Våldets utveckling i Sverige
Våldets utveckling i Sverige
Brottsförebyggande rådet (Brå) presenterade idag sin analys av det dödliga våldets utveckling i Sverige år 1990 - 2021. Analysen visar på flera intressanta fakta. Bland annat att det dödliga våldet var avsevärt högre på 1980/90-talet än den är idag... Vem kunde tro det? Blåljus välkomnar Brås analys men saknar meta-analysen dvs: Det historiska perspektivets lärdomar om "Varför vi är där vi är idag?"
Övergripande/idag
- Två av tre dödsfall idag Sverige har ingen koppling till kriminell miljö
Dock utsätts allt fler unga män i Sverige för dödligt våld jämfört med Europa i stort. Dödligt våld mot unga män, 15–29 år, har ökat markant, och en stor del av ökningen kan kopplas till skjutvapenvåldet i kriminell miljö. - Spontan-våld
nästan lika många dör till följd av spontana bråk och dispyter. - Familje-/partnerrelaterat dödligt våld
En av fyra dör efter dödligt våld av sin familj-/partner.
Och 6 av 10 kvinnor i Sverige dör efter dödligt våld av sin familj/partner. En statistik gällande kvinnors utsatthet är avsevärt lägre jämfört med kvinnors utsatthet (trygghet) i andra europeiska länder. - Gärningspersoner
Brå konstaterar att antalet kvinnliga gärningspersoner vid dödligt våld är relativt få. Det handlar om 5-10 kvinnliga gärningspersoner per år - sedan 1900-talet. De kvinnliga gärningspersonerna var generellt sett äldre än männen.
Antalet män som gärningspersoner vid dödligt våld har ökat.
Detta gäller i de fall man lyckats knyta en gärningsperson till brottet. - Trend: Färre kända gärningspersoner i den i kriminella miljön
Uppklaringen av dödligt våld i Sverige har gått från "hög" till att med tiden minskat.
Brås analys visar att minskningen enbart avser fall i kriminell miljö.
Det är samtidigt intressant att beakta "Utvecklingen av dödligt våld sedan 1960" (se bild nedan) . Där framkommer att det dödliga våldet i Sverige peakade på 1980/90-talet - dvs var högre än idag.
Blåljuskommentar: Välkomnar Brås som alltid välgrundade analyser och belysande av samhälleliga utmaningar liksom rättskedjans effektivitet. Hade dock önskat en mer övergripande "historisk analys" kopplat till olika övergripande samhälleliga beslut t ex analys av olika historiska trender från 60-talet till idag. Detta behövs för en mer övergripande diskurs/analys om "Varför gick det som det gick?" - liksom "Vart är vi på väg". Detta inkluderar självklart allt från rikspolischefens nya uppdrag, till tidigare beslut om polisens effektivitet/arbetstid (8-2-schema, närpolisreformen...) och alla andra beslut/behov som påverkar samhället och i rättskedjan. Inte minst Polismyndighetens styrning av sina poliser - för uppdrag i hela landet.