Nättidningen som belyser polisernas vardag.
Blåljus - Logotype
Publicerat 2018-07-04 15:20

Politiker i polistältet i Almedalen till svars

Polisförbundet har under veckan i Almedalen intervjuat rättpolitiska talesmän från samtliga riksdagspartier om polisfrågor. De fick i stort sett samma frågor, vilket bidrog till att svaren kan vara klargörande för den som tycker att trygghet och frågor om lag och rätt är avgörande. Intervjuade gjorde den facklige förtroendemannen från Helsinborg, Fredrik Brokopp.

Tomas Tobé från Moderaterna berömde Polisförbundet som opinionsbildare, med krav på högre löner och fler poliser. Prio1#flerpoliser! Är ett exempel. Även om alla talar om fler poliser, blir det bara prat när massor av platser står tomma på polishögskolorna. Det finns en politisk samsyn om fler poliser, men det måste avsättas mer resurser för polisen. Polisen måste prioriteras ekonomiskt, men även övriga rättssystemet. Dessutom är en riktad lönesatsning till poliser om minst 3000 kronor nödvändig. För det tredje måste polisutbildningen bli betald för att fylla platserna. Det behövs fler poliser för att behålla tilliten till samhället. Nu breder en tystnadskultur ut sig på vissa orter, vilket måste motverkas.

 

 

Det är otroligt viktigt att poliser finns med i de politiska partierna, där politiska beslut fattas. Vi möter en verklighet inte så många möter, säger Martin Marmgren, Miljöpartiet, i Polisförbundets tält. Många i vår region Stockholm vet att Martin även är områdespolis i Södra Järva, ett särskilt utsatt område. Martin berättade hur han arbetar för att lyfta polisfrågor inom Miljöpartiet. Polisfrågorna har även blivit tyngre i partiet sedan Miljöpartiet kom i regeringsställning.

 

 

Poliserna är för få, tycker både Martin och MP, därför har regeringen lagt skarpa förslag på 10000 fler polisanställda. Det kommer att bli en tuff uppgift att introducera så många nya poliser – det ställer stora krav på de befintliga erfarna poliserna. Vi får inte tappa dem, och behöver fylla platserna på polishögskolorna genom att göra yrket mer attraktivt. En väl fungerande polis är grunden för samhällskontraktet. Fattas poliser riskerar  samhällskontraktet att brista, vilket skadar tilliten och leder till parallella rättssystem och ovilja att betala skatt mm.

 

Polisfrågor är kanske inte det som vänsterpartiet främst diskuterar, men ett jämlikt och rättvist samhälle gynna alla, poliser också, berättar Linda Snecker från Vänsterpartiet. Enligt den budget som V står bakom, kommer det att bli många fler poliser till 2024. Många andra partier missar polisernas utsatta arbetsmiljö, som V fokuserar mer på. Linda åker radiobil en gång om året och har noterat att poliser spenderar mycket tid i bilen, och sedan brottas med otympliga IT-system, det borde förbättras.

 

 

När dagens rekrytering inte fungerar optimalt, utan många hoppar av, vill V ha olika ingångar för olika kategorier av poliser, specialister, som kanske inte ska åka radiobil… Linda menar att polislönerna och andra statsanställda borde ha högre löner, för att kunna behålla kompetens. Akademisk utbildning är i sig lönedrivande. Polisyrkets ingångslön har varit förskräckligt låg. Fler poliser med högre löner, kommer att kosta pengar, det är V beredda att avsätta i budgeten. Privata företag ska inte gå in och ta över den allmänna säkerheten och tryggheten.

 

Andreas Karlsson från Kristdemokraterna berättade att han har kontakt med många poliser som ger input för att driva frågor i justitieutskott och insynsråd. Det kan handla om utrustning, lön och antal poliser. Han har noterat alla gånger där matlådan blir kvar i kylen då man inte hinner äta under passet. Det finns alldeles för få poliser i Sverige i förhållande till befolkningen. KD har därför föreslagit 10 000 fler poliser. Det kräver prioriteringar, och att platserna på polishögskolorna måste fyllas. Därför måste polislönerna höjas, med ca 4000 – 5000 per månad.

 

 

KD vill ha fler vägar till att bli polis, exempelvis med kortare utbildningstid för vissa grenar. Det blir ändå bättre än ordningsvakternas enstaka veckor. Men till det kan det finnas en akademisk gren av utbildningen. Eller att akademiker får en kortare komplettering så att de kan vara poliser i sina specialområden. Däremot ska intagningskraven vara fortsatt höga. A och B-lag finns det redan idag, där ordningsvakterna är B-laget. Omorganisationen bör rullas tillbaka med större makt åt lokalpolischeferna. Straffrabatterna bör slopas liksom den automatiska villkorliga friheten, det kan göra polisarbetet mer meningsfullt och öka tryggheten.

