12 januari 2004

NÄSTAN VARANNAN POLIS NEKAS ERSÄTTNING VID KRÄNKNING

Det är absolut dags för polisfacket i Stockholm att kräva att poliser får samma behandling som andra brottsoffer. Kanske till och med en extra ersättning. Nu är det så att brottslingar inte KAN betala och att samhället inte VILL betala.

Med de orden kräver en insändarskribent på Blåljus.nu att facket tar itu med det förhållandet att poliser ofta får lägre eller ingen ersättning alls för kränkningar som övriga medborgare kan räkna med att få pengar för.

Det visar sig att insändarförfattaren har gott fog för sin upprördhet. Under år 2003 ansökte 161 poliser om brottsskadeersättning (år 2002 var det 203).  Av dessa 161fick 66 avslag på sina ansökningar (cirka 40 %) medan motsvarande värdenför år 2002 var 117 avslag (nästan 60 %). Skillnaden ligger troligen i attår 2002 kom många ansökningar in från poliser som tjänstgjort vid"EU-kravallerna" i Göteborg och av dessa fick det stora flertalet avslag påsina ansökningar. Den här statistiken har Blåljus.nu fått från brottsskadechef Per Rubing på Brottsskadeenheten på Brottsoffermyndigheten i Umeå.

Den belyser hur allvarlig den här frågan är. I den intervju med Per Rubing som följer nedan avslutar denne med att föreslå att polisfacket skulle förhandla fram en arbetsmarknadsförsäkring. En sådan konstruktion skulle troligen innebära att vi fick ta av vårt löneutrymme i förhandlingar för att få denna ”förmån”. Det finns alla skäl att ifrågasätta om inte samhället borde ta sitt ansvar för kränkta poliser utan att kräva oss på ersättning för det. Blåljus.nu har intervjuat Per Rubing för att få fram fakta i frågan.

- Efter vilka regler behandlas ersättningskrav från poliser som blivit kränkta i jobbet?

- Brottsoffermyndigheten arbetar efter Brottsskadelagen, förklarar Per Rubing. Och den lagen instruerar oss att bedöma ersättningar i enlighet med Skadeståndslagen då främst 2 kap 3§ och 5 kap 6§ som klargör vilka kränkningar som kan resultera i ersättning. De är de generella reglerna. Sedan läser vi också förarbetena i proposition 2000/2001:68.

Mental beredskap höjer tröskeln för ersättning

- I de förarbetena påpekas bl a att det finns en del grupper – t ex poliser, ordningsvakter och mentalskötare – där det ingår som ett led i deras jobb att ingripa mot våldsamma personer. Av den anledningen har de en mer eller mindre gedigen utbildning för att möta våld under arbetet. Det gör – enligt förarbetena – att de har en mental beredskap på att våld ska kunna förekomma. Den beredskapen har inte de flesta andra medborgare. Lagstiftaren resonerar så att de som har den mentala beredskapen har rätt till kränkningsersättning först vid grövre och mer oväntade våldsyttringar.

- I vårt arbete, fortsätter Per Rubing, har vi resonerat så att ersättning till t ex poliser ska utgå om de möter ett våld eller hot som avviker från vad som kan anses normalt i situationen. Enkelt uttryckt: Den polis som rusar fram för att skilja två slagskämpar åt bör vara beredd på att deras våld kan vändas mot den ingripande. I det fallet är det mindre troligt att polisen får ersättning om inte våldet varit ovanligt kraftigt t ex genom sparkar mot huvudet eller utdelat med tillhygge. Den polis som stoppar en fortkörare och plötsligt tittar rätt in i en pistolpipa när han eller hon ber om körkort har med samma resonemang en god chans till ersättning.

