Har poliser rätt till rättvis rättegång?

Har poliser rätt till rättvis rättegång?

Alla poliser vet, att de som misstänks för brott, har rätt att få del av det som de anklagas för innan förhör och rättegång. Detta för att kunna försvara sig mot anklagelser.

Det känns ganska självklart, i ett rättssamhälle som Sverige, även om det även kan medföra att en eller annan misstänkt kan ljuga sig fri...

För poliser som misstänks för att ha exempelvis olämpliga kontakter eller på annat sätt utgöra en säkerhetsrisk, förhåller det sig annorlunda. Om polisens säkerhetsklassning dras in på grund av sådana omständigheter, kan polisen ofta inte jobba kvar. Polisförbundet har dragit ett antal sådana ärenden inför Arbetsdomstolen, och då har det förekommit att myndigheten gömt sina argument bakom sekretess.

Nu berättar DN om ytterligare ett sådant fall rörande en polis som har en kriminell bror. Polismyndigheten menar att det omöjliggör fortsatt tjänst som polis.

Polisförbundet hävdar att deras medlem aldrig påverkats i tjänsten på grund av brodern, och tidigare domar i AD säger också att ”enbart familjeförhållanden inte kan vara grund för uppsägning”. Därför har fallet överklagats till AD.

Vid rättegången i AD, kommer Polismyndigheten att hänvisa till samtal som hållits under en säkerhetsprövning. Men underlaget har varken den avskedade mannen eller hans ombud fått se.

Polisförbundets ordförande Katharina von Sydow menar att Arbetsgivaren har ett överläge i processen, och när förbundet har begärt att domstolen ska se till att vi alla får ta del av samma dokumentation, så hävdar arbetsgivaren ”försvarssekretess”. Och Arbetsdomstolen har köpt det...

Detta har fått Polisförbundet att ta till det extraordinära rättsmedlet att ansöka om resning i Högsta Domstolen. Det ovanliga är att resningen inte gäller en avgjord dom, utan endast ett delbeslut under pågående process.

Katharina von Sydow noterar i DN att det finns en större politisk dimension i detta, utanför det enskilda fallet. Vad kommer att hända om det här beslutet står sig? Då kan myndigheterna hävda ”försvarssekretess” hela tiden. Det riskerar att bli ett sluttande plan i rättsstaten.

Polisfacket hade hoppats på att få rättegången i Arbetsdomstolen uppskjuten i väntan på HD:s avgörande av resningsfrågan, men AD har bestämt att inte ändra på sin planering. Om resningen beviljas lär rättegången i AD få tas om.

Blåljus vill självklart inte att olämpliga poliser ska kunna fortsätta vara poliser. Men varje släktskap med någon brottslig person kan heller inte vara diskvalificerande. När man inte vet vad som läggs en till last, blir det svårt att försvara sig. Så nog hade man önskat att Sveriges största rättsvårdande myndighet tog aningen mer hänsyn till sina anställdas rättssäkerhet!

I brist på det kan alla Polisförbundets medlemmar fortsätta vara tacksamma för Polisförbundets rättsskydd, som gör sitt yttersta för att även poliser ska har rätt till rättssäkerhet!