Polismyndigheten om begåvningstester

Polismyndigheten har lagt ut en information på sin hemsida om varför kraven i begåvningstestet för blivande poliser sänkts. Nu hävdas till skillnad mot tidigare, att detta pågått sedan 2015, och att det var rekryteringsmyndighetens om tog initiativ till sänkningen. Mystiken tätnar.
Polismyndigheten har lagt ut en information på sin hemsida om varför kraven i begåvningstestet för blivande poliser sänkts. Nu hävdas till skillnad mot tidigare, att detta pågått sedan 2015, och att det var rekryteringsmyndighetens om tog initiativ till sänkningen. Mystiken tätnar.

Så här skriver Polisen.se:

Kraven och processen kring antagningen till polisutbildningen justeras och utvecklas hela tiden. Här reder polisen ut de senaste förändringarna och vad som gäller för dig som vill bli polis.

 

Ansökningstiden för att söka in till polisutbildningens vårtermin tog nyligen slut.
Till de senaste två ansökningsperioderna gjordes några förändringar. Till exempel kan man nu söka med resultat från högskoleprovet. Spärrtiderna för de sökande som tidigare misslyckats med testerna har tagits bort. De behöver inte längre vänta med att söka igen. Och gränsvärdena för begåvningstestet ändrades redan hösten 2015 från 4 till 3, efter rekommendation från Rekryteringsmyndigheten.

 

De som söker in till polisutbildningen testas på många områden, bland annat när det gäller fysik, hälsa, personliga egenskaper och teoretiska kunskaper. Begåvningstestet är således endast en del av flera.

 

Max Lutteman är chef på HR/kompetens på polisen.
– Vi har bedömt att de andra delarna i antagningsprocessen är viktigare. Vi ser till helheten och vill ge fler en chans att komma vidare till de övriga viktiga testerna där vi kan bedöma lämplighet och social förmåga, säger han till polisen.se.

 

Dessutom har man upptäckt att många sökande fick resultat som låg precis under 4.
– Är en person som får 3,8 eller 3,9 mindre lämplig att studera till polis än en som får 4,0? Det tycker inte vi.

 

Förra månaden lämnades en utredning in till regeringen som föreslog att polisutbildningen ska bli en högskoleutbildning till hösten 2018. Då kommer antagningen att göras om.
Begåvningstestet och personlighetstesterna kommer i så fall att tas bort helt.
Istället söker man då, precis som till andra högskoleutbildningar, på betyg eller högskolepoäng. Polisen har också begärt att få fortsätta göra fysiska tester, en medicinsk undersökning och säkerhetsprövningar.

 

– De flesta andra utbildningar har inte begåvningstester i antagningarna. Klarar man utbildningen är det bevis nog för att man är tillräckligt begåvad för att göra ett bra jobb. I en internationell jämförelse är kraven för att bli polis i Sverige höga, säger Max Lutteman.

 

Ansökningarna i siffror
• De senaste åren har det blivit fler platser på polisutbildningen. Till våren 2017 finns det 800 platser. Terminen innan dess var det 550 platser och innan det 300 platser.
• 8.382 personer har sökt till polisutbildningen för våren 2017. Urvalet pågår just nu.

• De senaste fem åren har det kommit in i snitt 6.800 ansökningar per ansökningsomgång. Flest ansökningar, drygt 9.000, gjordes i januari 2011. Terminen innan skedde inget intag till polisutbildningen, vilket kan vara en förklaring till den jämförelsevis höga siffran. Minst antal ansökningar, drygt 4.500, gjordes i juni 2015. Då hade många tidigare sökande fått en spärrtid, och kunde därför inte söka."

 

Blåljus vet så klart att ansökningskraven sänkts vid upprepade tillfällen, redan tidigare. Det började med att längdkraven togs bort, med kravet "en för yrket lämplig kroppskonstitution." Senare minskades bl a kraven när det gällde behandlingen av det svenska språket. Det kan man ju kalla för att "justera och utveckla". Eller reformera. Det har varit olika motiv för ändringarna, som vi uppfattat det; oftast att ge vissa som inte uppfylle de aktuella kraven möjligheten att komma in på PHS. Och aldrig har kvaliteten på poliserna påverkats, eller hur...

Det är också värt att notera att när polisutbildningen blir högskola, finns ingen anställningsgaranti för de nyutbildade godkända studenterna. Och då kanske testerna inte har samma betydelse. Kanske kan man rent av gå tillbaka till att låta erfarna lokala poliser känna studenterna på pulsen för att bedöma deras lämplighet som poliser.

 

Vi läser idag, på nyhetssajten Nyheter Idag, en intervju med en informatör vid Rekryteringsmyndigheten som berättar berättar att "de justerade kraven är något som sker på initiativ från Polismyndigheten och inte Rekryteringsmyndigheten."

 

Förklaringarna står som spön i backen... Det känns lite som att det börjar bli en het potatis, detta.

 

Tommy Hansson