Följer inte alla domar

- Det är viktigt att komma ihåg, understryker Per Rubing, att vi inte bedömer efter stelbenta schabloner. Vi är dock ålagda att följa skadeståndsrättslig praxis. Vi prövar varje enskilt ärende seriöst och tycker att vi tar hänsyn till alla olika omständigheter. En del ärenden avgörs av handläggare men gäller det principer brukar vi föra upp ärendena i Brottsoffermyndighetens nämnd. Där sitter flera höga jurister och även riksdagsledamöter.

- Är det riktigt att ni inte alltid följer skadeståndsdomar?

- Det är riktigt, svarar Per Rubing. I en del fall har gärningsmannen medgivit det skadestånd polisen yrkat – ibland kanske för att framstå som ångerfull. Då fastställer domstolen bara skadeståndet utan att göra någon prövning enligt skadeståndsrätten. I det fallet händer det att vi efter prövning ger en lägre ersättning eller ingen alls.

- Kan era beslut överklagas?

- Inte i den vanliga meningen att man kan vända sig till en annan instans, förklarar Per Rubing. Vad man kan göra är att begära omprövning av besluten i vår nämnd. Även besluten i nämnden kan man begära omprövning av. Vid omprövningen har den klagande i sällsynta fall rätt att vara med och framföra sina synpunkter muntligen om det kan vara till gagn för utredningen. Den här konstruktionen har varit uppe till bedömning i Europadomstolen för mänskliga rättigheter och den har funnit att det är tillräckligt att den klagande har rätt till omprövning i en ”domstolsliknande instans” d v s nämnden.

Försäkring för poliser möjlig lösning

- Om vi poliser nu är missnöjda med hur vi behandlas i kränkningsfrågor – vad kan vi göra?

- Jag tycker, säger Per Rubing, att den bästa lösningen på kränkningsproblematiken vore att facket drev igenom krav på en bättre arbetsmarknadsförsäkring som ger ersättning för kränkning frikopplad från skadeståndsrätten. Då skulle parterna i förväg kunna dra upp riktlinjer för när poliser skall få kränkningsersättning för hot och våld som drabbar dem i deras tjänsteutövning och med hur mycket.

FOTNOT: Du som är intresserad av Brottsoffermyndighetens arbete och t ex nämndens sammansättning kan titta in på www.brottsoffermyndigheten.se. Du som vill titta på Brottsskadelagen och Skadeståndslagen går in på www.lagrummet.se där även förarbeten finns med.

-----------------------------------------

”Nu har vi som går 3:e terminen på PHS fått besked om våra praktikplatser. Nåja, nästan alla, inte vi oplacerade. Stockholm fick 98 platser och vi var c:a 125 sökande. Nu kommer överklagningarna hagla in på RPS från oss som inte fick.”

Enligt insändarförfattaren väntar allvarliga problem. De som överklagar påstås ha mycket bra på fötter!

"Tyvärr är ANONYMs inlägg helt rätt!"

Så skriver vår v ordf Peter Frisell i ett svar och fortsätter bl a:

"RPS beslutar var aspirantutbildningen skall ske. I fallet Stockholms län har det medfört konkurrens och utslagning, då var femte sökande inte kan beredas plats. Tyvärr är det värre i Västerbotten med 15 sökande på 3 platser! Vilka som än väljs så blir några utanför med nuvarande system, men eftersom det gäller en anställning i staten kan beslutet överklagas".

MÖTEN FÖR ELEVER PÅ PHS KRING PLACERINGAR

Peter Frisell berättar i en ny insändare att det  blir möten på PHS både i Solna och Umeå angående placeringarna. Han ger också kontakter för direkta frågor.

I en ny insändare hävdas att en del elever redan bestämt sig för vilken tur de ska placeras i vilket enligt författaren är ett orealistiskt beteende. Är det så hemskt att inte komma precis dit man vill, undrar denne.

Blåljus.nu välkomnar både information och synpunkter från PHS-elever och publicerar gärna. Tänk på att ni berättar vid vilken PHS ni går och vilka ni eventuellt representerar. Kasta er över tangentbordet!

