Bättre och sämre för pensionärer 2023

Bättre och sämre för pensionärer 2023

Det nya året står minst sagt för dörren. Med det följer även ändringar för pensionärer. Det handlar om beskattning, belopp och åldrar, det mesta syftar till att så många som möjligt ska jobba så att säga ända in i kaklet. Det gäller att överleva ända dit.

Pensionsmyndigheten beskriver förändringar på sin hemsida:

Från och med år 2023 gäller nya pensionsåldrar som styr när allmän pension kan tas ut första gången och när garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg kan börja betalas ut. Det är ett steg emot att införa det som kallas riktåldern. Riktåldern kommer från och med 2026 att styra när olika förmåner kan betalas ut. 

Vem berörs av pensionsåldrarna från 2023?

Tidigaste uttagsålder för allmän pension är 63 år från och med 2023. Det kommer att beröra dig som är född 1961 och 1962.

När det gäller garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg är tidigaste ålder för att få dessa förmåner 66 år. Det var tidigare 65 år. Det betyder att du som är född 1958 och 1959 kommer att kunna få garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg först när du fyller 66 år.

För dig som är född 1957 eller tidigare gäller fortfarande 65 år som ålder för garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg.

Riktåldern gäller från och med 2026

Den så kallade riktåldern, som kommer att styra när man tidigast kan ta ut allmän pension eller få garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg kommer att följa medellivslängdens utveckling. Eftersom vi i genomsnitt kommer att leva längre framöver så kommer åldern för tidigast uttag av allmän pension, garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg att höjas stegvis. Riktålder kommer att tillämpas från 2026.

Så här fungerar riktåldern

Riktåldern kommer att fastställas och beslutas varje år men användas först sex år senare. Den kan ändras med max ett år i taget, förutsatt att den inte har ändrats under de tre föregående åren.

Riktåldern för år 2020, 2021 och 2022 har beslutats av riksdagen sedan tidigare och blir 67 år för alla tre åren, vilket i praktiken kommer att tillämpas under åren 2026-2028.

Från 2026 när riktåldern 67 år gäller, ska även den lägsta åldern för att ta ut allmän pension ändras till tre år före riktåldern. Det innebär att du som är född 1963 eller senare kommer kunna ta ut allmän pension vid 64 års ålder som tidigast.

En tabell där förändringarna beskrivs kopplat till ålder och kalenderår, har Blåljus tidigare publicerat här!

Lagen om anställningsskydd

Från och med år 2020 har du rätt att vara kvar på jobbet till 68 års ålder och från 2023 kan du vara kvar till 69 års ålder.

Om du kommer överens med din arbetsgivare så kan du jobba längre än så. Åldern för hur länge du har rätt att vara kvar på jobbet kan ändå variera beroende på hur ditt kollektivavtal ser ut och hur övergångsbestämmelserna blir för de avtal som löper när lagförslagen träder i kraft.

Så blir din pension 2023

Den totala pensionen, inklusive tjänstepensionen, höjs med mellan 500 och 1100 kronor per månad efter skatt för 8 av 10 pensionärer från januari 2023. Hur pensionen blir efter årsskiftet skiljer sig mellan olika grupper.

Vill du se din pension och nya belopp?

Från den 1 januari kan du logga in på Mina sidor och se dina belopp för 2023. Du får även hem ett brev med samma information i mitten av januari. Logga in på Mina sidor

Flera faktorer påverkar pensionen

Följsamhetsindex, som styr inkomst- och tilläggspensionen, (allmän pension) höjs med 3 procent för 2023. Prisbasbeloppet, som påverkar garantipensionen och förmånsbestämda tjänstepensioner, höjs med 8,7 procent. Premiepensionens utveckling beror på värdeutvecklingen för de premiepensionsfonder den är placerad i, eller på återbäringsräntan om du har valt traditionell försäkring. (Där får de flesta ett tydlig minus för 2022 på grund av börskurserna)

Regeländringar vid årsskiftet 2023

  • Pensionsåldern för när man tidigast kan ta ut allmän pension höjs från 62 till 63 år.
  • Pensionsåldern för när man tidigast kan få garantipension, inkomstpensionstillägg, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd höjs från 65 till 66 år.
  • Sjukersättning och arbetslöshetsersättning betalas ut fram till månaden innan man fyller 66 år, till skillnad från tidigare 65 år.
  • Förhöjt grundavdrag gäller från januari det år man ska fylla 67 år, till skillnad från tidigare 66 år. Det drabbar årskullarna 57 och 58, som kan få närmare 20000 i högre skatt ("pensionsskatt") jämfört med tidigare årskullar för det året...
  • Det högre Jobbskatteavdraget gäller fortsatt från januari det år man ska fylla 66 år.
  • Åldersgränsen för omställningspension och garantipension till änkepension höjs från 65 till 66 år.
  • Rätten till garantipension för utlandsboende upphör.
  • Rätten att tillgodoräkna sig hemlandstid som bosättningstid för garantipension upphör (gäller för framtida pensionärer).

Både sött och salt, som synes. Den polis, som började i yrket i 20-årsåldern och har jobbat 100% under alla år sedan dess och nu jobbar till 69 års ålder, torde dock få en högst anständig pension efter 49 års tjänst. (Som ni minns var man anställd redan på PHS på den tiden)

Polispensionerna är trots allt bättre än de flesta andra yrkens pensioner, dels är den statliga pensionen rimligt bra, dels är Kåpan Extra en särskild förmån som sockrar polisanställdas pensioner. Men var och en måste överväga balansen mellan hälsa, fritid, ekonomi och arbetsliv på äldre dagar. Om kroppen så tillåter. För pengar är inte allt, och man kanske vill hinna vara pensionär ett tag också.

minpension.se kan var och en göra personliga prognoser för att se hur långt pengarna räcker vid olika ålder för pension.