 

Adam Martinen från SD, berättade att han var väldigt medveten om Polisförbundets och polisernas kampanjer, som ”Det räcker nu”, som länge klingade för döva öron bland de styrande politikerna. Han påpekade att Sverige behöver många fler poliser, så att befolkningstillväxten balanseras. Det borde inte tillåtas bli sådana svackor i utbildningen som vi haft de senaste åren. Polisen behöver långsiktiga budgetförstärkningar, det duger inte att bara satsa under ett valår.

 

 

Polislönerna är för dåliga och måste rättas till. Det krävs en rejäl satsning förutom de vanliga uppräkningarna. SD vill se en höjning med runt 6000:- per månad i snitt och har öronmärkt en budgetpost för det ändamålet. Polisarbetet måste också ge resultat genom att övriga rättskedjan fungerar bättre, annars blir det hopplöst.

Fler poliser är en förutsättning för bättre arbetsvillkor och exempelvis rimligare arbetstider för poliserna.

 

Roger Haddad från Liberalerna, tycker att det viktigaste är att få stopp på avhoppen av poliser. Vi har nu den lägsta polistätheten på tio år. Där finns det anledning till självkritik från många partier. Nu borde polisverksamheten renodlas, och polisen avlastas djurärenden, handräckningar, transporter och kanske något mer. Liberalerna satsar mest på rättsväsendet, och vill anställa minst 5000 poliser fram till 2024. Men viktigast är att få tillbaka poliser och stoppa avhoppen, genom en löneökning på 4000:- redan i år för vilket avsatts i Liberalernas budget.

 

 

Liberalerna tror inte på ändrad längd på polisutbildningen. Däremot borde de praktiska momenten skyddas. Det är inte ok att besöken ute i polisverksamheten prioriters bort. Polislönerna ska sättas individuellt efter förhandlingar, men höjas generellt. Roger har rest runt och träffat många lokala poliser, särskilt i utsatta och särskilt utsatta områdena de senaste fem åren. Riksdagens beslut om omorganisationen var rätt, men reformen ledde till en överbyråkratisering, som inte var avsikten. Polisen behövs för tryggheten i samhället, som gäller alla medborgare, men särskilt kvinnor.

 

Johan Hedin från Centerpartiet, berättade att han tycker att Polisförbundet är duktiga att lobba mot politiker. Dessutom kan förbundet svara på de flesta frågor en politiker kan ställa. C föreslog 2015 en satsning på drygt två miljarder, som verkade mycket då, men efterhand har behoven/problemen växt. Så idag behöver vi öka antalet polisanställda med närmare 10000. För att få ihop det, är polislönerna för låga och arbetsmiljön behöver förbättras. Centern vill ha ett ökat akademiskt inslag i polisutbildningen. Dock bör utbildningen inte förlängas, för att få fram många poliser snabbt.

 

 

Johan vill inte specificera hur mycket lönen för poliser borde öka, det är en budgetfråga.  Medborgarna förtjänar att de brott som drabbar dem, blir utredda. Det leder till högre förtroende och tillit. Det finns en oroande utveckling i Europa där tjänstemän inom rättsväsendet på sina håll byts ut mot regimtrogna av auktoritära regimer. Det måste vi förhindra genom att uppfylla medborgarnas förväntningar på rättsväsendet.

 

Justitieminister Morgan Johansson, var sist ut i raden av rättspolitiska talesmän. Han berättade att han gläds åt både positiv och negativ kritik som han får från poliser. Själv följer han ett antal poliser i sociala forum. Han har jobbat med rättsfrågor sedan 1998. Han har pratat med massor av poliser sedan dess, och det fortsätter. Dessutom har han personskydd som minister, och även de har åsikter. Engagemanget är stort bland poliser, har han noterat.

 

Poliserna är för få, det är därför regeringen har ökat utbildningstakten. Poliserna är attraktiva för andra arbetsgivare, så kanske det inte alltid har varit. Nu ska arbetsvillkor, löner och karriärvägar göra det mer attraktivt att stanna kvar som polis. Politiken kommer att få leverera mycket stora resurser för att det ska bli möjligt. Socialdemokraterna vill inte delta i budgivningen om polislöner. Dock anser han att polisens löneavtal är väldigt bra. Kanske arbetsmarknadens bästa. Det är så det måste fungera, att arbetsmarknadens parter tar ansvar, enligt honom.

 

 

Socialdemokraterna vill göra polisutbildningen till en riktig högskola, för att höja statusen och underlätta polisforskning. Men det ska vara en sammanhållen bred polisutbildning, som ligger som grund för hela karriären.

 

Polisen är den yttersta garanten för ett demokratiskt samhället. Alternativet är anarki, som innebär den starkes rätt, motsatsen till jämlikhet. Om rättsväsendet inte fungerar är det alltid de sämst ställda som råkar mest illa ut. Morgan är övertygad om att statsministern i sitt tal i Almedalen kommer att tala om polisfrågor, precis som han gjorde under sitt Järva-tal, (där Morgan var i publiken)

 

Tommy Hansson

 

 

 

 

Gilla sidan:
Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994