försäkringskassan 2023 stress

Allt fler stressas till psykisk ohälsa

Sverige: Allt fler "stressas" till psykisk ohälsa

I Sverige blir allt fler sjuka på grund av "stress". Det erfar Försäkringskassan som idag rapporterar om att nästan varannan sjukpenning gäller psykisk ohälsa - dvs stress/depression. En stress-trend som väl känns igen av Polisens skyddsombud. Polisen är inget undantag!

Källa Försäkringskassans pressmeddelande.

Bild
Patrik Danielsson huvudskyddsombud Polisförbundet

- Poliser är inte undantagna!
Säger Patrik Danielsson, nationellt huvudskyddsombud inom Polisen med anledning av rapporten, och fortsätter:
- Hård arbetsbelastning, underbemanning och brist på återhämtning och arbetsanpassning bidrar till ohälsa och sjukskrivningar.

Försäkringskassans rapport visar hur sjukpenningen fördelats mellan olika diagnoser under 2022: 

  • 42 procent - psykiatriska diagnoser
    - där stressrelaterad psykisk ohälsa ingår ("utmattningssyndrom" är vanligast för kvinnor medan "depressioner" är vanligast för män)
  • 18 procent - rörelseorganens sjukdomar
    exempelvis sjukdom i rygg, axlar och leder
  • 8 procent - skador
    som ben- eller armbrott samt knäskador
  • 6 procent
    - tumörer, främst bröstcancer

- Arbetsgivare har ett stort ansvar för att förebygga och förkorta sjukfrånvaro bland sina medarbetare

Ulrik Lidwall, Försäkringskassan

Psykisk ohälsa går att förebygga
Forskningen visar att arbetsmiljön har stor betydelse för hur många som behöver vara sjukskrivna på grund av psykiatriska diagnoser. Detta gäller särskilt inom de kvinnodominerade välfärdsyrkena där systematiska arbetsmiljöproblem leder till omfattande sjukfrånvaro.

- Arbetsgivare har ett stort ansvar för att förebygga och förkorta sjukfrånvaro bland sina medarbetare, säger Ulrik Lidwall. Genom att agera tidigt kan man förebygga sjukskrivningar och behovet av rehabilitering. Det är något som hela samhället tjänar på.

Blåljuskommentar: Strategin för bildandet av "EN Polismyndighet" 2015 byggde bland annat på förväntningar om hur "EN gemensam personalresurs" skulle effektivisera polisen. Åtta år senare kommer nu (äntligen) rapporter om de konsekvenser som både Polisförbundets fackliga liksom skyddsorganisationen tidigt flaggade för... dvs konsekvenserna om vad ett ensidigt "flexibelt" och "effektivt" resursutnyttjande av personalen - på individnivå - kunde leda till - dvs enskilda anställdas upplevelse av att vara "flexibel" och "flyttas till olika delar i hela landet" (i olika nationella förstärkningsorganisationer NFO, lokala förstärkningsorganisationer, otillräckliga ledningssystem). Därtill: ökade krav på tillgänglighet i form av olika "beredskapslistor" som likt svampar i en höstskogväxt helt okontrollerat ...m.m. Stressen och pressen på polisanställda har ökat. En press som både medlemmar liksom Polisens skyddsorganisation upplever.