Publicerat 2006-08-30 20:21

Vilka krav
ställer rättvisan
på poliserna?


Den 12 september kl 11 går det bra att få ta del av Svea hovrätts dom i målet chefsåklagare Christer Ekelund mot Västerortspolisen Göran Ström. Från rättegångsdagen tisdagen den 29 augusti och fram till den tidpunkten får Göran och vi andra grubbla över vilka krav svensk rättvisa ställer på sina poliser.

Fann tillfället lägligt avvika


Vad hände för cirka fyra år sedan? Det finns flera versioner. Senol Ö, en ung man från de brottstyngda delarna av huvudstadens västra betongförorter, numera bosatt i Norrland, fick börja berätta. Han upplevde att han och några kompisar efter en blöt fest stod och pratade på en gångväg i sagda förorter vid 3-tiden på natten. Senol stod och höll i sin nyinköpta mc som han planerade att leda till en upplyst plats och låsa fast. Plötsligt närmade sig en bil som han bara upplevde som ett enda skarpt ljussken. Senol försökte leda undan sin mc för att den inte skulle bli påkörd men det blev den ändå. Han och bågen föll i marken. Ut ur bilen for tre personer som han först då uppfattade som poliser. Han började överösas av hårda batongslag, kanske 30 – 40 stycken. De tre anfördes av Göran Ström, en polis han känner och egentligen gillade fram till den här dagen. Sedan hände en del dramatiska saker i närheten som inte hörde till det här målet och poliserna förlorade intresset för att slå Senol och började jaga några andra. Senol fann tillfället lägligt att avvika till fots. Några dagar senare dök han upp på polisstationen för att anmäla det han uppfattade som övervåld. Han hade anmält poliser tidigare utan resultat och räknade inte med att det här heller skulle bli något ärende och struntade i den anmälningsmottagande polisinspektörens uppmaning att besöka läkare för rättsintyg. Ett par bilder med inspektörens polaroidkamera fick duga.

Startmotorn hördes rassla


Göran Ström upplevde händelsen något annorlunda. Han och två kolleger rutinpatrullerade i bil i området. De fick syn på några ungdomar runt en mc. När dessa upptäckte polisbilen utbröt febril aktivitet. En av ungdomarna hoppade upp på mc:n och for iväg. Men den tände inte ordentligt, gick hackigt och upphanns snabbt av polisbilen. I samband med stoppet nuddade polisbilens främre del vid mc:ns bakre. Dess förare kom något ur balans men föll inte utan satt kvar på mc:n. Göran Ström for ut och fram till föraren. Till det yttre kände han genast igen Senol Ö som han haft trevliga kontakter med (inte rörande brott) då Senol hade en butik. Men personen på sadeln var inte den Senol han var bekant med. Personen var stirrig, stel, knappt kontaktbar och visade enligt Göran tecken på påverkan av berusningsmedel. Göran sa till honom att släppa styret och kliva av motorcykeln. Ingen reaktion utom försök att trycka på startknappen och få igång hojen. Göran försökte dra bort personens ena arm från knappen och styret utan att lyckas. Göran upplevde svår stress. Om den misstänkt berusade personen kom iväg på sin 600-kubiks offroadhoj kunde både han och andra, oskyldiga, komma till svår skada. Han drog sin batong och slog ett eller möjligen två slag på personens arm. Ingen reaktion utom förnyade startförsök. Startmotorn hördes rassla. Göran tog ett grepp runt personens ena axel och överarm och med en kvinnlig polisaspirants hjälp lyckades han dra omkull både personen och mc:n. Nu var den faran över men i närheten hotade nya som poliserna var tvungna att akut ta itu med. När de var avklarade och de återkom till mc:n var Senol försvunnen och det blev aldrig tillfälle att testa om han varit berusad av något.

Outgrundliga ansiktsuttryck


Efter lunchuppehållet i förhandlingarna följde vittnesförhör. Ett antal vänner till Senol Ö intygade på heder och samvete att dennes version var sann bortsett från antalet batongslag som reducerades till cirka två till fyra. Ett antal poliser vittnade i stora drag till förmån för Göran. Hovrättens ansiktsuttryck var outgrundliga – eller kunde man ana ett lite inslag av den trötthet som uppstår vid att dag ut och dag in höra samma visa? Ord mot ord.

I sin plädering påtalade Bengt H Nilsson den gamla regeln att en tilltalads påståenden ska anses sanningsenliga utom i de fall de är uppenbart orimliga eller åklagaren lyckas styrka deras lögnaktighet. Hans avsåg säkerligen Görans uppgifter om Senol Ö:s misstänkta påverkan.

Viktigast hindra fortsatt färd


Bengt H underströk också Görans skyldighet att ingripa. Allmänheten skulle bli mycket upprörd om den fått veta att en misstänkt rattfyllerist försökt lämna platsen och Göran passivt iakttagit detta.

Han framhöll också att om Göran skulle fällas för misshandel som åklagaren yrkat så måste åklagaren styrka att Göran haft uppsåt att skada Senol Ö. Något sådant uppsåt är inte styrkt och Bengt H menade att det är närmast orimligt att tänka sig att Göran avsiktligt skulle velat skada Senol Ö. Hans enda syfte var att förhindra fortsatt färd.

