polisskolan phs sörentorp
21 januari 2021

Bör psyktesten avskaffas?

Bör psyktesten till Polishögskolorna avskaffas?

Nättidningen Bulletin har idag en artikel som diskuterar antagningen till Polishögskolorna. Som bekant ståtar polisutbildningen med tusentals vakanser, inte någon gång de sista åren har kursstarterna fyllts till mer än runt 70% trots väldigt många sökande. Av de som väl börjar utbildningen kommer ca 90% ut som nya polisaspiranter ett par år senare. Ändå talas det om att det finns fler polisanställda än någonsin, även i Stockholm, och det är ju sant.

Expansionen hittills har främst handlat om civilanställda, som förvisso behövs. Men polisens utmaningar med synlighet och konkret brottsbekämpning kräver även fler poliser. Bulletin konstaterar att den stora svårigheten för många att bli godkända till polisutbildningen är psykologsamtalet, som introducerades 2014, då rekryteringen flyttades från Polisen till Rekryteringsmyndigheten. Tidigare var det en erfaren polis, en polischef och en facklig representant som gjorde bedömningen om en sökande tycktes ha de egenskaper som krävs av en bra polis.

Polisområdeschefen i Göteborg, Erik Nord, beskriver problematiken för Bulletin. Han påpekar att tilltron till psykologintervjun och andra tester som lutar sig mot beteendevetenskapen gör att vi missar många som kunde bli bra poliser. Erik fruktar att polishögskolornas platser aldrig kommer att fyllas om psykologerna och beteendevetarna helt ohämmat ska få vaska fram de bästa av de bästa.

Polisen och facklige företrädaren Mats Johansson skrev en motion till Polisförbundets kongress 2020, där han fick beskedet att Polisförbundet redan jobbar med frågan. Mats säger till Bulletin: -Att det är så många som underkänns på psykologitestet har jag hört av många inom kåren och jag tänkte varför är det så? Är det så illa, att så många inte håller måttet? Nej, så kan det inte vara, så därför tyckte jag att det är en bra idé att Polisförbundet tittar på detta och utreder det.

Mats konstaterar att psykologi inte kan anses vara en exakt vetenskap. Det finns en rad olika teorier och resultatet kan bero på vilka instrument man använder sig av och den enskilda psykologen. Jag tycker att det är en rimlig begäran att öppna processen för insyn med tanke på att det är så pass många som faller bort på just det momentet.

Chefspsykologen på Rekryteringsmyndigheten försvarar dock dagens ordning, och säger till Bulletin att man införde psykologtestet för att öka graden av rättssäkerhet, transparens och kostnadseffektivitet. De metoder som Rekryteringsmyndigheten tillämpar i det psykologiska urvalet till polisutbildningen, dvs. begåvningstest, personlighetstest och strukturerad intervju, har alla ett vetenskapligt stöd, enligt honom.

Peppe Larsson, som dels är erfaren polis i yttre tjänst, och dels är studerandeombudsman, kan tänka sig en mellanväg för rekryteringen. Han säger till Bullentin att man kan ifrågasätta att denna process enbart ligger hos Rekryteringsmyndigheten. Peppe tycker att det tidigare systemet, där de sökande även fick samtala med två erfarna poliser, var bra. Då kunde de, tillsammans med psykologen, föra ett samtal om en sökandes lämplighet. Då fick vi en delad bedömning från två olika kompetenser. Han är tydlig med att han inte vill sänka kraven, men att det gäller att ställa rätt krav för vad som yrket kräver.

 

Enligt Bulletin pågår ett samarbete mellan Rekryteringsmyndigheten och Polismyndigheten där man gör en översyn av de psykologiska, medicinska och fysiska kraven till utbildningen. Den översynen planeras vara klar våren 2021.

 

Blåljus hoppas att Polisförbundet får delta i översynen av rekryteringskraven. Det är två aspekter som måste vägas mot varandra, nya poliser som fyller de höga krav som måste ställas på en polis, och tillräckligt många poliser. Frågan är om rekryteringssystemet är rätt avvägt för att uppnå bägge dessa mål samtidigt!

 

Tommy Hansson