UPPSALAPOLISER I VÅRA SPALTER

Debatten om uppsalakollegerna och den aktive landshövdingen har nått våra insändarspalter. Red vill tipsa om att våra läsare som har tillgång till intranät rekommenderas en virtuell tripp till Uppsala län där länspolismästaren utvecklar intressanta tankar kring händelsen.

TJURIGA POLISER?

"Varför är det så många poliser som är så griniga så fort en väktare gripit någon för något brott? Ofta har dom en tjurig attityd mot vakten eller dom vakter som gripit."

Den frågan ställs i en insändare. Vad har vi inom länets polis att säga om det? Är vi griniga mot ordningsvakter och väktare?

”Du undrar varför poliser är lite tjuriga när de tar över gripandet från ordningsvakter/väktare. Jag kan nog svara på det. Att vi är tjuriga är kanske inte en riktig beskrivning. Det är dock så att den polis är nog inte född som känner arbetsglädje över att åka till en snattare på Åhléns eller en l.o.b. i T-banans avräkningsrum”.

Det här svarar en insändarförfattare som är polis. Denne utvecklar också ett intressant resonemang om olika syn på en snattad marmeladburk. Kan det bero på olika perspektiv? En väktare ger sig in i debatten och ställer intressanta frågor om "marmeladburken".

"Man måste hålla isär äpplen och päron i den här debatten" skriver Johan i ett inlägg och fortsätter: "Tyvärr missar många en poäng. De  kriminella "invandrarna" är inte kriminella för att de har utländsk härkomst. MEN det är de som är överrepresenterade i arrestliggaren. Kan vi därför börja tala om hur vi ska förebygga dessa INDIVIDERS brottslighet, istället för att tjata ihjäl oss om huruvida man får säga att invandrare begår brott eller inte???"

Red har sökt fakta i frågan om invandrares brottslighet som tas upp i flera insändare. De är inte så lätta att hitta. Den senaste rapporten som går in på frågan är från 1996 och den är av mindre intresse idag. Red jobbar vidare med frågan. Tills vidare får vi nöja oss med en uppgift från Kriminalvårdsstyrelsens informationssekretariat. Där säger man att statistik över intagna invandrare inte förs på grund av svårigheter att definiera ”invandrare”. De siffror man kan lämna är över intagna utländska medborgare. Andelen håller sig runt 30 procent och har gjort så under flera år.

-----------------------------------------

NI FÅR VARA ANONYMA MEN INTE OKÄNDA

Red har funnit att flera på sista tiden försökt få in insändare på Blåljus.nu utan att identifiera sig för redaktionen. Det framgår tydligt av vår policy för insändaravdelningen att det inte går för sig. Ingen anständig publikation tar in insändare från okända författare – det vore synnerligen oansvarigt mot läsekretsen. Däremot står det var och en fritt att inför läsarna dölja sig bakom en signatur i enlighet med grundlagens regler. Dessa regler gör det också till ett brott under allmänt åtal för redaktionen att lämna ut uppgifterna. Endast ansvarige utgivaren och red har tillgång till anonyma författares identitet och där stannar de vad som än händer.

-----------------------------------------

Det blev mycket jämnt i vår lilla omröstning om det är rätt av svenska myndigheter att motsätta sig beväpnade poliser på plan till USA. Av 99 röstande ansåg 53 procent att myndigheterna handlat rätt. 47 procent tycker inte det. Nu får vi se vilket resultat vi får av vår nya fråga??!

-----------------------------------------

Vad finns i medierna av särskilt intresse för poliser utöver den vardagliga brottsrapporteringen? Du behöver inte surfa runt bland en lång rad sajter för att ta reda på det. Blåljus.nu gör jobbet åt dig på avdelningen ”Aktuella artiklar av intresse” under rubriken ”Länkar” på den grå linjen ovan. Använd Blåljus.nu för att kolla vad som är på gång!

-----------------------------------------

HEMSIDAN UPPDATERAD DEN 12 JAN 2004 KL 2250