Tjänstemän mer utsatta för hot och våld men färre åtal

Polisförbundets nationella huvudskyddsombud, Patrik Danielsson blir intervjuad i Arbetsvärlden och berättar om hur utvecklingen varit under de 30 år han varit polis. Han noterar att hoten mot poliser har ökat, samtidigt som andelen poliser i yttre tjänst minskat. Han pekar på hur Polisförbundets undersökning som även fångar upp att många poliser väljer att inte anmäla det de utsatts för: Endast var femte polis uppger att de anmäler allt de utsätts för...

 

Det kan ha blivit ännu vanligare på senare tid, då poliser kan riskera att deras anhöriga utsätt av organiserad brottslighet på grund av polisers insatser.

 

Polisförbundet arbetar därför med att ge poliser mer möjlighet att slippa skylta med fullständigt namn och personnummer, men kräver även mer kompetensutveckling och fler poliser. Som bekant har

regeringen meddelat att man avser att utöka polisorganisationen med 10 000 fler anställda till 2024. Polisförbundet välkomnar ambitionen, men menar att det går för långsamt och att man skulle behöva minst 10 000 poliser för att täcka de behov som uppstått.

– Vi har en ganska ung poliskår i yttre tjänst som är satt att möta de här hoten och våldet. Det är en tuff miljö som kanske gör att en del väljer att inte stanna där så länge. En viktig del är att vi måste bli fler för att dela på bördan, en annan är att arbetsgivaren måste hitta sätta att behålla poliser i yttre tjänst. Tidigare var det en större åldersblandning på poliser i yttre tjänst. Här måste arbetsgivaren skapa större möjligheter till karriär och utveckling, säger Daniellson till AV.

 

Ari Stenman som är säkerhetschef på Polismyndigheten berättar för AV att han tror att alla är medvetna om att polisyrket aldrig kommer vara helt riskfritt, men vi ser att hoten ändrat i karaktär och att man i större utsträckning försöker påverka myndighetens medarbetare i deras tjänsteutövning.

 

Psykologiforskaren Stefan Annell har följt årskullen polisstudenter från 2008 och gjort intressanta iakttagelser som han berättar om för AV: Han beskriver vikten av att det finns en känsla av "Organisatorisk samhörighet" för att fler poliser ska vilja och orka jobba längre i yttre tjänst. (förr kallade vi det kåranda...)

 

I början av karriären är det många som dras till spänning i yttre polisarbete. Men att utsättas för fysiska hot kan ha en förändrad betydelse mellan man är 30 och 37 år. Arbetar du i yttre tjänst så vet du faktiskt inte vad du möter när du går in i en lägenhet eller stoppar en bil. Här säger en del att de omprioriterat efter att de fått barn, noterar Annell. Han knyter ihop resonemanget med det faktum att personer verksamma yttre tjänst riskerar att behöva jobba övertid, vilket kan vara knepigt om man ska hämta på förskolan. Annell lyfter även fram hur karriärvägarna inom polisen främst går via chefstjänster och hur polismyndighetens frekventa användning av riktade projekt påverkar just den sociala samhörigheten.

Blåljus gläds åt att vår huvudorganisation TCOs organ belyser även polisers utsatthet och föklarar orsakssambanden till att många poliser flyr från den tuffa yttre tjänsten. Vi får hoppas att arbetsgivaren och våra kära politiker lyssnar och läser artikeln i Arbetsvärlden!