KRÖNIKA: Rakel spektakel - mirakel

KRÖNIKA:

Rakel spektakel - mirakel
Jag heter Lars Byström, jag är yttre kommissarie i Stockholms län. Jag har haft befattningen  sedan 1995, en lång tid, allt för lång tycker många. Jag har under denna tid haft förmånen att få leda en o annan större insats med skiftande framgång. Jag tycker själv vid dessa tillfällen att jag haft någorlunda koll och kunnat hålla ett antal ¨bollar¨ i luften utan att tappa allt för många.

En gång i tiden hade vi i Stockholm 3-siffriga anrops signaler, dessa byttes ut till 4-ställiga för ett antal år sedan. Självklart innebar det för en polishjärna en omställning som ledde till en del oönskade problem men dessa var trots allt hanterbara.

Vid införandet av Rakelsystemet, som jag för övrigt tycker är ett utmärkt radiosystem, så införde någon även 6-ställiga anropssignaler. Eller rättare sagt 2 siffror med ett bindestreck o sedan 4 siffror, de sistnämnda anger vilken kategori man tillhör. Denna förändring har  jag förstått innebär att vi skulle ha ett likformat upplägg i hela riket, läs nationell polis.

Försvårats katastrofalt

Införandet av dessa 6-ställiga anropssignaler med bindestreck har i alla fall för mig inneburit att ledning av större insatser avsevärt försvårats. För min del går numera koncentrationsförmågan åt att hålla isär alla dessa siffror istället för att  hålla koncentrationen  på att styra o leda insatsen.

Alla som jag talat med o det är några stycken, håller med om att detta att leda insatser med flera enheter inblandade från olika polismästardistrikt eller avdelningar har på ett katastrofalt sätt försvårats. Vad jag inte kan förstår är hur vi inom svensk polis kan införa ett anropssystem som försvårar ledning av stora o komplicerade insatser. Vi vill förhoppningsvis alla ha ett system som förenklar o effektiviserar den polisiära verksamheten.

Rånare eller mördare går fri

Det är ju även vid dessa tillfällen som vår förmåga att hantera komplexa situationer kommer att sättas på prov och granskas i efterhand. Jag tycker i alla fall att det skulle vara väldigt pinsamt att behöva förklara ett misslyckande med att det berodde på ett väldigt komplicerat anropssystem.

Visst, jag köper argumenten att det hela är något man kan vänja sig vid, att hantera 6 siffriga anropssignaler lika lätt som 4-siffriga. Men under den tid det kommer att ta, så kommer förmodligen en o annan insats att väsentligt försvåras vilket i sämsta fall kan innebära att grovt kriminella kommer undan lagföring, att en o annan rånare eller mördare går fri.

Ingen vet vem som är ansvarig

Vid större insatser så är det inte ovanligt att 20 – 25 enheter är involverade. Detta innebär enligt alla matematiska regler att operatören på LKC har att göra 60 till 75 extra tryckningar för att lägga in dessa enheter på aktuellt HR. Även om våra operatörer är jätteduktiga så tror jag inte att man någonsin kommer att hinna ikapp för att på så sätt eliminera denna meruppgift som det innebär att för varje enhet som anmäler sig fixa 3 extra knapptryckningar.

Det som bekymrar mig mest är att ingen egentligen vet vem som är ansvarig för denna förändring. När jag talat med ansvariga inom vår egen myndighet så får jag ofta svaret att RPS eller MSB har beslutat om dessa förändringar. Med all respekt så har jag svårt att tro att dessa anonyma beslutsfattare någonsin lett en större insats med all den komplicitet som detta innebär.

Gå tillbaka till 4-ställiga

Ett citat från MSB:s hemsida:

"I vardag och kris

Rakel kan underlätta arbetet både i kris och vardag i länet.
– Med Rakel får vi snabbare information om en händelseutveckling i samband med kris eller olycka och kan också snabbare få kontakt med till exempel räddningsledare och polis, säger Claes Wiberg, ansvarig för krishantering på Länsstyrelsen Blekinge län."

Så mitt förslag är helt enkelt att omedelbart gå tillbaka till de gamla 4-ställiga anropssignalerna, då visste ¨alla¨ vem som pratade. Vi kunde snabbt bygga upp en större insats utan att som nu mest ägna oss åt att ropa upp den ena sifferkombinationen efter denna andra. Kommer det in en enhet från ett angränsande län för att biträda oss så vet jag att vi kommer att kunna hantera även detta.

Lösning krävs nu

Jag hoppas att chefer på olika nivåer och fackliga företrädare tar till sig av det jag skrivit för det är ett problem både polisiärt och arbetsmiljömässigt.

Jag hoppas också att åtgärder vidtas omedelbart som möjliggör en tillbakagång, vilket enligt experter i myndigheten är möjlig, till ett system som fungerar även under extrema förhållanden. Att tillsätta en arbetsgrupp med X antal direktiv som skall redovisa sitt arbete om Y antal månader anser jag heller inte vara tillfredsställande. Detta är ett akut problem som kräver en lösning här o nu. Sen kan arbetsgruppen i lugn o ro ta fram ett alternativ, om det behövs, som har förankring och som framför allt fungerar.

Med utmärkt högaktning

Lars Byström
Yttre poliskommissarie i Stockholms län.


BLÅLJUS KOMMENTAR: Det är inte många som har Lars Byströms erfarenhet från ledning av omfattande och farliga polisinsatser. Han vet avgjort vad han talar om. Låt oss hoppas att ansvariga lyssnar.