Publicerat 2019-08-19 09:20

Polisnärvaron och samhällskontraktet

Radioprogrammet "I lagens namn" granskar polisbristen i Norrland. När det bara finns en eller två patruller i ett geografiskt jätteområde, blir prioriteringarna mellan olika händelser stenhård. Och ibland blir körtiderna för polispatrullen helt orimlig. Som när en patrull från kvinnojouren blev angripen, och poliserna var mer än en timma bort... Polisen övertygade mannen per telefon, att avbryta angreppet.

När man behöver polisen, är risken stor att de befinner sig på annan ort. Samarbetet och viljan är god, men när man sitter i skiten, är en och en halv timma en orimligt lång tid, som sägs i programmet. Detta innebär för kvinnojourens personal att de nu tvingas bära överfallslarm. Frågan som inte ställs i programmet, men är värd att begrunda, är vem som ska svara och reagera på överfallslarmet...

Programmet beskriver även hur samhällsservice och handel lämnar glesbygden, med tomma polisstationer som följd. Så  länge man inte behöver hjälp funkar det... Å andra sidan, tycks brottsligheten oftast vara hyfsat begränsad till trafikproblem. Men även förberedelse till terroristbrott, och skjutningar har förekommit i området och polisen räcker inte alltid till.

Avsaknaden av polisnärvaro gör att det blir mer fritt fram för de som begår brott. Kanske visar en kalkyl att risken att åka fast vid exempevis en onykter bilkörning är minimal. Frågan är om samhällskontraktet fungerar under sådana omständigheter.

Områdespolisen i en av kommunerna beskriver riskerna med att en del medborgare känner sig svikna av rättssamhällets skydd. Resursbristen påverkar polisens verksamhet, polisen mäktar inte med att göra allt som de skulle vilja. Särskilt riskerar synligheten att bli lidande.



En medborgare beklagar att han, trots att han besöker tätorten en gång i veckan bara behövt lämna alkoholutandningsprov två gånger. (undertecknad, som kör runt i Stockholmstrakten dagligen, har inte fått "blåsa" på tio år...) Alla vill att det ska bli fler poliser i yttre tjänst, men trots viss personalförstärkning har uniformsdelen av polisen tunnats ut ytterligare.

Chefen i region Nord, Mikael Säll Lindahl konstaterar att det inte finns tillräckligt med poliser i region Nord, och inte i övriga Sverige heller. Han ser fram mot de förstärkningar av polisen som utlovats. På kort sikt, tvingas dock regionen försöka mota polisbristen med bättre personalplanering och exempelvis poliser i beredskap. Polisen måste finnas närvarande i hela Sverige i glesbygd och i storstäder, för det är samhällskontraktet som står på spel.

Nu kanske någon tror att polisbrisen är ett Norrlandsproblem. Men för oss i Sveriges folkrikaste polisregion finns liknande bekymmer på grund av prioriteringar och polisbrist. Som bekant har polisens resurser i region Stockholm koncentrerats på de allra mest utsatta områdena, varav vi har tre i vår region. Samtidigt pågår allvarlig brottslighet i ett antal områden som "bara" är utsatta, vilket också drar stora resurser. Så vad händer på platser i vår region som kan uppfattas som mer idylliska?

En insändare i DN, (dessvärre bakom betalvägg) berättar om det idylliska Gålö, på Södertörn, en halvö i skärgården. En representant för Gålö Gärars hembygdsförening beskriver hur naturreservatet och sommarparadiset har fått oanade problem.
 
"Men medan naturen åtnjuter skydd på Gålö gäller dessvärre inte detta invånarna, båt- eller campingfolket och deras egendom. Situationen är i dag så illa att all den verksamhet som bedrivs kan anses starkt hotad eftersom de boende ständigt är offer för kriminalitet och saknar den trygghetskänsla som vi alla har rätt att få ha i våra hem."
 
Hon berättar att gårdcaféet under sommaren 2018 haft inte mindre än nio inbrott. Hon frågar sig hur man psykiskt och ekonomiskt ska orka att möta uppbrutna dörrar, se sina varor stulna och börja om igen när man drabbas så ofta? Och när man vill odla närodlat med djurhållning kan man fråga sig hur roligt det är att hålla höns och ankor när man inte vet om de har blivit stulna under natten eller inte? Hur roligt är det att ha kaniner som försvinner och man inte vet vad som har hänt? Hon beskriver hur Boende, campinggäster och båtägare gång på gång drabbas av inbrott, stölder och att deras båtmotorer blir stulna. Det är förödande för den som vill bo vid havet.
 
Risken är att de som ger service på Gålön ger upp.  "Vem är ansvarig? Polisen? Socialnämnden? Skärgårdsstiftelsen? Ett vet jag. Det är inte lokalbefolkningens ansvar att ta hand om räkningen för kriminaliteten." Gålöborna känner sig svikna av samhället.
 
Varför skulle någon i längden finna sig i att vara en mjölkko för människor som lever parasitiskt på andras egendom, frågar hon sig?

"Polisen ska upprätthålla lag och ordning, men hur stora möjligheter har de att göra detta när de har hela Haninge kommun med alla skärgårdsöar och fastlandet att övervaka? Hur ska de kunna ge de boende på Gålö och andra områden i kommunen trygghet när de kriminella härjar i princip helt utan risk för upptäckt och straff på grund av att det saknas resurser för övervakning och utredning?"

 

Blåljus förstår känslan, risken är att det fåtal radiobilar som sätts ut i Haninge lokalpolisområde, blir ianspråkstagna i Brandbergen, Jordbro, centrala Handen, Nynäshamn eller Skogås. Eller är de kommenderade till evenemang i centrala Stockholm? För arbetsuppgifter saknas sällan. För dessa pressade konstaplar skulle en tur ut på Gålö vara en lisa för själen.

 

Insändarskribenten efterlyser en lokalt närvarande polis, som jobbar uthålligt med lokala problembilder och skapar trygghet och förtroende i lokalsamhället. Hon varnar för att alternativet är att befolkningen annars riskerar att bilda medborgargarden och tar lagen i egna händer. "Det behövs fler lokala poliskontor runt om i kommunen, på Gålö och på andra ställen. Polisen måste vara närvarande och snabbt kunna vara på plats och ta de kriminella på bar gärning. De måste vara närvarande till skydd för människor och egendom."

 

Självklarheter kan tyckas, men med dagens polisresurser är det långt ifrån verkligheten. Som Blåljus skrev förra veckan, är polissatsningen en check på framtiden, i region Stockholm. Jämfört med januari 2015 är poliserna i vår region 231 färre.

 
Eller för att försöka fånga in den nuvarande kraftsamlingen på fler poliser, om vi jämför december 2018 med juli 2019 - då har Region Stockholm blivit hela nio! poliser fler.
Och de har knappast blivit lokalpoliser på Gålö.

Tommy Hansson

 



Gilla sidan:
TIPSA FRAGA













wwwpolisforbundet.se



Länk till Polistidningen


Polisveteran
Polisveteranerna i Stockholms län


Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994