Vad får poliser tycka privat och i tjänsten?

Det är en diskussion som förts på Twitter, efter att JO utreder en polis från region Mitt som förekommit i en reklamfilm från Moderaterna. Det är en inte helt ny frågeställning, och gränsdagningarna är inte alltid helt enkla. När är exempelvis Rikspolischefen privat?

Det är en diskussion som förts på Twitter, efter att JO utreder en polis från region Mitt som förekommit i en reklamfilm från Moderaterna. Det är en inte helt ny frågeställning, och gränsdagningarna är inte alltid helt enkla. När är exempelvis Rikspolischefen privat?

 

Under senare tid har polisers åsiktsfrihet och yttrandefrihet diskuterats … igen.

Bland annat har det handlat om den områdespolis i region Mitt, som blivit filmad i uniform och polisbil när han beskriver polisens kris. Filmen var en reklamfilm för Moderaterna, vilket fick en del att mena att polismannens uttalanden skulle kunna påverka förtroendet för polismyndighetens opartiskhet. Det hela blev JO-anmält, och Polismyndigheten har uttalat sig till JO om lämpligheten i polisens agerande.

 

Polismyndigheten har kommit fram till att polismannen i sak inte gjorde fel då han inte agerade på arbetsgivarens uppdrag, utan som orolig privatperson. Med stöd av den grundlagsskyddade yttrandefriheten, har varje enskild polis rätt att uttrycka sina åsikter. "Av praxis framgår att krav på opartiskhet och saklighet bara kan ställas när den anställde utför sina tjänsteuppgifter", skriver Polismyndigheten i sitt yttrande.

 

Däremot är Polismyndigheten kritisk till att polismannen använt sin uniform och kört runt i polisbil i reklamfilmen. Han framstår då som en representant för hela myndigheten och det skulle därför kunna uppfattas som att hela myndigheten står bakom de åsikter han uttrycker. "Det inträffade har riskerat att skada allmänhetens förtroende för Polismyndighetens opartiskhet", är Polismyndighetens slutsats i yttrandet.

 

Enligt uppgifter i media har Polismyndigheten även anmält polismannens agerande till enheten för särskilda utredningar.

 

Visst är det så, att poliser privat har ett större utrymme för egna åsikter än när de är i tjänst. Ibland kan balansgången mellan tjänst och fritid bli lite knepig. Exempelvis har ju Rikspolischefen gjort uttalanden som uppfattats som politiska, och han kan nog anses vara myndighetens högsta chef dygnet runt.

 

En annan polis vars uttalanden diskuterats under våren är Örebropolisen Peter Springare, som i privata (men offentliga) facebookinlägg bland annat beskrev vilken härkomst många av de misstänkta i hans ärenden som polisiär förundersökningsledare har. Det ledde till en ganska häftig debatt för eller emot hans anställning som polis. Och polisanmälningar och utredning på SU. I hans fall höll han sig uppenbarligen på rätt sida om det lagliga och arbetsrättsligt tillåtna.

 

Ytterligare ett exempel är färskare, Lena Matthijs som är polisområdeschef skrev ett mycket engagerat och initierat inlägg på sin facebooksida, även den offentlig, där hon diskuterade skevheter med svensk migrationspolitik. Hon gav exempel på hur skötsamma unga personer kunde stå inför tvångsavvisning, medan samhället underlåter eller misslyckas med att utvisa grova brottslingar, bland annat. Hon hade i och för sig talat med sin chef inför publiceringen, och har även efter publiceringen fått stöd av sin chef i region Väst, Klas Friberg. Enligt GP refererar han till yttrandefrihetsgrundlagen och poängterar att även poliser omfattas av den. Han säger att poliser har rätt till en åsikt, och att han inte har några synpunkter på om de skriver inlägg på Facebook som behandlar svåra ämnen, exempelvis det som Lena Matthijs tar upp.


– Alla har rätt enligt lagen att yttra sig, och så även poliser. Att anställda på polismyndigheten skriver Facebook-inlägg med åsikter har jag inga synpunkter på, säger Klas Friberg till GP.


Blåljus kan bara hålla med om Fribergs tolkning. Och vi kan med stöd av domar från AD tillägga att det även gäller åsikter som man själv inte delar. (Exempelvis AD 2011 nr 74 och AD 2007 nr 20) Det är just sådana åsikter som yttrandefrihetslagarna behöver skydda.

 

De allmänt vedertagna åsikterna klarar sig oftast utan skydd. Men, i tjänsten gäller som vi uppfattar det andra gränser för vad som får yttras, vilket bland annat aktualiserats när poliser skrivit på Polisens officiella sociala medier.

 

Tommy Hansson