Publicerat 2019-04-09 13:00

Rättshjälpsfrågor på agendan i Förbundsregion Stockholm

Idag den 9 april möttes Förbundsregion Stockholms rättshjälpsnätverk. Förutom att regelverket och rutiner gicks igenom, fick de församlade kontaktpersonerna en rejäl duvning i aktuella arbetsrättsliga frågor av Polisförbundets Förbundsjurist, Fredrik Westin. Det finns flera frågor som står på högkant, och kampen fortsätter för att trygga polisers rättigheter.

 

15 fackliga företrädare deltog i mötet för region Stockholms rättshjälpsnätverk.

Stefan Eklund öppnade rättshjälpsnätverkets möte genom att berätta om syftet och bakgrunden till mötet. Han redovisade även Förbundets rutiner som nu återgått till det normala för förebyggande av att någon information ska ramla mellan stolarna. Dessutom betonades vikten av att försvarare förordnas som offentliga försvarare. Vi hade en genomgång av regelverket för när rättshjälp beviljas respektive avslås.

 

Förbundets rättshjälpsorganisation är nu fulltalig sedan en ny förbundsjurist med det ansvaret anställts. Stefan gick även igenom hur poliser hanteras när det kommer till skadestånd vid rättegångar och möjligheterna att få dem utbetalda.

 

Förbundsjuristen vid Polisförbundet, Fredrik Westin, kom till nätverket och berättade om en del aktuella rättsärenden, tillsättningar och chefsförordnanden.

 

-Vad är ny anställning och vad är arbetsledningsbeslut? En inte helt enkel matematik. Är flexibiliteten viktigare än rättssäkerheten i Polismyndigheten? Är arbetsledningsbeslut (i stället för tjänstetillsättning) mest ett raffinerat sätt att kringgå grundlagens krav på skicklighet och förtjänst vid tillsättning av statlig tjänst? Vad betyder det på sikt för kvaliteten hos Polismyndighetens personal? Vad är det för skillnad på en polisassistent och en polisinspektör – eller en civilanställd…

 

Fredrik gick igenom chefsförordnandens rättsliga ställning och effekter kopplat till LAS mm.

En annan fråga som diskuterades var effekterna av säkerhetsprövningar och säkerhetsklassning av polisiära funktioner. Den som blir av med sin säkerhetsklass eller polisfacket kan inte pröva beslutet att frånta någon sin säkerhetsklass. Det blir som en Kafkaprocess, den enskilde får inte veta vad som ligger bakom den indragna säkerhetsklassen… Det behöver ju inte ens vara den enskilde som har en personlig risk, utan kan vara en närstående…

 

Men frågan blir då hur en sådan tjänsteman ska hanteras arbetsrättsligt. Hur ska man kunna kontrollera om arbetsgivaren har saklig grund för sin åtgärd när allt är superhemligt… Polisförbundet bevakar frågan och driver några ärenden, varav ett är på väg upp i Arbetsdomstolen.


Fredrik berättade även att antalet poliser som tvingats lämna sina anställningar efter beslut i PAN har ökat. Det verkar som att det är en hårdare ton, där sjukdom och misskötsamhet ligger till grund för skiljande från anställning.

 

En annan fråga är var beslutet ska fattas om häktade personer ska förvaras i polisarrest på grund av platsbrist på häkten. Frågan har behandlats av JO och det lär komma ett klargörande.

 

Tommy Hansson

Gilla sidan:
Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994