994

Nu räcker det