Har all rätt vara på gångvägen


Chefsåklagare Christer Ekelund lutade sig på grundlagen, regeringsformen, och dess stadgande om att medborgarna inte får utsättas för ingripande eller våld från myndigheternas sida om inte sådant är stadgat i lag.

Han underströk att Senol Ö har all rätt att befinna sig på gångvägen och att stå bredvid sin motorcykel eller leda den om han så önskade. Detta är inget som polisen har någon grund för att lägga sig i.

Ingen anledning lyda


Och skulle polisen få en sådan grund, t ex genom någon form av misstanke, så är polisen skyldig att genast upplysa Senol Ö om vad som ligger bakom ingripandet. Det hade polisen inte gjort i det här fallet. Det är vitsordat att kommunikationen mellan polisen och Senol Ö. bestått i uppmaningarna ”släpp styret!” och ”kliv av motorcykeln!”. Dessa befallningar har han inte haft någon anledning att lyda, menar Christer Ekelund.

Chefsåklagaren kom också in på den s k ”trappan” som inte har direkt stöd i lag men som används i polisutbildningen. Här avbröt han sig och delade ut en illustration av ”trappan” till rätten och parterna. Han menade att nedläggningen av Senol Ö, som visade sig framgångsrik, var ett mildare våld än batongslagen och borde prövats före dessa.

Inget stöd för batongslag


Christer Ekelund räknade också upp de laga grunderna för våld enligt polislagen och tyckte sig inte där kunna hitta något stadgande att hänvisa till som enligt behovs- och proportionalitetsprinciperna skulle kunna ge stöd för att slå Senol Ö en eller två gånger med batong.

Utövar man våld som orsakar smärta mot någon utan laga befogenhet så är det misshandel och där behöver inte uppsåt att skada styrkas, menar chefsåklagaren, som anser att Göran Ström ska dömas för misshandel.

Vad hovrätten tycker i frågan får vi, som sagt, veta den 12 september.

-----------------------------------------------------------------

VARFÖR SÅDAN SKILLNAD?

Våldtäkter minskar i New York
Ökar stadigt i Sverige


”Första halvårets siffror över våldtäkter i Sverige har t o m fått statligaBrottsförebyggande rådet (Brå) att anse det faktiskt skett en ökning ochinte bara en förändring i definitioner och benägenhet att anmäla. Underförsta halvåret 2006 anmäldes 19 procent fler våldtäkter jämfört med sammaperiod förra året.

  New York har en löpande veckostatistik över brottsligheten. För förstahalvåret visar den på en minskning med 0,5 procent. Än mer alarmerande förSverige är de absoluta talen. I Sverige anmäldes 1966 våldtäkter förstahalvåret. I New York (8 miljoner invånare): 893 våldtäkter. Medan de svenskatalen pekar dystert uppåt har antalet våldtäkter i New York minskat med51.4  procent på de tretton år som gått sedan den nya, effektivare,brottsbekämpningen började tillämpas.”


Ovanstående är ett citat ur f d New York-konsuln Olle Wästbergs nyhetsbrev via e-post. Olle tror starkt på New Yorkpolisens arbetsmetoder och har bl a berättat om dem på en av Polisförbundets konferenser.

Drömsiffror för svensk
justitieminister!


Roa dig med att gå in på länken nedan. Den är hämtad direkt från City of New York Police Department - CompStat (jämförande statistik) Den justitieminister som skulle kunna visa allmänheten sådana siffror på svensk brottsutveckling skulle skänka sitt parti ett helt garanterat omval. Och då bör man ändå betänka att jämförelsen görs mellan brottsligheten hos svensk befolkning till stor del bosatt utanför storstad och i glesbygd och hos New Yorks människor som till övervägande del bor i ren storstad. Kan det ha någon betydelse att det finns dubbelt så många poliser på New Yorks åtta miljoner invånare som på Sveriges befolkning?

NYPD CompStat

Se även på hemsidan:

http://www.nyc.gov/html/nypd

-----------------------------------------------------------------

Hemsidan har uppdaterats den 30 augusti kl 1920. Nästa uppdatering blir ca 1 september.

-----------------------------------------------------------------

HISTORISKA GLIMTAR
- det hände just idag!


Den 31 augusti 1934 invigdes Tranebergsbron. Med sitt mittspann på 181 meter är den Sveriges näst längsta bågbro i armerad betong (efter Sandöbron över Ångermanälven).

Den 1 september 1944 presenterar Volvo sin nya bil – PV444 – på en stor Volvo-utställning i Stockholm. Priset var 4800 kr vilket händelsevis var samma som man tog för Volvos första personbil år 1927. PV444 var den första Volvon med självbärande kaross. Den hade också laminerad framruta vilket höjde säkerheten väsentligt. Intresset för bilen var enormt. Volvo hade planerat bygga 8000 men det landade på 196005 fordon innan PV544 tog vid år 1959.

Den 2 september 1958 sändes nyhetsprogrammet Aktuellt för första gången.

Den 3 september 1967 fick Sverige högertrafik.
Gilla sidan:


 


Tidningen POLISEN


Brandfacket
Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994